Publicerad: 13 augusti, 2020
Villaförsäljningen har ökat kraftigt i Stockholms län under året i förhållande till de närmast föregående fyra åren visar Mäklarstatistik (se diagram 1). En intressant fråga är om det kan vara en kombination av två effekter av Coronakrisen: 1. Att årets “hemester” inneburit att fler än normalt har fått tid till att leta ny bostad under sommaren. 2. Att fler som jobbar hemifrån – en faktor som i viss utsträckning kan bli permanent – innebär ett ökad intresse för bostäder i mindre centrala lägen. Samtidigt finns det två potentiellt negativa effekter på bostadsförsäljningen av Coronakrisen. Smittspridningen med social distansering och ökad arbetslöshet.
Helt klart har betydligt fler villaförsäljningar skett under juni och juli i år jämfört med genomsnittet för de fyra närmast föregående åren (se diagram 2 och tabell 1). Det kan till viss del vara en effekt av årets “hemester”. Samtidigt var villaförsäljningen i maj lägre än “normalt”. En viss del av den lägre försäljningen i maj kan därmed ha kompenserats genom en viss förskjutning av försäljningen till sommarmånaderna. Den lägre försäljningen i maj tycks dock inte till fullo vara en negativ effekt av Coronakrisen. Detta eftersom försäljningen av villor var högre än “normalt” i april under Coronakrisens mest akuta fas i Stockholmsområdet och då även bostadspriserna föll överlag.
Med undantag för maj har antalet villaförsäljningar i Stockholmsområdet varit högre under alla månader i år jämfört med förra året (se tabell 1). Det indikerar att intresset för villor ökade redan innan Coronakrisens mer akuta fas och sommarmånaderna. Det återspeglas också i att priserna på villor har ökat mer i Stockholm under årets första sju månader än på bostadsrätter (se tabell 2).
Denna analys indikerar således att den ökade försäljningen av villor i Stockholmsområdet under juni och juli till viss del kan vara en effekt av årets “hemester” men att den ökade försäljningen totalt i år troligen även har andra förklaringar.
Det återstår att se om det ökade intresset för villor i Stockholm kommer att bestå. SBAB och Boolis nyproduktionsindex (HMI) indikerar att det under de senaste knappa två åren producerats för lite villor i Stockholms län jämfört med efterfrågan (se diagram 3).
Anm. Ett index som ligger mellan 0,5 och 1,5 tolkas som att det råder balans mellan efterfrågan och utbudet på nya villor. Ligger indexet under 0,5 råder ett tydligt underskott och om det ligger över 1,5 ett tydligt överskott.
Det relativt efterfrågan för låga utbudet borde tala för att villapriserna hålls uppe och att de kan öka ytterligare framöver i förhållande till priserna på bostadsrätter. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen i Sverige i stort i spåren av osäkerheten om Coronapandemins fortskridande utgör samtidigt en stor osäkerhetsfaktor.
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
