Låna

Vad har du råd med?

Innan du börjar leta bostad är det bra att veta vad du har råd med varje månad. En stor del av förberedelserna består i att räkna, framför allt på lånekostnaden och hur stort bolån som är lämpligt för dig. När du har koll på det är det lättare att hitta en bostad som passar.

4 saker att tänka på när du räknar på ditt nya boende

glödlampa

Tips!

Du kan testa dig själv och din ekonomi. Spara de pengar som en dyrare bostad skulle kosta varje månad. Hur känns det? Om du inser att du vill ha mer pengar kvar varje månad ska du leta efter ett billigare boende.

glödlampa

Tips!

Se till att ha en buffert för oförutsedda utgifter. Lägg inte allt ditt sparande i bostaden. Hur mycket buffert du behöver varierar så klart, men du bör helst ha ett par månadslöner.

Kolla hur mycket du kan låna

Hur mycket du kan låna beror framför allt på detta:

  • Hur många ni är i familjen
  • Vilken anställningsform du har
  • Din inkomst
  • Hur mycket kontantinsats du kan lägga
  • Hur mycket du har i andra lån
  • Månadsavgiften till föreningen (om du vill köpa bostadsrätt)
  • Hur stor villa du vill köpa (om du vill köpa hus)

Innan du kontaktar banken är det bra att räkna lite själv på vad du tror att du har råd med. Vissa upplever att banken räknar med att de behöver ett betydligt större ekonomiskt utrymme än vad de själva räknat med. Det beror ofta på att bankens uppdrag är att säkerställa att din ekonomi till exempel klarar en ränteuppgång.

Vi på SBAB kan hjälpa dig att räkna fram hur mycket du kan låna. Fyll i uppgifterna och se vad det räcker till.

Vad krävs för att du ska få låna till en bostad?

Du måste bland annat:

  • vara myndig
  • vara folkbokförd i Sverige
  • ha en stadigvarande inkomst
  • inte ha några betalningsanmärkningar

Som stadigvarande inkomst (månadslön) räknar vi i första hand den fasta grundlönen från en tillsvidareanställning eller motsvarande. Om ni är flera låntagare måste åtminstone en av låntagarna ha en stadigvarande inkomst. I vissa fall kan vi utöver den fasta grundlönen även räkna på provisionslön och/eller OB-tillägg som stadigvarande men då görs en prövning från fall till fall. För att bedöma detta behöver vi dina sex senaste lönebesked. I månadslön ingår inte övertidsersättning, bonus, semestertillägg, resetillägg eller förmåner som exempelvis bilförmån.

Tänk på att ovanstående gäller för SBAB och många andra banker. Kontakta din bank och fråga vilka regler de har.

Hur funkar bolån och vad är kontantinsats?

Bolånet får inte utgöra mer än 85 % av bostadens värde, alltså beloppet du köper bostaden för. Resterande 15 % är kontantinsats, den del du måste betala med egna medel. Sådana är Finansinspektionens bestämmelser.

Amortering är ingen kostnad för ditt lån, det är en avbetalning du gör på lånet. Genom att amortera på ditt bolån så minskar lånet. Det innebär också att dina räntekostnader minskar eftersom de baseras på hur stort lån du har. Ju mer du amorterar desto lägre blir din räntekostnad och i längden får du mer över och du blir inte lika känslig för räntehöjningar.

Total månadskostnad: Genom att summera din räntekostnad med det du amorterar varje månad så får du fram din totala månadskostnad för bolånet.

Ett räkneexempel

Lån: 1 700 000 kr
Ränta: 2,50 %

Kostnad

Kronor

Räntekostnad per månad (1 700 000*2,50%/12)

3 542

Amortering

1 667

Total månadskostnad

5 209


Exemplet ovan visar månadskostnaden före skatteavdrag. Efter skatteavdrag blir kostnaden 4 147 kronor per månad. Läs mer om skatteavdrag under fördjupning.

Fördjupning

Skatteavdrag för räntekostnad

Bindningstider

Hur mycket du ska betala i ränta kan variera, men hos alla banker kan du välja hur lång bindningstid du vill ha på lånet. De flesta har bindningstider mellan 3 månader (kallas oftast rörlig) och upp till 10 år. Du väljer bindningstid först när du har skrivit kontrakt.

Väljer du 3 månaders bindningstid innebär det att lånet automatiskt binds om var tredje månad till den ränta som råder just då. Väljer du i stället att binda räntan på till exempel 3 år innebär det att ditt lån har samma räntesats i 3 år oavsett hur räntan hos banken förändras.

Amorteringskrav

Skuldkvot

Den 25 april 2017 infördes en begränsning i den s.k. skuldkvoten. Skuldkvoten anger maximal belåning i förhållande till hushållets bruttoinkomst. SBAB sätter gränsen för belåning på 5,5 gånger hushållets bruttoinkomst (upp till och med 5,49 ggr).

Bruttoinkomst/år

Kronor

Sökande 1

360 000

Sökande 2

360 000

= maximalt lånebelopp

3 952 800


Skuldkvoten är en av flera parametrar som påverkar hur mycket ett hushåll får låna. När maximalt lånebelopp ska bestämmas så tar man hänsyn till hushållets totala ekonomiska situation.

Lagfart och pantbrev vid köp av hus

Lagfart är ett ägandebevis när du köper en villa. Ansökan skickas in till Lantmäteriet. Lagfartskostnaden är en så kallad stämpelskatt och är 1,5 % av antingen priset på bostaden eller taxeringsvärdet (högsta av dessa) + 825 kronor i expeditionsavgift. Banken hjälper dig att skicka in ansökan när det blir aktuellt.

Pantbrev  är säkerheten för bolånen som finns på villan. Vid försäljning följer alltid pantbreven med villan, till nya ägaren, utan kostnad. Behöver du låna mer pengar än vad som redan finns i pantbrev behövs nya pantbrev. Det innebär att ju mer pantbrev som finns desto bättre är det för dig som köpare.

I exemplet är lånet på 1 700 000 kronor och de redan befintliga pantbreven är värda 1 000 000 kronor. Därför behövs 700 000 kronor i nya pantbrev för att täcka banklånet. Pantbrev utfärdas av Lantmäteriet och banken hjälper dig med detta.

Lantmäteriet tar ut en kostnad för nya pantbrev på 2 % av värdet på det nya pantbrevet + 375 kronor i administrationskostnad.

För att hjälpa till med lagfart och pantbrev brukar banken ta en administrativ kostnad, utöver de kostnader som Lantmäteriet tar ut. Hos SBAB kostar det 750 kronor.

 

Kronor

Pris på bostaden

2 000 000

Bolån

1 700 000

Befintliga pantbrev

1 000 000

Lagfart*

30 825

Pantbrev**

14 375

* Lagfartskostnad: 2 000 000*1,5%+825
** Pantbrevskostnad: (1 7000 000-1 000 000)*2%+375

Låna tillsammans eller ensam

Tillsammans med någon annan

Ska du köpa bostaden tillsammans med någon bör ni båda stå på lånet. Fördelen är dels ett delat ansvar och dels att det ger er större chans att få lånet.

Som gemensamma låntagare är ni solidariskt ansvariga för lånet, vilket innebär att ni har ett lika stort ansvar gällande lånen. Bland annat så måste ni vara överens om och godkänna nya räntevillkor för ett lån vars bindningstid är på väg att löpa ut, och om någon av er skulle avlida står den andra låntagaren som betalningsansvarig för lånen.

Ensam

Köper du bostaden ensam bör du ensam stå på lånet, främst för att det är din inkomst som ska klara av kostnaderna för bostaden och dina levnadskostnader.

Ensam ägare med extra låntagare

I vissa fall har banken möjlighet att ta med en närstående som extra låntagare till dig som ska köpa bostaden, även om den personen inte ska bo tillsammans med dig. Detta gäller främst för studenter som inte har möjligheten att själva ansöka om lån. Tanken är att du som ska bo i bostaden ska ta över lånen på ett par års sikt. Alla låntagare (även den extra låntagaren) är solidariskt ansvariga för lånen, vilket bland annat kan påverka förmågan för den extra låntagaren att själv låna pengar. Bland annat innebär det att ni måste vara överens om och godkänna nya räntevillkor för ett lån vars bindningstid är på väg att löpa ut, och om någon av er skulle avlida står den andra låntagaren som betalningsansvarig för lånen.