Publicerad: 16 augusti, 2019
Hur orolig är du för den globala uppvärmningen? Tillhör du klimatskeptikerna eller de som tror att detta är ett reellt problem och att det därför är viktigt att skyndsamt vidta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären och för att möta konsekvenserna av uppvärmningen i form av bland annat ökad havsnivå och nederbörd?
I juli publicerade jag och SBAB:s hållbarhetschef Malin Pellborn en artikel på DN-debatt, där vi utifrån en enkätstudie och annan information efterlyste en större medvetenhet om de risker klimatförändringarna innebär för bostadsmarknaden i Sverige. Vi beskrev också utifrån FN:s klimatpanels (IPCC:s) bedömningar hur medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka på jorden om inte koldioxidutsläppen kraftigt reduceras och vad det kan komma att innebära i form av både havsnivåhöjning, ökad nederbörd, översvämningar och samhällsekonomiska kostnader.
Vi fick ingen replik på artikeln. Däremot – som vanligt när man engagerar sig i klimatfrågan – några negativa spetsiga kommentarer i kommentarsfältet efter onlineversionen av vår artikel.
En kommentar löd. “Vad håller på att hända på SBAB, för de två artikelförfattarna tycks verkligen låtit sig ryckas med av den klimatdessinformation som sköljer över alla”.
En annan kommentar löd: “Vilken planet lever dessa på? Sveriges problem är inte havsnivåhöjningar utan landhöjningar”.
Och en tredje i samma anda löd: “Frågan är om SBAB-höjdarna känner till landhöjningen. Risken finns att tomtägarna gör det.”
Jo, mig veterligen lever både jag och SBAB:s hållbarhetschef på planeten jorden. Den planet som enligt övertygande forskning står inför stora problem till följd av koldioxidutsläpp som ger ökande global medeltemperatur. Det är skälet till varför vi på SBAB vill vara med och bidra till kunskap om detta – och med särskild fokus på vad det kan innebära för bostadsmarknaden i Sverige. Vi tycker att det är viktigt att vara med och sprida kunskap om detta till våra befintliga och potentiella bolånekunder, men också till en bredare allmänhet.
Vi är självklart medvetna om att det i stora delar av Sverige pågår en landhöjning som mer än väl kompenserar för höjningen av havsnivån. Men med hänsyn tagen till landnivåhöjningen finns det ändå många översvämningskänsliga områden i Sverige som inom några få decennier med stor sannolikhet kommer att vara särskilt utsatta. Det är låglänta områden där havsnivåhöjningen överstiger landhöjningen i framförallt delar av södra Sverige, men också områden som är känsliga för kraftigt ökad nederbörd, så kallade 100-årsregn. MSB har tagit fram en lista på 25 särskilt utsatta områden som redovisas i tabellen nedan. Som vi också skrev i artikeln har regeringen nyligen gett MSB och Statens Geotekniska institut ett mer utvidgat uppdrag att identifiera de områden som är särskilt utsatta för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar.
Det är självklart viktigt att bejaka en levande debatt om riskerna med fortsatt ökade utsläpp av koldioxid. Den forskning som visar på stora problem redan inom några decennier bygger på framskrivningar långt fram i tiden som givetvis är omgärdade med viss osäkerhet. Vissa forskare och andra ifrågasätter helt FN:s klimatpanels slutsatser eller hävdar att de är överdrivna. Man kan om man så vill välja att förlita sig på dessa. Eller så kan man – som vi har gjort – välja att lyssna på den överväldigande majoritet av forskare som ser koldioxidutsläppen som ett reellt hot och som kräver skyndsamma åtgärder.
En viktig del i informations- och kunskapsspridningen när det gäller de risker som finns med koldioxidutsläppen inom ramen för en levande debatt är att pedagogiskt gå igenom argumenten som talar för att detta är ett reellt hot men också argumenten mot.
Ett vanligt argument bland dem som valt att inte tro på problemen är att den globala uppvärmningen är en konsekvens av naturliga variationer i jordens klimat som inte har med människans utsläpp av koldioxid att göra. Det är sant att det under jordens hela levnadstid förekommit flera perioder som varit både mycket kallare och varmare än idag till följd av naturliga variationer och som vi människor inte skulle kunna ha gjort något åt. Men beläggen för att det vi nu ser och har framför oss är mycket övertygande i att det INTE är ett resultat av naturliga variationer utan ett resultat av mänskliga aktiviteter som gett och ger ökad koncentration av koldioxid i atmosfären. Men till skillnad från de naturliga variationerna kan vi glädjande nog faktiskt göra något år detta. Men bara om vi väljer att se problemen och agerar i tid.
Ett annat vanligt argument bland skeptikerna är att slå ned på de modeller som används för att göra framskrivningar av jordens medeltemperaturökning och havsnivåhöjningar till följd av koldioxidökningen i atmosfären. Hur pålitliga kan dessa modeller anses vara?
För att bedöma en prognosmodells förmåga att förutsäga framtiden – oavsett om det handlar om temperaturökningar, havsnivåhöjningar, ekonomiska prognoser eller annat, tittar man på hur väl de har kunnat replikera den historiska utvecklingen. I figuren nedan har IPCC:s klimatmodell använts på data till och med 1990 för att göra en prognos på havsnivåhöjningen mellan 1990 och 2010. Resultatet har sedan stämts av mot den faktiska havsnivåhöjningen (det går att göra motsvarande övning för den globala temperaturhöjningen).
Den gråa ”tratten” visar IPCC:s prognosintervall för havsnivåhöjningen mellan 1990 och 2010. Prognosen har således tagit hänsyn till att det finns en betydande osäkerhet i skattningen. Prognosen har sedan jämförts med faktiska utfall på havsnivåhöjningen mätt på två olika sätt till början av 2000-talet och efter det enbart med satellitdata. Om något ser IPCC:s skattning av havsnivåhöjningen ut att vara konservativ. Den faktiska havsnivåhöjningen har legat högst upp i det av IPCC skattade intervallet.
Men hur kan IPCC då utifrån detta också dra slutsatsen att det inte bara är naturliga variationer som prognosmodellen fångar upp? Därför att det visat sig att modellen bara någorlunda väl lyckas förutspå havsnivåhöjningen när modellen utöver kända naturliga förklaringsvariabler också lägger in koldioxidökningen i atmosfären i prognosmodellen.
Vill du läsa mer om den globala uppvärmningen och även analyser som går igenom de argument som finns både för och emot att den beror på utsläpp av fossila bränslen, kommer här några läsvärda artiklar:
https://skepticalscience.com/climate-models.htm
Länk till MSB:s rapport om riskområden i Sverige:
https://rib.msb.se/Filer/pdf/28432.pdf
Länk till SMHI:s pedagogiska film om vilka effekter den globala uppvärmningen kan ha för Sverige:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/havet-stiger-1.103636
Robert Boije
Chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
