Det är en stor grej att köpa bostad och ett bra första steg är att fundera på hur du vill bo. Vill du ha en trädgård, låg månadsavgift eller närhet till stan? Här hjälper vi dig att reda ut vad som är viktigt för just dig.
På den här sidan går vi igenom tips för hur du väljer rätt bostadstyp för dig och skillnaderna mellan att bo i hus, bostadsrätt eller radhus. Du får också information om hur du räknar på ditt bolån och hur mycket du kan låna för att köpa en bostad.
Vill du bo nära havet eller mer mitt i city? Är hus med plats för familj och egen trädgård av stor betydelse? Eller vill du helst bo underhållsfritt i bostadsrätt med balkong i söderläge?
Saker som du tidigare inte lagt så stor vikt vid är kanske desto viktigare för dig nu. Här är några grejer som kan vara värda att fundera på.
Förutom de mest uppenbara skillnaderna finns det några viktiga saker som kan påverka både din ekonomi och ditt ansvar som bostadsägare. Här listar vi några.
Ett radhus kan antingen vara ett hus eller en bostadsrätt, vilket påverkar både lån och ansvar.
När du börjar få koll på vilken bostadstyp som passar dig är det dags att fundera på hur mycket du kan köpa en ny bostad för och hur mycket det kostar varje månad. Ett bra första steg är att räkna ut hur mycket du får låna i vår kalkyl — där får du direkt reda på vad det kostar och vilken ränta du kan få på ditt bolån.
När du räknar på dina kostnader för boende är att tänka in andra viktigheter i kalkylen, som kostnader för mat och räkningar, att föredra. Och allt roligt som du vill göra och spara pengar till. Läs mer om vad som är viktigt att tänka på när du räknar på ditt nya boende.
Har du en bostad redan som du ska sälja? Läs mer om några parametrar att hålla koll på om du funderar på om du ska sälja eller köpa först.
Hus – lär dig mer
Det finns olika former av fastigheter, till exempel friköpt fastighet och tomträtt. Det finns även nyttjanderätter som arrende. Fastigheter kan också användas på olika sätt, till exempel som fritidshus eller helårsbostad. . Den vanligaste typen för privatpersoner är friköpt helårsbostad.
En friköpt fastighet innebär att du äger både byggnaden och marken. Då har du också fullt ansvar för fastigheten och står för de eventuella kostnader som kan uppkomma. Med helårsbostad menas att du bor i bostaden större delen av året.
Som ägare av en fastighet behöver du även betala kommunal fastighetsavgift. Hur hög den är beror på bostadens taxeringsvärde. Kontakta Skatteverket om du vill veta vad som gäller för en bostad du tittar på.
Tomträtt och arrende är ganska lika varandra eftersom båda innebär att bostaden och tomten inte har samma ägare. Tomträtt innebär att det oftast är kommunen som är ägare av tomten och hyr ut den till ägaren av bostaden under en väldigt lång tid. Ägaren av bostaden betalar en tomträttsavgäld till kommunen. Arrende fungerar ungefär på samma sätt men det är oftast en privatperson som hyr ut tomten och tar för det en arrendeavgift.
Till fastigheten hör ibland servitut. Det är en rätt för ägaren av fastigheten att använda en annan fastighet på ett visst sätt, till exempel nyttja en brunn. Servitutet kan innebära rätten för dig att nyttja något på en annan fastighet likväl som att någon annan får nyttja något på din fastighet. Om det finns ett servitut läs alltid noga igenom vad det innebär.
Köper du en villa ska en ansökan om lagfart skickas in till Lantmäteriet, vilket SBAB hjälper dig med om du ska låna pengar. Lagfarten är kvittot på att du är ägare av fastigheten. Lantmäteriet tar ut en lagfartsavgift. Dessutom måste det finnas pantbrev motsvarande bolånet som du har tänkt ha på fastigheten. Detta är något SBAB och mäklaren hjälper dig med längre fram.
Bostadsrätt – lär dig mer
En bostadsrätt innebär att du äger en andel i en bostadsrättsförening och har rätt att nyttja en viss bostad. Bostadsrättsföreningen äger fastigheten, och föreningens styrelse fattar beslut i frågor som rör föreningen. Som bostadsrättshavare ansvarar du för bostadens inre och har möjlighet att göra förändringar, till exempel måla eller byta inredning. Större förändringar, som ingrepp i bärande konstruktioner, rör eller ventilation, kräver vanligtvis styrelsens godkännande. Vad som gäller ska framgå av föreningens stadgar.
Bostadsrättsföreningen ansvarar för fastighetens gemensamma delar, till exempel fasad, tak, trapphus och andra utrymmen som delas av flera boende.
Du betalar en månadsavgift till föreningen varje månad som ska gå till att täcka bland annat underhåll av fastigheten och de lån som föreningen eventuellt har.
I samband med att du köper en bostadsrätt betalar du vanligtvis en överlåtelseavgift till föreningen. Om bostadsrätten belånas tas även en pantsättningsavgift ut. Avgifternas storlek framgår av föreningens stadgar.
Förutom bostadsrätt finns även ägarlägenhet som är en annan typ av boendeform. Med en ägarlägenhet äger du din lägenhet som fast egendom i ett flerbostadshus. Det innebär att du har lagfart och kan ta ut pantbrev när du belånar bostaden. Ägarlägenheter omfattas inte av en bostadsrättsförening på samma sätt, vilket ofta innebär större frihet att förändra bostaden och hyra ut den. Samtidigt ingår ägarlägenheter i en gemensam förvaltning för husets gemensamma delar.