Hoppa till innehåll

Hur vill du bo? Så väljer du rätt bostadstyp för dig

Det är en stor grej att köpa bostad och ett bra första steg är att fundera på hur du vill bo. Vill du ha en trädgård, låg månadsavgift eller närhet till stan? Här hjälper vi dig att reda ut vad som är viktigt för just dig.

Här hittar du:


Sammanfattning

På den här sidan går vi igenom tips för hur du väljer rätt bostadstyp för dig och skillnaderna mellan att bo i hus, bostadsrätt eller radhus. Du får också information om hur du räknar på ditt bolån och hur mycket du kan låna för att köpa en bostad.


Vad är viktigt för dig?

Vill du bo nära havet eller mer mitt i city? Är hus med plats för familj och egen trädgård av stor betydelse? Eller vill du helst bo underhållsfritt i bostadsrätt med balkong i söderläge?

Saker som du tidigare inte lagt så stor vikt vid är kanske desto viktigare för dig nu. Här är några grejer som kan vara värda att fundera på.

  • Hus, bostadsrätt eller radhus? Skaffa koll på skillnaderna mellan bostadstyperna.
  • Området: Vilken livsstil har du? Vill du ha restaranger på gångavstånd eller är du mer för närhet till grönområden?
  • Pendling: Hur nära är det till jobbet, skolan eller förskolan? Behöver du ta bilen eller har du nära till buss eller annan kollektivtrafik?

När du landat i hur du vill bo, är det lättare att välja vilka bostadsvisningar du bör gå på. Och här hittar du information om hur du förbreder dig inför visningar.


Vad är egentligen skillnaden mellan hus, bostadsrätt och radhus?

Förutom de mest uppenbara skillnaderna finns det några viktiga saker som kan påverka både din ekonomi och ditt ansvar som bostadsägare. Här listar vi några.

Hus:

  • Du äger huset och marken och ansvarar själv för hela bostaden
  • Du betalar alla driftskostnader själv, till exempel uppvärmning, el, vatten och sophämtning
  • För att belåna huset behöver banken ha ett pantbrev som säkerhet. Du behöver också söka lagfart som är ett bevis på att du äger huset.

Bostadsrätt:

  • Du äger inte bostaden utan en andel i bostadsrättsföreningen och ansvarar för inre förändringar, medan föreningen ansvarar för yttre underhåll som till exempel fasad och tak
  • Du betalar en månadsavgift till föreningen. Vad som ingår i avgiften kan variera.
  • I samband med köpet betalar du överlåtelseavgift och pantsättningsavgift till föreningen

Radhus:

Ett radhus kan antingen vara ett hus eller en bostadsrätt, vilket påverkar både lån och ansvar.

  • Om radhuset är ett hus gäller samma regler som för ett hus, till exempel när det gäller bankens säkerhet, lagfart och pantbrev
  • Om radhuset är en bostadsrätt, ibland kallat bostadsrättsradhus, gäller samma regler som för en bostadsrätt
  • Ansvar för underhåll och vilka kostnader som ingår kan skilja sig åt, så kontrollera alltid vad som gäller för den bostaden du är intresserad av



Räkna på vad du har råd med

När du börjar få koll på vilken bostadstyp som passar dig är det dags att fundera på hur mycket du kan köpa en ny bostad för och hur mycket det kostar varje månad. Ett bra första steg är att räkna ut hur mycket du får låna i vår kalkyl — där får du direkt reda på vad det kostar och vilken ränta du kan få på ditt bolån.

När du räknar på dina kostnader för boende är att tänka in andra viktigheter i kalkylen, som kostnader för mat och räkningar, att föredra. Och allt roligt som du vill göra och spara pengar till. Läs mer om vad som är viktigt att tänka på när du räknar på ditt nya boende.

Har du en bostad redan som du ska sälja? Läs mer om några parametrar att hålla koll på om du funderar på om du ska sälja eller köpa först.

Räkna på hur mycket du kan låna

Vad är fördelarna och nackdelarna med att köpa nyproduktion jämfört med att köpa en befintlig bostad?

Valet mellan nyproduktion och befintlig bostad påverkar både ekonomi, komfort och långsiktig boendekvalitet. Det finns för- och nackdelar med båda alternativen som kan vara bra att ha i åtanke när du söker efter en ny bostad.

För- och nackdelar med nyproduktion

Med nyproduktion får du ofta mer moderna planlösningar, en bostad med effektiv energianvändning samt låga underhållskostnader.

Fler fördelar:

  • Fast pris utan budgivning
    Du köper bostaden till ett bestämt pris, och slipper därmed budgivning.
  • Allt är nytt
    Du blir den första att bo i bostaden och behöver inte tänka på slitage eller renoveringar.
  • Trygghet
    Du kan ha rätt att få fel åtgärdade i en nyproducerad bostad. Vilka rättigheter du har beror på bostadstyp och avtal. Vid köp av en bostadsrätt vänder du dig i första hand till bostadsrättsföreningen.
  • Möjlighet till egna val
    Om du köper tidigt kan du ofta få möjligheten att anpassa färg och material.

Nackdelar att tänka på:

  • Högre inköpspris
    Även om du köper till ett fast pris är priset per kvadratmeter ofta högre än för motsvarande äldre bostäder.
  • Lång väntetid
    Det kan dröja flera månader eller år från det att du skriver avtal tills att du faktiskt flyttar in.
  • Ny bostadsrättsförening
    Det är svårare att bedöma en nybildad förenings långsiktiga ekonomi eftersom det saknas historisk balans- och resultaträkning.

För- och nackdelar med nyproduktion

Med en befintlig bostad får du många gånger en större yta för samma pris som en likvärdig nyproducerad bostad. Bostaden ligger ofta i ett mer etablerat område med mogna trädgårdar, fungerande kollektivtrafik, skolor och närservice.

Fler fördelar:

  • Snabb inflyttning
    Tillträdet sker ofta inom några månader eller veckor efter köpet.
  • Möjlighet till att pruta
    Det finns utrymme att förhandla om priset med säljaren.
  • Ekonomisk historik
    Om det gäller en bostadsrätt kan du granska föreningens tidigare årsredovisningar, se kommande underhåll och se vad avgifterna ligger på över tid.

Nackdelar att tänka på:

  • Risk för dolda fel
    Äldre hus eller lägenheter kan ha slitage eller brister som upptäcks först efter inflyttning. En egen besiktning är därför viktig.
  • Renoveringsbehov
    Äldre bostäder kan ha mer behov av renovering, vilket kan innebära större investeringar.
  • Högre driftskostnader
    Äldre byggnader har ofta en högre energiförbrukning vilket påverkar dina kostnader.

Mer om hus och bostadsrätt

Hus – lär dig mer

Det finns olika former av fastigheter, till exempel friköpt fastighet och tomträtt. Det finns även nyttjanderätter som arrende. Fastigheter kan också användas på olika sätt, till exempel som fritidshus eller helårsbostad. Den vanligaste typen för privatpersoner är friköpt helårsbostad.

En friköpt fastighet innebär att du äger både byggnaden och marken. Då har du också fullt ansvar för fastigheten och står för de eventuella kostnader som kan uppkomma. Med helårsbostad menas att du bor i bostaden större delen av året.

Som ägare av en fastighet behöver du även betala kommunal fastighetsavgift. Hur hög den är beror på bostadens taxeringsvärde. Kontakta Skatteverket om du vill veta vad som gäller för en bostad du tittar på.

Tomträtt och arrende är ganska lika varandra eftersom båda innebär att bostaden och tomten inte har samma ägare. Tomträtt innebär att det oftast är kommunen som är ägare av tomten och hyr ut den till ägaren av bostaden under en väldigt lång tid. Ägaren av bostaden betalar en tomträttsavgäld till kommunen. Arrende fungerar ungefär på samma sätt men det är oftast en privatperson som hyr ut tomten och tar för det en arrendeavgift.

Till fastigheten hör ibland servitut. Det är en rätt för ägaren av fastigheten att använda en annan fastighet på ett visst sätt, till exempel nyttja en brunn. Servitutet kan innebära rätten för dig att nyttja något på en annan fastighet likväl som att någon annan får nyttja något på din fastighet. Om det finns ett servitut läs alltid noga igenom vad det innebär.

Köper du en villa ska en ansökan om lagfart skickas in till Lantmäteriet, vilket SBAB hjälper dig med om du ska låna pengar. Lagfarten är kvittot på att du är ägare av fastigheten. Lantmäteriet tar ut en lagfartsavgift. Dessutom måste det finnas pantbrev motsvarande bolånet som du har tänkt ha på fastigheten. Detta är något SBAB och mäklaren hjälper dig med längre fram.

Bostadsrätt – lär dig mer

En bostadsrätt innebär att du äger en andel i en bostadsrättsförening och har rätt att nyttja en viss bostad. Bostadsrättsföreningen äger fastigheten, och föreningens styrelse fattar beslut i frågor som rör föreningen. Som bostadsrättshavare ansvarar du för bostadens inre och har möjlighet att göra förändringar, till exempel måla eller byta inredning. Större förändringar, som ingrepp i bärande konstruktioner, rör eller ventilation, kräver vanligtvis styrelsens godkännande. Vad som gäller ska framgå av föreningens stadgar.

Bostadsrättsföreningen ansvarar för fastighetens gemensamma delar, till exempel fasad, tak, trapphus och andra utrymmen som delas av flera boende.

Du betalar en månadsavgift till föreningen varje månad som ska gå till att täcka bland annat underhåll av fastigheten och de lån som föreningen eventuellt har.

I samband med att du köper en bostadsrätt betalar du vanligtvis en överlåtelseavgift till föreningen. Om bostadsrätten belånas tas även en pantsättningsavgift ut. Avgifternas storlek framgår av föreningens stadgar.

Förutom bostadsrätt finns även ägarlägenhet som är en annan typ av boendeform. Med en ägarlägenhet äger du din lägenhet som fast egendom i ett flerbostadshus. Det innebär att du har lagfart och kan ta ut pantbrev när du belånar bostaden. Ägarlägenheter omfattas inte av en bostadsrättsförening på samma sätt, vilket ofta innebär större frihet att förändra bostaden och hyra ut den. Samtidigt ingår ägarlägenheter i en gemensam förvaltning för husets gemensamma delar.

Mer om ägarlägenhet på lantmateriet.se

Senast uppdaterad: 2026-01-13
Granskad av: Anna Hammerman, Bolåneexpert, SBAB
Redaktörer: Lovisa Johansson och Jennifer Knapp-Thörn, SBAB