Hoppa till innehåll

Robert Boije

Robert är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.

Robert har arbetat inom finansiella sektorn i många år och har varit chefsekonom på SBAB sedan 2018. Utöver SBAB har Robert bland annat arbetat på Riksrevisionen, Saco, Finansinspektionen och Sveriges Riksbank. Robert är utbildad civilekonom och har en doktorsexamen i nationalekonomi.

Läs de senaste artiklarna

Almedalsveckan 2025: Präglad av oron i omvärlden men ändå hoppfull

Foto: Robert Boije Så, då är Almedalsveckan för oss på SBAB över för detta år. Medan antalet officiella event som vanligt var högt (2 453), såg det lite glesare ut än vanligt ute på Visbys gator. Om det var det tveksamma sommarvädret eller, för vissa, en paus inför kraftsamlande kommande valår, låter jag vara osagt. För oss som stod på scen bidrog hursomhelst årets väder till lite mer komfortabel temperatur jämfört med förra årets solgass. Det går med andra ord alltid att hitta något positivt i det negativa. Jag återkommer strax till det.
Ekonomisk vår i luften

Jag blev nyligen intervjuad av P4 Malmöhus med anledning av vår nya prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad. I Skåne har den meteorologiska våren redan anlänt och en av frågorna jag fick var därför passande nog om våren nu också anländer till svensk ekonomi och bostadsmarknad. Jag tycker att rätt mycket talar för det efter två tunga år.
FI avser införa krav på elektroniskt amorteringsunderlag – det är inte en dag för tidigt

I går den 19 oktober lät Finansinspektionen meddela att man avser att införa ett krav på banker att tillhandahålla amorteringsunderlag elektroniskt. Elektroniska underlag har, mig veterligen, endast en bank – SBAB – tillämpat efter eget initiativ sedan lång till tillbaka. Förslaget ska nu remissbehandlas. Det är en mycket välkommen åtgärd som rimligen borde ha införts redan i samband med att amorteringskraven infördes 2016. Varför? Jo, för att det inte låser in kunder i enskilda banker, väsentligt minskar friktionen för bolånetagare som vill byta bank, ökar konkurrensen i banksektorn, vilket i slutänden gynnar bolånekunderna. Åtgärden bör införas utan onödigt dröjsmål.
Om vikten av att göra bättre analyser av effektiviteten i klimatpolitiken

Den 9:e maj ska jag delta på ESG-dagen som arrangeras av Realtid på Stockholmsmässan. Förutom att då berätta om SBAB Banks hållbarhetsarbete tänkte jag passa på att lyfta en fråga som jag som nationalekonom och samhällsvetare bekymrat mig mycket över; nämligen avsaknaden av en ordentlig samhällsekonomisk kostnads-nytto-analys inom klimatpolitiken och hur illa de få som vågar efterfråga och också bidrar till sådana analyser inte sällan bemöts i debatten.
Det blir värre innan det blir bättre

I dag har vi presenterat vår rapport Boräntenytt nr. 2, 2023 med de senaste prognoserna över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika räntebindningstid. Nedan går jag igenom rapportens övergripande slutsatser och ger några kommentarer.
Mycket talar för sjunkande prisökningar på livsmedel framöver

Det senaste inflationsutfallet från SCB för februari visade att den så kallade underliggande inflationen fortsatte att öka kraftigt i Sverige. Stigande livsmedelspriser var den enskilt störst bidragande orsaken till detta. I februari i år var livsmedelspriserna drygt 22 procent högre än i februari förra året. Prisuppgången på livsmedel var därmed mer än dubbelt så stor som den allmänna inflationen (mätt med KPIF). Prisuppgången på livsmedel i Sverige har också varit betydligt större än den i våra nordiska grannländer.
Därför kan det vara dags att sluta att höja styrräntan!

Inflationen följs normalt upp med 12-månaders tal som visar hur mycket prisnivån stigit en viss månad i förhållande till samma månad föregående år. För mycket fokus på 12-månaderstalen riskerar dock att leda till felaktiga slutsatser för penningpolitiken sett till både när det är dags att höja styrräntan och sänka den, och med hur mycket. En beräkning av den så kallade trendmässiga inflationen i realtid indikerar att Riksbanken borde ha höjt styrräntan snabbare och mer än den gjorde när inflationen började gå upp samtidigt som det nu kan vara dags att sluta att höja den. Dessutom talar mycket för att nuvarande inflationstakt, mätt utifrån 12-månaderstalen, överskattas om hänsyn tas till att hushållen i praktiken dragit ner kraftigt på konsumtionen av varor och tjänster med högst prisökning, skriver Robert Boije och Sten Hansen på SBAB.
Vad är egentligen inflation och hur mäts den?

I dessa dagar är ordet inflation på nästan allas läppar. Inflation vet ju alla vad det är – eller? Ok, du kanske vet det? Vet du även hur den mäts? Inte? Häng med så ska jag i detta blogginlägg göra mitt bästa för att försöka förklara vad inflation är och hur den mäts!
Är det – som vissa hävdar – bra med fallande bostadspriser?

Efter många år av trendmässigt stigande bostadspriser, bland annat till följd av trendmässigt fallande realräntor, har nu bostadspriserna fallit flera månader i rad. De väntas fortsätta att falla i takt med fortsatt stigande räntor. I debatten har det hävdats att det är bra med fallande bostadspriser och där den bedömningen görs utifrån en subjektiv värdering av att det är bättre med låga än höga bostadspriser. Själv menar jag att det är mycket märkligt att på detta sätt subjektivt värdera prisnivån. Under sommaren deltog jag i en debatt på P1-morgon där denna fråga dryftades. Nedan återger jag några argument från den intervjun och några till.
Ekonomiska risker med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

Det som inleddes natten till den 24 februari och som senare insågs vara en storskalig rysk invasion av Ukraina bedöms leda till en viss nedgång i den globala ekonomiska utvecklingen, en något större nedgång i Europa, fallande aktiekurser, samt stigande energipriser, inflation och riskpremier. Graden av påverkan kommer att bero på dels hur invasionen och kriget utvecklas, dels de kommande sanktionernas utformning och effekt. Sannolikt kommer de europeiska länder som har en stor handel med Ryssland, särskilt med energi, påverkas kraftigare än Sverige.
Vad förklarar den senaste tidens kronförsvagning?

Det är inte alldeles lätt att i varje läge förstå varför kronan utvecklas på ett visst sätt gentemot andra valutor. Det finns flera olika teorier. Det så kallade ränteparitetsteoremet utgår från att det finns ett starkt samband mellan penningpolitiken i ett land och valutan. Det säger lite förenklat att den avkastning man får när man sätter in pengar på ett räntebärande konto i Sverige i jämvikt bör vara lika stor som den man får i ett annat land. När räntan är lägre i Sverige relativt andra länder kommer placerare att välja den högre räntan utomlands och sälja av svenska kronor vilket, allt annat lika, försvagar kronan mot den aktuella valutan (och därmed gör avkastningen densamma mätt i kronor).
Nolltillväxt är inte en realistisk lösning på klimatkrisen

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel ( AR6 ) bekräftar, nu med större säkerhet än i tidigare rapporter, att det är ställt bortom allt rimligt tvivel att vi människor bär skulden för klimatförändringarna. Evidensen har också stärkts för att flera slags extrema väderhändelser blir vanligare när den globala medeltemperaturen ökar. Evidensen har också stärkts för att det finns ett linjärt samband mellan ackumulerade utsläpp och global medeltemperatur samt mellan global medeltemperatur och frekvens/intensitet i extremväder. Att det krävs åtgärder för att få ned utsläppen av koldioxid står mot denna bakgrund helt klart och även att kostnaderna kan bli mycket höga både i termer av negativa effekter på miljön och ekonomiska om åtgärderna drar ut alltför långt i tiden.
Nä, bankerna är inte orsaken till de trendmässigt fallande realräntorna!

Jag gillar ofta Per Lindvalls krönikor. Han drar sig inte för att ifrågasätta etablerade sanningar, auktoriteter och myndigheter, samt skriver på ett mycket underhållande sätt. I en krönika i Realtid den 3 mars ger Lindvall dessutom mig och professorerna Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson rätt i den kritik vi på DN debatt framfört mot amorteringskraven. Vi skrev att de saknar påvisbar samhällsnytta men har stora individuella och samhälleliga kostnader. Vi skrev också att de inte uppfyller det syfte som angavs när de infördes och försvårar t.ex. för unga vuxna att kunna etablera sig på bostadsmarknaden.
Svenskars beteende inte sämre än norrmäns – om den onyanserade svenska coronadebatten, del 2

I slutet av september skrev jag ett inlägg här på SBAB-bloggen om den i mina ögon onyanserade svenska coronadebatten. När jag skrev det inlägget hade smittspridningen i Sverige och många andra europeiska länder kommit ner till låga nivåer. Den har nu tagit ordentlig fart igen.
Den svenska Coronadebatten är alldeles för onyanserad

Sedan Coronapandemin bröt ut har jag som nationalekonom och i mitt arbete som chefsekonom på SBAB efter bästa förmåga tillsammans med kollegor försökt bedöma hur den påverkar svensk ekonomi i stort och även bostadsmarknaden. Detta är också något vi får mycket frågor kring från SBAB:s kunder men också journalister. För att kunna göra dessa bedömningar måste man ha någon idé om hur smittspridningen och antal döda fortskrider, eftersom dessa två faktorer inverkar på samhällsekonomin via både människors beteenden samt regeringens och myndigheternas åtgärder för att hantera situationen. Det är inte alldeles lätt för en ekonom eller lekman på området att bedöma. Därför måste man delvis även förlita sig på andras bedömningar inom dessa områden.
Ny doktorsavhandling kastar nytt ljus över frågan om amorteringskrav och slopade ränteavdrag

Tidigare kritik mot amorteringskravet och förslaget om slopade ränteavdrag I kölvattnet av den trendmässiga uppgången och höga årliga tillväxttakten i hushållens bolåneskulder införde Finansinspektionen 2016 ett amorteringskrav. Det säger att en bolånetagare ska amortera minst 1 procent av bolånet om belåningsgraden (lånet i förhållande till värdet på bostaden) ligger mellan 50 och 70 procent och minst 2 procent om belåningsgraden överstiger 70 procent. Kravet har senare utvidgats på så sätt att om bolånet är högre än 4,5 gånger hushållets (bolånetagarens/bolånetagarnas) bruttoinkomst ska amorteringen minst uppgå till 1 procent utöver det krav som ges av belåningsgraden.
Renässans för villaförsäljningen i Stockholm – inte bara en Coronaeffekt

Kraftigt ökad villaförsäljning i Stockholm under året… Villaförsäljningen har ökat kraftigt i Stockholms län under året i förhållande till de närmast föregående fyra åren visar Mäklarstatistik (se diagram 1). En intressant fråga är om det kan vara en kombination av två effekter av Coronakrisen: 1. Att årets “hemester” inneburit att fler än normalt har fått tid till att leta ny bostad under sommaren. 2. Att fler som jobbar hemifrån – en faktor som i viss utsträckning kan bli permanent – innebär ett ökad intresse för bostäder i mindre centrala lägen. Samtidigt finns det två potentiellt negativa effekter på bostadsförsäljningen av Coronakrisen. Smittspridningen med social distansering och ökad arbetslöshet.
Bättre att vara förklok än efterklok – några ord om miljöskatter och grön skatteväxling

Från Coronapandemi till global uppvärmning Det är ovanliga tider. Nu i veckan var jag med på ett seminarium som tankesmedjan Fores arrangerade om miljöskatter och grön skatteväxling. Skattefrågor upplevs ofta som tråkiga och också komplicerade. Även om grön skatteväxling och hur den bäst utformas också är lite komplicerat så är konceptet som sådant enkelt. Grön skatteväxling innebär helt enkelt att införandet av en miljöskatt eller höjning av en befintlig miljöskatt kompenseras genom att en annan skatt istället sänks. Och helst då en skatt som det ur andra perspektiv finns goda skäl till att sänka. Ett vanligt exempel är sänkt skatt på arbete som ska bidra till fler arbetade timmar i ekonomin.
Så vinner de goda exemplen över de dåliga i coronapandemins spår

Vi befinner oss nu i en situation som få av oss trodde att vi skulle få uppleva. Detta även om vi många gånger under årens lopp informerats om att en viruspandemi av det slag vi nu ändå har någon gång troligen skulle komma – det var bara en fråga om när. Svininfluensan 2009 gav oss en viss försmak.
Ekonomiska effekter av Coronaviruset och lämpliga motåtgärder

Ingen kan idag med säkerhet säga exakt hur Coronakrisen kommer att utvecklas i vare sig Sverige eller omvärlden när det gäller smittspridningen, hur illa det hälsomässigt kommer att slå mot olika grupper eller de ekonomiska konsekvenserna för enskilda individer och samhället i stort. Och inte heller avseende vilka åtgärder som är bäst för att möta krisen. Eller för den delen hur länge krisen kommer att hålla på. Jag blev idag intervjuad av Realtid som ställde en rad frågor om allt detta och delger i detta blogginlägg mina svar.
Älskade hatade ränteavdrag

I dag deltar jag som en av huvudtalarna på seminariet ”Älskade hatade ränteavdrag”. Seminariet tar upp frågan om ränteavdragen bör sänkas/slopas och konsekvenserna om så skulle ske. Mitt budskap är att debatten och analysen om ränteavdragens vara eller inte vara måste breddas, att flera av de motiv som framförts för att justera eller helt slopa ränteavdragen är dåligt underbyggda och att viktiga aspekter helt ignoreras. Nedan utvecklar jag dessa argument.
När höjdarna på SBAB nedlät sig till att bli klimatvurmare

Är du klimatvurmare eller klimatskeptiker? Hur orolig är du för den globala uppvärmningen? Tillhör du klimatskeptikerna eller de som tror att detta är ett reellt problem och att det därför är viktigt att skyndsamt vidta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären och för att möta konsekvenserna av uppvärmningen i form av bland annat ökad havsnivå och nederbörd?
Swedish Household Debts at Risk? The Council Ignores Research

Today I was invited by the EU Commission Representation i Stockholm to comment on the Council Recommendation regarding the risks of the Swedish houshold debts. Interested in my comments? Please find them enclosed below:
Om den svaga kronan: direkt historielöst att vilja återföra penningpolitiken till riksdagen

Efter en lång period med kraftigt sjunkande värde på den svenska kronan har flera debattörer ifrågasatt Riksbankens ”lågräntepolitik”. Vissa har till och med gått så lång att de på grund av detta vill flytta penningpolitiken tillbaka till politikerna. Det finns mot denna bakgrund goda skäl att påminna om varför penningpolitiken delegerades till en självständig och politiskt oberoende Riksbank med också vad det innebär att den vägleds av ett inflationsmål.
Om fastighetsskatt och statliga tjänstemän som kröp runt på alla fyra

” – Välkommen till Finansdepartementet, du talar med Robert Boije”. Jag tvingas hålla luren en halv meter från örat. I andra änden gapar bokstavligen en arg medborgare om att fastighetsskatten är det mest idiotiska påfundet någon kommit på.
Listräntan har spelat ut sin roll som jämförelsenorm

Banker tillämpar olika räntesättningsmodeller… Den så kallade listräntan har, fram till på senare år, vanligtvis varit den ränta en bolånekund möter i annonser i tidningar eller på bankens hemsida. De flesta banker har sedan tillfälliga rabatter eller tillämpar individuell prissättning med förhandling. Det gör att den faktiska ränta låntagaren får betala kan bli lägre än listräntan. Den erbjudna räntan kan dessutom påverkas av om bolånekunden köper andra produkter och tjänster av banken. Vissa banker tillämpar räntesättningsmodeller utan förhandling där låntagarens ränta istället helt bestäms av förbestämda kriterier som storleken på lånet och belåningsgraden (skulden i förhållande till det uppskattade värdet på bostaden).
Tecknen på en annalkande kris i byggbranschen hopar sig

Förväntningarna i byggbranschen är de lägsta sedan finanskrisåret 2009 visar Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer. Det följer i spåren av det senaste halvårets kraftigt ökade svårigheter att sälja nyproducerade bostadsrätter och sjunkande kvadratmeterpriser i nyproduktionen. Även om det råder fortsatt stor bostadsbrist så har antalet nyproducerade bostäder ökat dramatiskt sett i förhållande till beståndet de senaste åren. I rådande läge är det viktigt med politisk fingertoppskänsla avseende eventuellt nya åtgärder som berör bostadsmarknaden.
Onyanserad debatt om bankernas höjning av bolåneräntorna

Efter att Riksbanken höjde reporäntan i december har de flesta banker så här långt höjt sina bolåneräntor med korta bindningstider med hänvisning till att upplåningskostnaderna har ökat. I flera media har det gjorts en poäng av att det inte borde vara självklart att bankerna skulle höja boräntorna med argumentet att bankerna redan skulle ha så stora bolånemarginaler och att bankerna bara vältrar över de ökade upplåningskostnaderna på bolånekunderna. Det har i debatten också hävdats att bankernas upplåningskostnader inte alls har ökat den senaste tiden. Det finns anledning att nyansera den debatten.
Den nakna sanningen om bostadsmarknaden

Hem ljuva hem – eller? Rätten till en bostad och social trygghet är stadgad i både FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och svensk grundlag. Den är dessutom en självklar del av det svenska välfärdssamhället. Eller?
Med backspegeln som kompass

Året var 1999 och jag och min fru skulle köpa vårt första hus. Vi hade båda studerat länge och hade därför inte några större ekonomiska marginaler. Vi skulle dessutom bli föräldrar för första gången. Även om det lån vi tog för att kunna köpa huset var litet mätt i förhållande till dagens nivåer så var det ett ekonomiskt stort beslut för oss då. Och hur skulle vi göra med räntan? Binda eller inte binda? Vi valde att binda räntan på lite olika löptider. Bland annat band vi en ganska stor del av lånet på fem år till en ränta på 5,77 procent. Ingen kunde då minnas när räntan på femåringen hade varit så låg så det var ju förstås ett jättebra beslut. Nä, det var ett väldigt dumt beslut – åtminstone sett med facit i hand. Efter det har både de rörliga och bundna räntorna fallit kraftigt trendmässigt. Delvis på grund av att inflationen fallit, delvis på grund av andra faktorer.
Normal omsättning förklarar stor del av ökningen i hushållens bolåneskulder

Hushållens skulder har ökat kraftigt under lång tid i Sverige. Såväl Finansinspektionen som Riksbanken har pekat på att tillväxten i hushållens skulder under lång tid varit oroväckande hög vilket föranlett Finansinspektionen att bland annat införa ett amorteringskrav (1 juni 2016) som också utvidgats i ett andra steg (1 mars 2018). Ett syfte med amorteringskravet är att säkerställa att hushållen verkligen minskar sina skulder genom amorteringar.
Reporäntan – det nya normala

Riksbankens beslut om reporäntan är avgörande för de rörliga bostadsräntornas utveckling. De senaste åren har reporäntan varit negativ och de rörliga bostadsräntorna varit historiskt sett mycket låga. För den som är intresserad av på vilken nivå den rörliga bostadsräntan kan tänkas ligga i ett mer normalt läge kan det vara bra att känna till vad Riksbanken anser vara en normal reporänta. Med normal reporänta menar Riksbanken nivån på reporäntan 5 – 10 år framåt i tiden i ett läge som är konjunkturellt normalt och där inflationen ligger på Riksbankens mål, 2 procent.
”Jag är en så stolt far” – resan med den eritreanskfödda taxichauffören

Hej Robert, säger taxichauffören glatt när han hämtar upp mig tidigt på morgonen utanför ett hotell i en av Sveriges större städer där jag dagen innan hållit två anföranden om läget i svensk ekonomi. Jag trodde inte att jag skulle hämta upp någon som ser så svensk ut, säger han med hänvisning till mitt efternamn som han inte tycker låter som typiskt svenskt (hans ord). Jag svarar honom att det bor en och annan Boije i Sverige men med lite olika stavningar.
Ändrat samband mellan löptidsdifferens och val av räntebindningstid

Riksbanken har tydligt signalerat att reporäntan snart kommer att börja höjas och många experter bedömer att boräntorna – både de rörliga och bundna – inom kort är på väg upp. Det syns dock inte så här långt i hushållens val av bindningstider. De senaste månaderna har runt 75-80 procent av SBAB:s bolånekunder fortsatt att välja bolån med rörlig ränta (3-mån). Det skiljer sig inte så mycket från bolånemarknaden i stort (se diagram 1).
Perspektiv på urbanisering, integration och social rörlighet

Jag hade i dagarna förmånen att få delta på SNS TYLÖSAND SUMMIT 2018. SNS:s årligen återkommande konferens bjuder in namnkunniga internationella forskare och experter, politiker samt företrädare för näringsliv och myndighetsverige på högsta nivå till presentationer och diskussioner kring aktuella, utmanande samhällsfrågor. Bland andra deltog i år två av världens mest namnkunniga professorer i nationalekonomi, Edward Glaeser och Ray Chetty, båda från Harvard University samt Fran Tonkiss, professor i sociologi från London School of Economics.
Läget i svensk ekonomi och framtida utmaningar

Jag har i dagarna deltagit på en pressträff i riksdagen där jag ombetts att kommentera det aktuella läget i svensk ekonomi och de framtida utmaningar jag ser. Bifogar nedan mitt anförande för den som är intresserad.
Dagens siffra över inflationen talar för att Riksbanken sitter still i båten

Riksbankens reporänta påverkar de korta bolåneräntorna Riksbankens reporänta är avgörande för utvecklingen av de rörliga bolåneräntorna. Riksbankens besked i den senaste penningpolitiska rapporten var att reporäntan enligt prognosen skulle börja höjas mot slutet av året. Kommer Riksbanken att höja reporäntan vid nästa penningpolitiska möte eller väsentligt ändra uppfattning om prognosen för reporäntans utveckling? Dagens KPI-siffra över inflationen ger inte skäl att tro det.
Så kan rörligheten ökas på bostadsmarknaden utan statsfinansiellt kostsamma reformer

Hur kan rörligheten på bostadsmarknaden förbättras och inlåsningseffekter undvikas utan statsfinansiellt kostsamma reformer? Det utvecklar jag några tankar om här. Eftersom det delvis handlar om politiskt känsliga frågor vill jag påpeka att mina argument tar sin utgångspunkt i strikt samhällsekonomiska överväganden.
Att kringgå amorteringskravet genom blancolån kan stå dig dyrt

Ett något mindre bostadslån till förmån för ett blancolån kan ge dig lägre månadsutgift på kort sikt… Ska du låna till en ny bostad och så mycket att du passerar gränsen för amorteringskravet på 2 procent? Gå då inte i fällan och tro att det är en bra idé att kringgå amorteringskravet genom att ta ett blancolån och ett något mindre bostadslån för att din månadsutgift blir lägre den första tiden. Det som på kort sikt kan verka som en bra idé är inte lika bra på längre sikt sett till både månadsutgiften och den totala räntekostnaden. Följande exempel visar detta:
Hjälp!!! Ska jag binda räntan eller inte?

Under livet ställs du inför många olika beslut. Ett sådant är om du ska binda eller inte binda räntan på dina bolån. Vilka faktorer är egentligen viktiga att tänka på inför ett sådant beslut?
Inför Riksbankens räntebeslut i morgon: Negativ reporänta ger dåligt genomslag visar ny forskning

I morgon samlas Riksbankens direktion för att fatta beslut om reporäntans (styrräntans) nivå och på onsdag kungörs beslutet. Den stora frågan som marknaden väntar svar på är när Riksbanken ska börja höja reporäntan igen.
Om amorteringskravet: ”Vi letar efter nycklarna där det är ljust”

Bakgrunden till nuvarande amorteringskrav Jag tror att året är 2011 eller möjligen 2012 och jag sitter med på ett möte med dåvarande finansminister Anders Borgs så kallade ”policygrupp”. Den består förutom av honom själv och hans statssekreterare av några (opolitiska) chefstjänstemän vid Finansdepartementet, där jag – vid den tidpunkten – tillhörde den senare kategorin.