Primära ekonomiska effekter av invasionen
Ekonomisk aktivitet och BNP
Med hänvisning till dels den omfattande handel som idag finns mellan Ryssland och många europeiska länder (däribland Tyskland, Italien och Österrike), dels den stora osäkerhet som uppstått om den framtida utvecklingen, är det sannolikt att affärsuppgörelser kommer omprövas och investeringar kommer senareläggas eller överges. Sammantaget är det rimligt att tro på en betydlig lägre BNP-utveckling i Europa under året än de senaste prognoserna som legat på omkring 4,3 procent [enligt till exempel Konjunkturinstitutet och IMF]. En inte orimlig gissning är att BNP-tillväxten under året i stället blir runt 2 procent, dvs. närmare genomsnittet för de senaste 20 åren.
Svensk ekonomi är starkt exportberoende. Exporten till Ryssland är dock av mindre omfattning. Sverige exporterar för knappt 20 miljarder kronor om året till Ryssland, motsvarande cirka 1 procent av Sveriges totala exportvärde 2020 (enligt SCB).
Aktiekurser
Som en följd av osäkerheten för handeln och investeringar kommer det otvivelaktigt att ske större prisfall på världens börser – men vi kommer också får se stora variationer både upp och ned i kurserna och där aktierna för enskilda företag med starkt koppling till Ryssland kommer drabbas av störst fall. I skrivande stund (kl. 16:00 torsdag 24/2) har OMXSPI fallit med omkring 3 procent sedan morgonen, men svängningarna är fortfarande stora och olika aktier har påverkats i olika hög grad. Nedgången ligger i nivå med den på de flesta andra internationella börserna med undantag för den ryska som i skrivande stund fallit med dryga 40 procent.
Råvaror – energi och livsmedel
Ryssland levererar ungefär 40 procent av Europas import av kol och oljeprodukter och nästan 24 procent av gasimporten. Europa står för ungefär hälften av Rysslands export av båda bränslena. Det ömsesidiga beroendet gör det mindre sannolikt att någon av parterna skyndsamt skulle stoppa energihandeln helt. Energipriserna kan dock ändå komma att stiga kraftigt, om inte annat vid fysiska störningar i handeln med energi. Knappt 3 procent av Sveriges totala energi kommer från naturgas, mot 24 procent i snitt i EU och 40 procent i Italien.
Den kanske mest betydande direkta inverkan på euroområdet kan komma genom högre energi- och livsmedelspriser. Osäkerheten är stor, men oljepriserna kan komma att stiga till mellan $120 och $140 per fat [enligt Capital Economics]. Gaspriserna kan, med hänvisning till den utveckling som inträffade i december 2021, komma att stiga ännu mer dramatiskt. Ryssland är också en mycket stor exportör av vete och flera viktiga metaller.
Inflation
Om exempelvis priset på olja stiger varaktigt till $130 per fat skulle det leda till en ökning av den allmänna inflationen i Europa med omkring 1 procentenhet. Om gaspriserna återvänder till den rekordhöga nivån på 180 € per MWh (som de nådde i december) och inte faller tillbaka igen skulle det lägga ytterligare 0,5 procentenheter till den allmänna inflationen (se diagram 1). Det kan dock vara rimligt tro att priserna faller tillbaka inom en viss tid, men hur lång tid det tar kommer beror av invasionens omfattning och längd.
Priserna på olika energikällor (olja, gas, el, etc.) tenderar att följa varandra, vilket innebär att stigande priser på olja och gas i Europa förväntas leda till stigande priser på el i Sverige. Sammantaget är det inte helt osannolikt att stigande energipriser leder till att den allmänna inflationen i Sverige ökar med 1–2 procentenheter under 2022. Utdraget högre energipriser tenderar att sprida sig till högre priser på andra varor och tjänster, med risk för kompensationskrav i höjda löner, vilket gör det troligt med högre inflation även under efterföljande år.
Under dagen har kronan – som en internationellt sett liten illikvid valuta – tagit stryk, vilket också bidrar till högre inflation, via högre importpriser.