Diagram 1 illustrerar också en annan intressant sak. Sedan runt 2012/2013 ser bolånetagarna ut att ha ändrat beteende. Innan dess fanns en relativt tydlig samvariation mellan storleken på löptidsdifferensen och andelen låntagare som valde rörlig ränta. När löptidsdifferensen minskade föll andelen bolånetagare som valde rörlig ränta medan andelen ökade när differensen istället steg. Sedan 2012/2013 ser det mönstret ut att ha brutits trots att löptidsdifferensen har fallit till historiskt små tal. Frågan är vad det kan bero på. En hypotes är att när räntan är så pass låg som den varit de senaste åren så bedömer kanske bolånetagarna att de faktiskt tål en viss ränteuppgång bättre än om räntan från början hade legat på en högre nivå. Finansinspektionens senaste Bolånerapport visar också att nya låntagares månadsöverskott som andel av den disponibla inkomsten har ökat väsentligt sedan 2012/2013 (se diagram 3). Det förklaras sannolikt i huvudsak av de senaste årens mycket goda utveckling av de reala disponibla inkomsterna.
Avslutningsvis: Till dig som går och funderar på om du ska binda eller inte binda räntan är det viktigt att komma ihåg att valet inte alltid är så självklart. Det beror bland annat på hur du som bolånetagare värderar risker och vilka marginaler du har i din ekonomi. Analyser som den jag bidragit med här kan förhoppningsvis bidra till att du som bolånetagare kan fatta ett mer välinformerat beslut men med beaktande av att prognoser av boräntor alltid är osäkra.
Så vad väljer du nu då? Rörlig eller bunden ränta? Eller kanske både och?
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB