Booli

Bra och hållbara initiativ för bättre boende

Hållbarhet är en del av vår affär. Och ett av många initiativ i vårt hållbarhetsarbete kallar vi SBAB Gillar! Ett arbete som i grunden vill bidra till bättre boende och boendeekonomi för alla. Två faktorer som är viktiga i ett hållbart samhälle. Men vi kan inte göra det ensamma. Därför är syftet med SBAB Gillar! att lyfta blicken och inspireras av andras bra initiativ. Oavsett om det handlar om trygghet, hållbarhet, nya bostäder, äldres bostäder, studentbostäder eller illegal arbetskraft. Världen är full av röster och aktörer med inspirerande initiativ för bättre och mer hållbart boende. Det gillar vi!

Trevlig läsning!

SBAB Gillar! En artikelserie i fem delar

Artikel 1

Trygghet i bostadsområdet
— så vänder vi en nedåtgående trend

Vi får ofta läsa om hur Sverige blir otryggare. Samtidigt arbetar organisationer, kommuner, företag, polisen, skolan och andra instanser i samhället för att öka trivseln och tryggheten i landet. Men hur ser det arbetet ut? Och kan vi vända en nedåtgående trend? Vi på SBAB har lyssnat på goda exempel.

”Lösningarna fler än problemen”

Alla har rätt att känna sig trygga där man bor, men ändå ser vi att otryggheten ökar i Sverige. Trots det är lösningarna fler än problemen, berättar Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige, en organisation med syfte att bidra med nya lösningar och idéer för att minska brottsligheten och öka tryggheten i landet. Efter en undersökning av situationen i olika bostadsområden i Sverige som gjordes tillsammans med både privata och allmännyttiga fastighetsägare, har de tagit fram en lista med de 14 vanligaste problemen i svenska bostadsområden, men presenterar samtidigt 60 lösningar för tryggare boende. Många saker påverkar trivseln i ett bostadsområde. Det kan handla om små företeelser, som att ta bort klotter eller se till att det finns bra belysning, men det är också viktigt att veta vem som bor bakom dörren mittemot och att ens område har ett levande centrum där människor rör sig.

”Många gånger är man fast i gamla banor och arbetssätt när det kommer till trygghetsfrågan. Vi är en tankesmedja som vill hjälpa till att hitta nya redskap och tänka nytt! Fastighetsägarna är de som är närmast problemen och kan därför göra oerhört mycket för att öka tryggheten”, säger Magnus. SBAB är en bank med missionen att skapa ett bättre boende, där trygghet kan vara en viktig del. Därför stöttar vi gärna de fastighetsbolag med uttalade mål att öka trivseln och tryggheten i de områden där de verkar, vare sig det är genom läxhjälp, renoveringar eller att hjälpa till med det första jobbet för ungdomar i trakten. ”Social hållbarhet handlar om trivsel, trygghet och hälsa för alla. Vi är ödmjuka inför de utmaningar som finns och vi finansierar gärna fastigheter där ägaren arbetar aktivt med sociala, trygghetsskapande åtgärder som en del av sin förvaltning”, säger Carl Lindståhl, hållbarhetsstrateg på SBAB.

Dialog med boende och långsiktighet – nyckelfaktorer enligt Stena Fastigheter

Stena Fastigheter är ett av många fastighetsbolag som aktivt arbetar med att öka tryggheten i sina bostadsområden. Genom mätningar kan man se att tryggheten i snitt har ökat i bolagets områden, från ett trygghetsindex på 78,1 2012 till 78,6 idag. De berättar hur hållbarhetsarbete alltid måste präglas av långsiktighet. Cecilia Fredholm Vaarning, hållbarhetschef på Stena Fastigheter: ”Vi gör stora investeringar i våra bostadsområden eftersom vi vill att folk bor kvar och ska känna sig stolta över den platsen där de bor.

Det kan handla att bygga ett nytt Folkets Hus, som i Fisksätra, eller ett samarbete med skolan för att hjälpa de elever som har det svårt.

Som fastighetsbolag börjar vi alltid med att undersöka vilka föreningar och initiativ som redan finns i området, för att sedan se vilken roll vi kan ta i förändringsarbetet. Vill våra hyresgäster skapa en mötesplats för unga eller starta ett odlingsprojekt så stöttar vi självklart det.” Hon fortsätter: ”Nyckeln till tryggare boende är en kombination av långsiktighet, investeringar, samarbeten och dialog med de som bor i området. När det kommer till social hållbarhet är det ju tillsammansfrågor, det är inget man löser själv utan vi måste hjälpas åt.”

Det blir inte så ödsligt när man kommer upp från tunnelbanan utan istället möts man av äldre människor som sitter och dricker te och spelar schack...

Trygghetsvandringar – flera steg i rätt riktning

I Hjulsta ordnar Fastighetsägaren Einar Mattsson årligen trygghetsvandringar, där de boende tillsammans med polis, stads-delsförvaltningen och hyresgästföreningen går runt och undersöker otrygga platser i bostadsområdet och går igenom vad som måste åtgärdas för att öka trivseln för de boende. ”Ofta handlar det om trasiga lampor, skadegörelse eller buskar som växt sig för höga”, berätta Ylva Forslund, områdesförvaltare på Einar Mattsson. ”Vi har ju alla lite olika ansvarsområden, så det är jättebra att vi ses och pratar tillsammans för att kunna lösa problemen som finns i våra områden.”

Ylva berättar vidare om det nya kvällsöppna caféet i Hjulsta Centrum. “Jättemånga av våra boende berättar hur mycket bättre det känns i centrum efter att caféet valde att ha kvällsöppet.

Det blir inte så ödsligt när man kommer upp från tunnelbanan utan i stället möts man av äldre människor som sitter och dricker te och spelar schack, ibland ända till 11 på kvällen. Små saker som detta kan bidra till en jättebra utveckling i ett område.” ”När det handlar om trygghet och boende tar det lång tid att utveckla tryggheten i ett område, och det gäller att vara uthållig och vara kvar hela vägen”, berättar Martin Fors, fastighetschef på Einar Mattsson. SBAB är en bank som prioriterar långsiktighet. För att öka tryggheten och trivseln i Sveriges bostadsområden måste vi arbeta tillsammans, och mycket arbete görs redan på många platser i Sverige. Med bra och tydliga exempel för hur man ska arbeta med trivsel och trygghet kan flera hoppa på tåget för ett mer hållbart samhälle.

Artikel 2

Bananer ska vara schyssta — men bostäder då?

Hur kommer det sig att vi så självklart köper rättvisemärkta bananer, men inte lika självklart ställer frågor om arbetsförhållandena bakom en nyproducerad lägenhet? Hur vet man att det går rätt till och varför är det viktigt att fråga? Är rättvisemärkning av bostäder vägen framåt? I den här artikeln lyfter SBAB resultaten från ett antal rapporter om problemen i svensk byggindustri och pratar med några som arbetar för lösa dem.

I en undersökning gjord av SBAB i april 2022 framkommer att 60 procent av svenska konsumenter tycker att det är särskilt viktigt att handla etiskt när det kommer till livsmedel. Bara 1 av 5 tyckte att frågan om etik och social hållbarhet var lika viktig när det kom till bostaden*. Samtidigt larmar flera rapporter om organiserad brottslighet, illegal arbetskraft, skattebrott, arbetsmiljöbrott och exploatering av människor på byggen i Sverige**. Fair Play Bygg, en organisation med syfte att ge myndigheter relevant information om misstänkt pågående brottslighet i byggbranschen, beskriver i sin årsrapport från 2020 hur människor på ett svenskt bygge tvingats arbeta 10-12 timmar om dagen och sova på arbetsplatsen för en lön på 5000 kronor i månaden.

”Konsumenter har fått upp ögonen för andra länders och branschers problem. Vi vet att det förekommer barnarbete i klädindustrin och att banan- och kaffeodlare i Sydamerika far illa, och kan därför jobba mot de problemen. Men den svenska byggindustrin där vi lever och bor, den vet människor inte lika mycket om. Tyvärr är det minst lika illa.”, berättar Morgan Jansson på Rättvist byggande.

Skattefusk och ohederligheter i byggindustrin är ett allvarligt problem då hederliga företagare riskerar att bli utkonkurrerade av oseriösa entreprenörer som använder sig av illegal arbetskraft och därmed dumpar priserna.

Dessutom omsätter handeln med illegal arbetskraft stora summor pengar som aldrig beskattas. ”Det handlar om flera 100 miljarder om året”, berättar Morgan Jansson. Han fortsätter: ”Folk vill väl. I den här frågan handlar det mycket om att man inte vet hur det ligger till.”

”Man vet ofta att det förekommer illegal arbetskraft på byggena, men man verkar ha svårare att koppla ihop detta med mänskliga rättigheter och organiserad brottslighet”, berättar Carl Lindståhl från SBAB. Han fortsätter: ”Ofta intresserar sig köpare kanske snarare för läget och kostnaden, än vad förhållandena bakom bygget är. Samtidigt vet vi att 58 procent rankar organiserad brottslighet som den viktigaste samhällsfrågan”.


Folk vill väl. I den här frågan handlar det mycket om att man inte vet hur det ligger till.

Rättvisemärkning av bostäder?

Hur vet man då att allt har gått rätt till när man ska köpa ett nytt boende? Idag kan det vara svårt och snårigt att förstå om ett företag är seriöst eller inte, speciellt eftersom många byggföretag arbetar med underleverantörer i flera led. Men det finns flera bra organisationer som kan hjälpa en att ta bra beslut.

Rättvist byggande är en förening som arbetar för att motverka att människor far illa och för att rensa branschen från oseriösa företag.

”Målet är att kunna hitta ett sätt att visa att husen är rättvisemärkta, med förhoppningen att folk hellre köper ett hus som är byggt på schyssta villkor”, berättar Morgan Jansson. ”Det är bra om folk efterfrågar detta, så fler tvingas ställa upp på processen att bli kollade.” 60 procent av svenskarna tycker idag att det främsta sociala och etiska ansvaret företag bör ta, är att följa upp att tillverkningen sker under goda etiska förhållanden***.

Vi jobbar inte bara mot proffsmarknaden. Även som privatperson kan man behöva hjälp med att veta att man har att göra med seriösa aktörer som kan sin sak.

ID06 för bättre förhållanden på bygget

ID06 är ett företag sprunget ur en idé från 2005, när fack och arbetsgivare möttes för att försöka lösa oegentligheterna i byggbranschen. ”Vi kontrollerar identitet och att man har rätt att jobba i Sverige, samt att man betalar alla skatter och sociala avgifter för sina anställda. Det är ett sätt att öka den sociala hållbarheten och motverka att folk far illa på sin arbetsplats”, berättar Thor Jonsson, verksamhetsområdeschef på företaget.

”Vi jobbar inte bara mot proffsmarknaden. Även som privatperson kan man behöva hjälp med att veta att man har att göra med seriösa aktörer som kan sin sak, dessutom för att skydda sig själv om något skulle hända under eller efter bygget.”

Medvetenhet – ett tecken på rätt riktning

Men det finns tecken som pekar åt rätt håll. ”Människor är otroligt medvetna kring sin konsumtion idag, köper man en ny apparat till hemmet vill man veta hur mycket el den drar eller var den är tillverkad. Man ställer frågor man inte alls ställt för några år sedan”, berättar Thor Jonsson. ”Det går att göra skillnad, ett sätt är att delta i debatten för att förbättra villkoren i byggbranschen. Det är viktigt att tänka etiskt även när man köper bostad, men förmodligen är det de företag som möter kunden så som banker, investerare, fastighetsbolag, försäkringsbolag och mäklare, som är rädda om sina varumärken, som kommer gå först i ledet och kräva ökad kontroll på de bostadsproduktioner som ligger till grund för deras egen affär”, avslutar Carl Lindståhl.

 

*Om undersökningen: 1010 respondenter av riksrepresentativt urval besvarade 10 frågor kring hur de ser på etiska aspekter av sin bostad.

**”Fina Fasader med Fixade Fakturor – Kriminella entreprenader i byggbranschen”, BRÅ, 2007, ”Vanliga upplägg. Att konkurrera med arbetslivskriminalitet. En rapport till Byggmarknadskommissionen”, Hans Jeppson, 2021, ”Fair Play Bygg, årsrapport 2020”, Fair Play Bygg, 2020.

***Undersökning gjord av SBAB i april 2022. 1010 respondenter av riksrepresentativt urval besvarade 10 frågor kring hur de ser på etiska aspekter av sin bostad.

Artikel 3

Kreativa lösningar för fler unga på bostadsmarknaden

Långa köer, dyra och för få bostäder. Låter det bekant? Unga vuxna är idag en av de grupperna som kämpar mest på bostadsmarknaden. Men trots svårigheterna ser vi en positiv trend, där allt fler unga lyckas ordna sin boendesituation. Dessutom jobbar flera aktörer både aktivt och kreativt för att sänka tröskeln för unga som vill bo.

Idag bor 200 000 unga vuxna kvar hemma hos föräldrar mot sin vilja, visar en undersökning gjord 2021 av Hyresgästföreningen*. Antalet hemmaboende unga vuxna är historiskt högt, samtidigt ökar antalet unga med eget boende från tidigare år. Många upplever att man inte har råd, eller att det är för svårt att ta sig ut på den svenska bostadsmarknaden.

”SBAB har under årens lopp bidragit med flera analyser som utifrån olika perspektiv belyst ungas problem på bostadsmarknaden. Det är uppenbart att det behöver vändas på inte bara en utan flera stenar för att lösa problemen. I vår senaste större analys i rapporten Unga & Bolån förra året tittade vi bland annat på betydelsen av bankernas kalkylräntor och amorteringskraven”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB**. Att ha ett eget boende är en rättighet och många gånger en förutsättning för att kunna börja sitt vuxna liv.

En gånger hyran istället för tre

”Trösklarna in på den svenska bostadsmarknaden är väldigt höga. Många gånger är kraven för att få en hyresrätt att man ska tjäna två eller tre gånger hyran. Har du en lägenhet som kostar 7000 i månaden måste du ha 21 000 kronor efter skatt och vilken student har det? Detsamma gäller om man ska köpa, då behöver man både kontantinsats och kunna visa att man har en viss inkomst”, berättar Anna Heide, fastighetsbolaget Trianons affärsutvecklingschef. Hon fortsätter: ”Vi har insett att det är värt att sänka kraven för att fler ska ha någonstans att bo och kräver därför bara att man tjänar en gång hyran för att kunna bo i våra bostäder.”

”Unga i storstäderna är den största gruppen bostadslösa"

Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande för organisationen jagvillhabostad.nu arbetar med opinionsbildning och konsumentupplysning om bostadsmarknaden för unga. ”Vi har en väldigt utbredd bostadsbrist i Sverige som framför allt slår mot särskilda grupper och på vissa platser i landet. Unga i storstäderna är den största gruppen bostadslösa. Vi vill göra ett kunskapslyft för unga om bostadsmarknaden”. Organisationen arbetar även med bostadskonceptet Snabba hus, ett samarbete med Svenska Bostäder som innebär att man bygger modula bostäder på tillfälliga bygglov, speciellt för unga. ”Detta är inte en långsiktig lösning, men ett sätt att göra någonting åt den problematik som finns för unga på bostadsmarknaden här och nu”, säger Alexander.

Många pekar ut andrahandsmarknaden som osäker. Alexander berättar vidare: ”Svaret på bostadsbristen är en andrahandsmarknad som är väldigt otrygg. I Stockholms län är 9 av 10 bostäder på andrahandsmarknaden uthyrda med ockerhyror***.” I ett samtal med Dora Kovács, 32 år och inflyttad till Stockholm 2009, berättar hon om de 15 flyttarna hon gjorde innan hon till slut fick tag på ett förstahandskontrakt på Högbergsgatan. ”Det var jobbigt att hela tiden veta att man snart behövde leta efter något nytt, ibland har jag bott på ett ställe så kort som 3 månader innan jag blivit tvungen att flytta vidare. Ibland handlade det om att betala så mycket som 15 000 kronor för en etta i Stockholm. Det gör det svårt att fokusera på allt det andra man vill göra i livet.”

Utbud och efterfrågan — det största problemet?

På frågan om vad det största problemet är för unga på den svenska bostadsmarknaden svarar Karin Mizgalski på fastighetsbolaget Wallenstam: ”Det grundläggande hindret är att det finns större efterfrågan än utbud av bostäder, speciellt i storstadsregionerna. Därför arbetar vi mycket med att bygga nya bostäder i Stockholm, Uppsala och Göteborg, där många idag behöver någonstans att bo. Det långsiktiga arbetet handlar om att bygga fler bostäder som unga har råd att bo i.”

Bygg fler och mindre

”Man har tidigare byggt mycket stora bostäder i stället för mindre yteffektiva lägenheter. Det är såklart billigare att bo i en etta på 25 kvm än en etta på 50 kvm, vilket i sin tur kan sänka trösklarna för unga att kunna skaffa sig sin första bostad, vare sig det är en hyresrätt eller bostadsrätt”, förklarar Tommy Johansson, vd på Svenska Nyttobostäder som både äger och förvaltar fastigheter. ”Vi försöker odla en gemenskap runt de yteffektiva lägenheter vi förvaltar, där det kan finnas gym, coworking-ytor eller ett kafé i fastigheten som kan fungera som en förlängning av vardagsrummet. Det är ett smart sätt att lösa en högre levnadsstandard för den enskilde, men till en lägre hyra.”

Den viktigaste gruppen att få in på bostadsmarknaden är de unga.

Eget rum – dela på kök och vardagsrum

På liknande sätt utvecklar Wallenstam idag tillsammans med Colive en ny typ av gemensamhetsboende, som är ett alternativ för unga som vill flytta hemifrån. Colive är ett initiativ där man får eget rum, dusch och toalett men delar på gemensamhetsutrymmen som kök och vardagsrum i ett bostadshus”, berättar Karin. ”Det är ett litet boende, men med tillgång till mycket gemensamma ytor – det är ett nytt sätt att skaffa sig sin första egna bostad. Vissa människor vill heller inte bo själva och i en stad som Stockholm med mycket singelhushåll är det ibland ett bättre alternativ för en ung person som vill flytta hemifrån att flytta in med andra”.

HSB tänker lite som en förälder

Enligt Hyresgästföreningen vill de allra flesta unga äga sin bostad, men på grund av höjda bostadspriser och höga kontantinsatser är detta svårt att få till själv utan föräldrars hjälp.

Detta vill bostadsaktören HSB lösa. ”Den viktigaste gruppen att få in på bostadsmarknaden är de unga”, säger utvecklingschef Jonas Andreasson som har ansvaret för konceptet HSB-Dela. HSB-Dela innebär att HSB går in och delar kostnaden för en bostadsrätt med den unga, vilket kan hjälpa de som inte hade haft råd att köpa bostaden annars. Efter 10 år, eller tidigare om man vill, kan man köpa ut HSB eller välja att sälja lägenheten. ”Det är inte helt ovanligt att föräldrar går in och stödjer sina barn och köper lägenheten tillsammans med dem, här är tanken att HSB kan gå in lite som en förälder, och bli delägare i ens första boende”, förklarar Jonas.

Ett hållbart samhälle är ett samhälle där alla har någonstans att bo. Idag måste vi arbeta tillsammans för att hitta innovativa lösningar på den svenska bostadsmarknaden för att hjälpa unga människor att hitta sin första bostad så att de ska kunna börja sitt vuxna liv. Tommy från Nyttobostäder avslutar: “Alla måste slå sina kloka huvuden ihop och tänka hur man ska kunna komma till rätta med problemen vi har på bostadsmarknaden.”