Bra och hållbara initiativ för bättre boende
Hållbarhet är en del av vår affär. Och ett av många initiativ i vårt hållbarhetsarbete kallar vi SBAB Gillar! Ett arbete som i grunden vill bidra till bättre boende och boendeekonomi för alla. Två faktorer som är viktiga i ett hållbart samhälle. Men vi kan inte göra det ensamma. Därför är syftet med SBAB Gillar! att lyfta blicken och inspireras av andras bra initiativ. Oavsett om det handlar om trygghet, hållbarhet, nya bostäder, äldres bostäder, studentbostäder eller illegal arbetskraft. Världen är full av röster och aktörer med inspirerande initiativ för bättre och mer hållbart boende. Det gillar vi!
Trevlig läsning!
SBAB Gillar! En artikelserie i fem delar
Artikel 1
Publicerad: Maj 2022
Trygghet i bostadsområdet
— så vänder vi en nedåtgående trend
Vi får ofta läsa om hur Sverige blir otryggare. Samtidigt arbetar organisationer, kommuner, företag, polisen, skolan och andra instanser i samhället för att öka trivseln och tryggheten i landet. Men hur ser det arbetet ut? Och kan vi vända en nedåtgående trend? Vi på SBAB har lyssnat på goda exempel.
”Lösningarna fler än problemen”
Alla har rätt att känna sig trygga där man bor, men ändå ser vi att otryggheten ökar i Sverige. Trots det är lösningarna fler än problemen, berättar Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige, en organisation med syfte att bidra med nya lösningar och idéer för att minska brottsligheten och öka tryggheten i landet. Efter en undersökning av situationen i olika bostadsområden i Sverige som gjordes tillsammans med både privata och allmännyttiga fastighetsägare, har de tagit fram en lista med de 14 vanligaste problemen i svenska bostadsområden, men presenterar samtidigt 60 lösningar för tryggare boende. Många saker påverkar trivseln i ett bostadsområde. Det kan handla om små företeelser, som att ta bort klotter eller se till att det finns bra belysning, men det är också viktigt att veta vem som bor bakom dörren mittemot och att ens område har ett levande centrum där människor rör sig.
”Många gånger är man fast i gamla banor och arbetssätt när det kommer till trygghetsfrågan. Vi är en tankesmedja som vill hjälpa till att hitta nya redskap och tänka nytt! Fastighetsägarna är de som är närmast problemen och kan därför göra oerhört mycket för att öka tryggheten”, säger Magnus. SBAB är en bank med missionen att skapa ett bättre boende, där trygghet kan vara en viktig del. Därför stöttar vi gärna de fastighetsbolag med uttalade mål att öka trivseln och tryggheten i de områden där de verkar, vare sig det är genom läxhjälp, renoveringar eller att hjälpa till med det första jobbet för ungdomar i trakten. ”Social hållbarhet handlar om trivsel, trygghet och hälsa för alla. Vi är ödmjuka inför de utmaningar som finns och vi finansierar gärna fastigheter där ägaren arbetar aktivt med sociala, trygghetsskapande åtgärder som en del av sin förvaltning”, säger Carl Lindståhl, hållbarhetsstrateg på SBAB.
Dialog med boende och långsiktighet – nyckelfaktorer enligt Stena Fastigheter
Stena Fastigheter är ett av många fastighetsbolag som aktivt arbetar med att öka tryggheten i sina bostadsområden. Genom mätningar kan man se att tryggheten i snitt har ökat i bolagets områden, från ett trygghetsindex på 78,1 2012 till 78,6 idag. De berättar hur hållbarhetsarbete alltid måste präglas av långsiktighet. Cecilia Fredholm Vaarning, hållbarhetschef på Stena Fastigheter: ”Vi gör stora investeringar i våra bostadsområden eftersom vi vill att folk bor kvar och ska känna sig stolta över den platsen där de bor.
Det kan handla att bygga ett nytt Folkets Hus, som i Fisksätra, eller ett samarbete med skolan för att hjälpa de elever som har det svårt.
Som fastighetsbolag börjar vi alltid med att undersöka vilka föreningar och initiativ som redan finns i området, för att sedan se vilken roll vi kan ta i förändringsarbetet. Vill våra hyresgäster skapa en mötesplats för unga eller starta ett odlingsprojekt så stöttar vi självklart det.” Hon fortsätter: ”Nyckeln till tryggare boende är en kombination av långsiktighet, investeringar, samarbeten och dialog med de som bor i området. När det kommer till social hållbarhet är det ju tillsammansfrågor, det är inget man löser själv utan vi måste hjälpas åt.”
Det blir inte så ödsligt när man kommer upp från tunnelbanan utan istället möts man av äldre människor som sitter och dricker te och spelar schack...
Trygghetsvandringar – flera steg i rätt riktning
I Hjulsta ordnar Fastighetsägaren Einar Mattsson årligen trygghetsvandringar, där de boende tillsammans med polis, stads-delsförvaltningen och hyresgästföreningen går runt och undersöker otrygga platser i bostadsområdet och går igenom vad som måste åtgärdas för att öka trivseln för de boende. ”Ofta handlar det om trasiga lampor, skadegörelse eller buskar som växt sig för höga”, berätta Ylva Forslund, områdesförvaltare på Einar Mattsson. ”Vi har ju alla lite olika ansvarsområden, så det är jättebra att vi ses och pratar tillsammans för att kunna lösa problemen som finns i våra områden.”
Ylva berättar vidare om det nya kvällsöppna caféet i Hjulsta Centrum. “Jättemånga av våra boende berättar hur mycket bättre det känns i centrum efter att caféet valde att ha kvällsöppet.
Det blir inte så ödsligt när man kommer upp från tunnelbanan utan i stället möts man av äldre människor som sitter och dricker te och spelar schack, ibland ända till 11 på kvällen. Små saker som detta kan bidra till en jättebra utveckling i ett område.” ”När det handlar om trygghet och boende tar det lång tid att utveckla tryggheten i ett område, och det gäller att vara uthållig och vara kvar hela vägen”, berättar Martin Fors, fastighetschef på Einar Mattsson. SBAB är en bank som prioriterar långsiktighet. För att öka tryggheten och trivseln i Sveriges bostadsområden måste vi arbeta tillsammans, och mycket arbete görs redan på många platser i Sverige. Med bra och tydliga exempel för hur man ska arbeta med trivsel och trygghet kan flera hoppa på tåget för ett mer hållbart samhälle.
Artikel 2
Publicerad: Juni 2022
Bananer ska vara schyssta — men bostäder då?
Hur kommer det sig att vi så självklart köper rättvisemärkta bananer, men inte lika självklart ställer frågor om arbetsförhållandena bakom en nyproducerad lägenhet? Hur vet man att det går rätt till och varför är det viktigt att fråga? Är rättvisemärkning av bostäder vägen framåt? I den här artikeln lyfter SBAB resultaten från ett antal rapporter om problemen i svensk byggindustri och pratar med några som arbetar för lösa dem.
I en undersökning gjord av SBAB i april 2022 framkommer att 60 procent av svenska konsumenter tycker att det är särskilt viktigt att handla etiskt när det kommer till livsmedel. Bara 1 av 5 tyckte att frågan om etik och social hållbarhet var lika viktig när det kom till bostaden*. Samtidigt larmar flera rapporter om organiserad brottslighet, illegal arbetskraft, skattebrott, arbetsmiljöbrott och exploatering av människor på byggen i Sverige**. Fair Play Bygg, en organisation med syfte att ge myndigheter relevant information om misstänkt pågående brottslighet i byggbranschen, beskriver i sin årsrapport från 2020 hur människor på ett svenskt bygge tvingats arbeta 10-12 timmar om dagen och sova på arbetsplatsen för en lön på 5000 kronor i månaden.
”Konsumenter har fått upp ögonen för andra länders och branschers problem. Vi vet att det förekommer barnarbete i klädindustrin och att banan- och kaffeodlare i Sydamerika far illa, och kan därför jobba mot de problemen. Men den svenska byggindustrin där vi lever och bor, den vet människor inte lika mycket om. Tyvärr är det minst lika illa.”, berättar Morgan Jansson på Rättvist byggande.
Skattefusk och ohederligheter i byggindustrin är ett allvarligt problem då hederliga företagare riskerar att bli utkonkurrerade av oseriösa entreprenörer som använder sig av illegal arbetskraft och därmed dumpar priserna.
Dessutom omsätter handeln med illegal arbetskraft stora summor pengar som aldrig beskattas. ”Det handlar om flera 100 miljarder om året”, berättar Morgan Jansson. Han fortsätter: ”Folk vill väl. I den här frågan handlar det mycket om att man inte vet hur det ligger till.”
”Man vet ofta att det förekommer illegal arbetskraft på byggena, men man verkar ha svårare att koppla ihop detta med mänskliga rättigheter och organiserad brottslighet”, berättar Carl Lindståhl från SBAB. Han fortsätter: ”Ofta intresserar sig köpare kanske snarare för läget och kostnaden, än vad förhållandena bakom bygget är. Samtidigt vet vi att 58 procent rankar organiserad brottslighet som den viktigaste samhällsfrågan”.
Folk vill väl. I den här frågan handlar det mycket om att man inte vet hur det ligger till.
Rättvisemärkning av bostäder?
Hur vet man då att allt har gått rätt till när man ska köpa ett nytt boende? Idag kan det vara svårt och snårigt att förstå om ett företag är seriöst eller inte, speciellt eftersom många byggföretag arbetar med underleverantörer i flera led. Men det finns flera bra organisationer som kan hjälpa en att ta bra beslut.
Rättvist byggande är en förening som arbetar för att motverka att människor far illa och för att rensa branschen från oseriösa företag.
”Målet är att kunna hitta ett sätt att visa att husen är rättvisemärkta, med förhoppningen att folk hellre köper ett hus som är byggt på schyssta villkor”, berättar Morgan Jansson. ”Det är bra om folk efterfrågar detta, så fler tvingas ställa upp på processen att bli kollade.” 60 procent av svenskarna tycker idag att det främsta sociala och etiska ansvaret företag bör ta, är att följa upp att tillverkningen sker under goda etiska förhållanden***.
Vi jobbar inte bara mot proffsmarknaden. Även som privatperson kan man behöva hjälp med att veta att man har att göra med seriösa aktörer som kan sin sak.
ID06 för bättre förhållanden på bygget
ID06 är ett företag sprunget ur en idé från 2005, när fack och arbetsgivare möttes för att försöka lösa oegentligheterna i byggbranschen. ”Vi kontrollerar identitet och att man har rätt att jobba i Sverige, samt att man betalar alla skatter och sociala avgifter för sina anställda. Det är ett sätt att öka den sociala hållbarheten och motverka att folk far illa på sin arbetsplats”, berättar Thor Jonsson, verksamhetsområdeschef på företaget.
”Vi jobbar inte bara mot proffsmarknaden. Även som privatperson kan man behöva hjälp med att veta att man har att göra med seriösa aktörer som kan sin sak, dessutom för att skydda sig själv om något skulle hända under eller efter bygget.”
Medvetenhet – ett tecken på rätt riktning
Men det finns tecken som pekar åt rätt håll. ”Människor är otroligt medvetna kring sin konsumtion idag, köper man en ny apparat till hemmet vill man veta hur mycket el den drar eller var den är tillverkad. Man ställer frågor man inte alls ställt för några år sedan”, berättar Thor Jonsson. ”Det går att göra skillnad, ett sätt är att delta i debatten för att förbättra villkoren i byggbranschen. Det är viktigt att tänka etiskt även när man köper bostad, men förmodligen är det de företag som möter kunden så som banker, investerare, fastighetsbolag, försäkringsbolag och mäklare, som är rädda om sina varumärken, som kommer gå först i ledet och kräva ökad kontroll på de bostadsproduktioner som ligger till grund för deras egen affär”, avslutar Carl Lindståhl.
*Om undersökningen: 1010 respondenter av riksrepresentativt urval besvarade 10 frågor kring hur de ser på etiska aspekter av sin bostad.
**”Fina Fasader med Fixade Fakturor – Kriminella entreprenader i byggbranschen”, BRÅ, 2007, ”Vanliga upplägg. Att konkurrera med arbetslivskriminalitet. En rapport till Byggmarknadskommissionen”, Hans Jeppson, 2021, ”Fair Play Bygg, årsrapport 2020”, Fair Play Bygg, 2020.
***Undersökning gjord av SBAB i april 2022. 1010 respondenter av riksrepresentativt urval besvarade 10 frågor kring hur de ser på etiska aspekter av sin bostad.
Artikel 3
Publicerad: Augusti 2022
Kreativa lösningar för fler unga på bostadsmarknaden
Långa köer, dyra och för få bostäder. Låter det bekant? Unga vuxna är idag en av de grupperna som kämpar mest på bostadsmarknaden. Men trots svårigheterna ser vi en positiv trend, där allt fler unga lyckas ordna sin boendesituation. Dessutom jobbar flera aktörer både aktivt och kreativt för att sänka tröskeln för unga som vill bo.
Idag bor 200 000 unga vuxna kvar hemma hos föräldrar mot sin vilja, visar en undersökning gjord 2021 av Hyresgästföreningen*. Antalet hemmaboende unga vuxna är historiskt högt, samtidigt ökar antalet unga med eget boende från tidigare år. Många upplever att man inte har råd, eller att det är för svårt att ta sig ut på den svenska bostadsmarknaden.
”SBAB har under årens lopp bidragit med flera analyser som utifrån olika perspektiv belyst ungas problem på bostadsmarknaden. Det är uppenbart att det behöver vändas på inte bara en utan flera stenar för att lösa problemen. I vår senaste större analys i rapporten Unga & Bolån förra året tittade vi bland annat på betydelsen av bankernas kalkylräntor och amorteringskraven”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB**. Att ha ett eget boende är en rättighet och många gånger en förutsättning för att kunna börja sitt vuxna liv.
En gånger hyran istället för tre
”Trösklarna in på den svenska bostadsmarknaden är väldigt höga. Många gånger är kraven för att få en hyresrätt att man ska tjäna två eller tre gånger hyran. Har du en lägenhet som kostar 7000 i månaden måste du ha 21 000 kronor efter skatt och vilken student har det? Detsamma gäller om man ska köpa, då behöver man både kontantinsats och kunna visa att man har en viss inkomst”, berättar Anna Heide, fastighetsbolaget Trianons affärsutvecklingschef. Hon fortsätter: ”Vi har insett att det är värt att sänka kraven för att fler ska ha någonstans att bo och kräver därför bara att man tjänar en gång hyran för att kunna bo i våra bostäder.”
”Unga i storstäderna är den största gruppen bostadslösa"
Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande för organisationen jagvillhabostad.nu arbetar med opinionsbildning och konsumentupplysning om bostadsmarknaden för unga. ”Vi har en väldigt utbredd bostadsbrist i Sverige som framför allt slår mot särskilda grupper och på vissa platser i landet. Unga i storstäderna är den största gruppen bostadslösa. Vi vill göra ett kunskapslyft för unga om bostadsmarknaden”. Organisationen arbetar även med bostadskonceptet Snabba hus, ett samarbete med Svenska Bostäder som innebär att man bygger modula bostäder på tillfälliga bygglov, speciellt för unga. ”Detta är inte en långsiktig lösning, men ett sätt att göra någonting åt den problematik som finns för unga på bostadsmarknaden här och nu”, säger Alexander.
Många pekar ut andrahandsmarknaden som osäker. Alexander berättar vidare: ”Svaret på bostadsbristen är en andrahandsmarknad som är väldigt otrygg. I Stockholms län är 9 av 10 bostäder på andrahandsmarknaden uthyrda med ockerhyror***.” I ett samtal med Dora Kovács, 32 år och inflyttad till Stockholm 2009, berättar hon om de 15 flyttarna hon gjorde innan hon till slut fick tag på ett förstahandskontrakt på Högbergsgatan. ”Det var jobbigt att hela tiden veta att man snart behövde leta efter något nytt, ibland har jag bott på ett ställe så kort som 3 månader innan jag blivit tvungen att flytta vidare. Ibland handlade det om att betala så mycket som 15 000 kronor för en etta i Stockholm. Det gör det svårt att fokusera på allt det andra man vill göra i livet.”
Utbud och efterfrågan — det största problemet?
På frågan om vad det största problemet är för unga på den svenska bostadsmarknaden svarar Karin Mizgalski på fastighetsbolaget Wallenstam: ”Det grundläggande hindret är att det finns större efterfrågan än utbud av bostäder, speciellt i storstadsregionerna. Därför arbetar vi mycket med att bygga nya bostäder i Stockholm, Uppsala och Göteborg, där många idag behöver någonstans att bo. Det långsiktiga arbetet handlar om att bygga fler bostäder som unga har råd att bo i.”
Bygg fler och mindre
”Man har tidigare byggt mycket stora bostäder i stället för mindre yteffektiva lägenheter. Det är såklart billigare att bo i en etta på 25 kvm än en etta på 50 kvm, vilket i sin tur kan sänka trösklarna för unga att kunna skaffa sig sin första bostad, vare sig det är en hyresrätt eller bostadsrätt”, förklarar Tommy Johansson, vd på Svenska Nyttobostäder som både äger och förvaltar fastigheter. ”Vi försöker odla en gemenskap runt de yteffektiva lägenheter vi förvaltar, där det kan finnas gym, coworking-ytor eller ett kafé i fastigheten som kan fungera som en förlängning av vardagsrummet. Det är ett smart sätt att lösa en högre levnadsstandard för den enskilde, men till en lägre hyra.”
Den viktigaste gruppen att få in på bostadsmarknaden är de unga.
Eget rum – dela på kök och vardagsrum
På liknande sätt utvecklar Wallenstam idag tillsammans med Colive en ny typ av gemensamhetsboende, som är ett alternativ för unga som vill flytta hemifrån. Colive är ett initiativ där man får eget rum, dusch och toalett men delar på gemensamhetsutrymmen som kök och vardagsrum i ett bostadshus”, berättar Karin. ”Det är ett litet boende, men med tillgång till mycket gemensamma ytor – det är ett nytt sätt att skaffa sig sin första egna bostad. Vissa människor vill heller inte bo själva och i en stad som Stockholm med mycket singelhushåll är det ibland ett bättre alternativ för en ung person som vill flytta hemifrån att flytta in med andra”.
HSB tänker lite som en förälder
Enligt Hyresgästföreningen vill de allra flesta unga äga sin bostad, men på grund av höjda bostadspriser och höga kontantinsatser är detta svårt att få till själv utan föräldrars hjälp.
Detta vill bostadsaktören HSB lösa. ”Den viktigaste gruppen att få in på bostadsmarknaden är de unga”, säger utvecklingschef Jonas Andreasson som har ansvaret för konceptet HSB-Dela. HSB-Dela innebär att HSB går in och delar kostnaden för en bostadsrätt med den unga, vilket kan hjälpa de som inte hade haft råd att köpa bostaden annars. Efter 10 år, eller tidigare om man vill, kan man köpa ut HSB eller välja att sälja lägenheten. ”Det är inte helt ovanligt att föräldrar går in och stödjer sina barn och köper lägenheten tillsammans med dem, här är tanken att HSB kan gå in lite som en förälder, och bli delägare i ens första boende”, förklarar Jonas.
Ett hållbart samhälle är ett samhälle där alla har någonstans att bo. Idag måste vi arbeta tillsammans för att hitta innovativa lösningar på den svenska bostadsmarknaden för att hjälpa unga människor att hitta sin första bostad så att de ska kunna börja sitt vuxna liv. Tommy från Nyttobostäder avslutar: “Alla måste slå sina kloka huvuden ihop och tänka hur man ska kunna komma till rätta med problemen vi har på bostadsmarknaden.”
***Boverkets rapport från 2018: https://www.mitti.se/nyheter/9-av-10-som-bor-i-andra-hand-betalar-ockerhyra/lmrlv!5087801/
Artikel 4
Publicerad: September 2022
Flera spännande initiativ för att lösa bostadsbristen
Närmare 700 000 människor står i Stockholms bostadskö idag, hälften av dem är aktivt sökande. Samtidigt rapporterar majoriteten av Sveriges kommuner att de har underskott på bostäder. Att det är brist på bostäder betyder som tur är inte att det råder brist på initiativ för att motverka det – vare sig på den hyrda eller ägda marknaden.
Av Sveriges 290 kommuner rapporterar 204 att de har underskott på bostäder 2022. Även om det är tre kommuner färre än 2021, och vi sett en minskad trend sedan 2017, är bristen på bostäder, framför allt i våra storstäder, ett av Sveriges största problem idag. Som ett resultat står många människor utanför den svenska bostadsmarknaden och tvingas till osäkra eller illegala andra eller tredjehandskontrakt för att hitta någonstans att bo.
– Många människor hänvisas idag till en dyr andrahandsmarknad. De som är mest i behov av att få rutin på att spara pengar och bygga upp sin ekonomi får många gånger istället lägga alla sina pengar på ett andrahandskontrakt. Ibland är det både dyrt och osäkert. En trygg bostad är en nyckel till så mycket mer i livet, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
Rimligare hyror till de som verkligen behöver
Pernilla Parding är socionom och har arbetat på Stadsmissionen i 20 år. Hon berättar hur deras verksamhet har förändrats under åren hon arbetat där.
– Tidigare arbetade vi inom hemlöshetsområdet framför allt med människor som hade psykiska problem eller missbruksproblematik, men idag är det andra målgrupper som kommer till oss och behöver hjälp med en bostad. Det är äldre, unga vuxna och barnfamiljer som faller utanför bostadsmarknaden och inte kan komma in själva. Vi kommer i kontakt med barnfamiljer som bor på tre eller fyra adresser per år, i osäkra andrahandskontrakt eller tredjehandskontrakt, många gånger extremt trångt. Och många betalar så mycket i hyra att de inte har råd med mat hela månaden. I bostadskön står så många och de som har störst behov är inte de som i första hand får bostad. Vi behöver bostäder med rimliga hyror som går till de som behöver, säger Pernilla.
Fler inkomstslag bör accepteras
Det håller Anna Heide, affärsutvecklare på fastighetsföretaget Trianon med om.
– Det har byggts mycket i Sverige under en längre tid, men inte för alla grupper. Många har inte råd att ens efterfråga de nyproducerade lägenheterna, då de flesta hyresvärdar kräver att man ska ha en inkomst flera gånger hyran och varken räknar bostadsbidrag, försörjningsstöd eller etableringsstöd som inkomst. Trianon har valt att sänka kraven för att fler ska kunna söka deras bostäder och uppmanar andra hyresvärdar att göra det samma.
– Det finns inget samband mellan att ha försörjningsstöd eller en lägre inkomst och att inte kunna vara en skötsam hyresgäst, säger Anna och fortsätter.
– Social hållbarhet handlar inte bara om att ha en fotbollsförening eller en basketklubb, det handlar också om att jobba med att få in fler på bostadsmarknaden. Det är det som på riktigt spelar roll, säger Anna.
Tommy Johansson, vd på Svenska Nyttobostäder som både äger och förvaltar fastigheter, menar att vi måste bygga mer yteffektiva lägenheter som passar de som flyttar hemifrån för första gången.
– Det är naturligtvis mycket billigare att bo i en etta på 25 kvm än i en etta på 50 kvm. Byggandet av dessa kan sänka trösklarna för unga att kunna skaffa sig sin första bostad, vare sig det är en hyresrätt eller bostadsrätt.
En trygg bostad är en nyckel till så mycket mer i livet.
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
Delägarskap — delad risk och insats
Idag har 70 procent av alla hushåll i Sverige inte råd att efterfråga en nyproducerad trea, vare sig det gäller bostadsrätt eller hyresrätt.
– Det är välkänt att det är svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i Sverige, oavsett om du vill ha en bostadsrätt eller hyresrätt, säger Sofia Ljungdahl som arbetat med bostadsutveckling i 20 år och idag arbetar på medlemsorganisationen OBOS.
– Vi grundades 1929 i Oslo på grund av den bostadsbrist som var då. Privatpersoner gick ihop och bildade bolaget för att bygga bostäder till sina medlemmar, berättar Sofia och lyfter OBOS initiativ OBOS Deläga vars syfte är att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för förstagångsköpare.
– Det handlar inte bara om ungdomar, många ensamstående har idag väldigt svårt att ta sig in på den ägda marknaden och få lån, fortsätter hon.
Idén med Boköpsmodellen OBOS Deläga är att OBOS går in som delägare vid köp av en ny bostad. Man betalar sedan hyra till OBOS för den del man inte äger, med chans att köpa hela lägenheten så småningom.
– OBOS Deläga vänder sig till personer som kanske inte kan köpa bostad ihop med sina föräldrar, samt till ensamstående eller familjer som genom denna modell har råd att köpa ett extra rum. Är man osäker kan man också se det som en riskdelning. Ett liknande initiativ återfinns hos bolaget HSB, där kallar man det HSB-dela.
– Vi har en målsättning att hjälpa unga att komma in på den ägda boendemarknaden, säger Jonas Andreasson, utvecklingschef på HSB. Han fortsätter:
– Vi vet att kontantinsatsen för en bostad kan vara ganska saftig, speciellt i storstadsregionerna. Det var så idén om HSB-dela föddes. Det handlar alltså om att HSB köper halva lägenheten tillsammans med den unga, så att de äger hälften var. Det är inte helt ovanligt att föräldrar går in och stöttar sina barn och köper lägenheten tillsammans med dem, här är tanken att HSB kan gå in lite som en förälder och bli delägare i ens första boende.
Fortsätt öka byggtakten — men glöm inte befintliga bostäder
När vi pratar med Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert och förändringsledare på Riksbyggen, betonar även hon att vi måste bibehålla en fortsatt hög byggtakt för att komma åt problemet med bostadsbristen mer långsiktigt.
– Social hållbarhet kan ju vara väldigt många olika saker. För oss handlar det bland annat om att utveckla bostäder, både bostadsrätter och hyresrätter, över hela landet. Vi behöver fortsätta ha en hög byggtakt. Förra året påbörjades nästan 64 000 nya bostäder, vilket är en bra nivå. Men i år har byggandet minskat. Nu behövs långsiktighet både från bostadsutvecklare och politik för att hålla igång byggandet. Förutom att fortsätta ha en hög byggtakt är det också viktigt att nyttja det befintliga beståndet på ett bra sätt – det är det mest hållbara vi kan göra, säger Johanna. Hon lyfter också vikten av att våga prova olika upplåtelseformer och boendeformer för att modernisera bostadsmarknaden. Riksbyggen arbetar just nu med en modell som heter Hyrköp. Den innebär att man får hyra en lägenhet med option att köpa den inom fem år. Tanken är att man ska använda de fem åren till att spara ihop pengar.
– Det finurliga är att man vet vad man kommer köpa lägenheten för, då den inte räknas upp med mer än konsumentprisindex.
Bygg för alla!
Alla i branschen är eniga om att bristen på bostäder är ett problem.
– Vi måste hålla i byggtakten i många år till för att få tillbaka balansen på bostadsmarknaden och få en rimligare prisutveckling. På Riksbyggen satsar vi på att bibehålla en hög produktionstakt trots ekonomiskt tuffare tider. Vi behöver både hyresrätter och bostadsrätter och vi behöver bygga för alla, avslutar Johanna. En bostad är en förutsättning för ett gott liv. Tillsammans måste vi fortsätta arbeta för att ge alla människor ett gott hem. Sofia Ljungdahl från OBOS:
– Inga personer eller företag kan lösa bostadsbristen ensamma, utan det är ju alla i branschen tillsammans med kommuner som måste samarbeta för att hitta fler bra ställen för bostäder.
Artikel 5
Publicerad: Oktober 2022
Äldre, boende och framtiden
Vi blir allt fler äldre i Sverige. Samtidigt blir gruppen äldre mer diversifierad och har fler behov. Vilka krav ställer det på framtidens bostäder – och hur möter vi kraven?
Sverige har idag världens äldsta befolkning. Var femte svensk är 65 år eller äldre och andelen äldre ökar. De som är 65 år och äldre kommer att öka med nästan 900 000 personer från 2020 till 2060. Den del av de äldre som ökar mest är personer över 80 år. Därmed ökar också efterfrågan på boenden för denna grupp.
Fler äldre, fler nya bostäder
– Vi har brist på bostäder generellt i Sverige och det är definitivt brist på bostäder för den seniora målgruppen. Samtidigt är de boenden vi har ganska omoderna. Det har hänt mycket på 20 år när det kommer till teknik och hur vi tänker på hur vi ska ta hand om våra äldre och det är viktigt att denna kunskap används när vi bygger nytt.
Det viktigaste är att de som arbetar på äldreboenden ska ha så mycket tid som möjligt med de som bor där. Vi vet att det är viktigt att dessa platser kan bli så lika ett vanligt hem som möjligt, berättar Jonas Nolin, ansvarig för Nordiska Vårdhem på fastighetsbolaget Northern Horizon.
Boende för livets alla skeden
Med åldern kommer flera utmaningar för den enskilde individen, kanske har man svårare att gå eller behöver hjälp med vissa sysslor i hemmet. Vissa äldre klarar sig inte själva och behöver vård dygnet runt. Många får nedsatt rörelseförmåga, men det kan komma i väldigt olika ålder för olika människor. Vissa är 65, medan andra känner sig hur pigga som helst ända till 80. Generellt är vi piggare längre idag än förr, och vill låta livet pågå som vanligt högt upp i åldern. Just därför behövs olika typer av boenden för alla livets skeden. Lars Holmberg, sociolog och utredare på SWECO understryker att vi måste sluta se på äldre som en grupp.
– Tidigare har man sett äldre som en grupp som sett likadana ut, idag ser det inte ut så. Det finns många nya grupper äldre som inte ser ut som eller beter som den idén vi har av äldre.
Utbudet på bostadsmarknaden erbjuder stor variation och människor oavsett åldersgrupp väljer också att bo på olika sätt. Ända tills vi blir äldre. Då är plötsligt alternativen begränsade. Det menar Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
– Även äldre är individer med individuella preferenser vad gäller val av bostad på ålderns höst, säger Claudia och fortsätter:
– Vi behöver uppdatera synen på äldre och anpassa bostäderna efter det. Min egen pappa är snart 85, han har haft turen att få vara frisk och lever ett väldigt aktivt liv med golf, bowling och bouleturneringar. För honom är snarare ensamheten ett problem då många av hans jämnåriga vänner förvunnit på grund av åldersdemens eller andra sjukdomar. Men han ställer också krav på sin nästa bostad.
Bygg för behoven nu och sen
Riksbyggen jobbar i sitt koncept Bonum med att utveckla bostadsrätter för personer som fyllt 55 år och är ett bra exempel på hur bostaden kan anpassas för det som händer när man blir äldre.
– Vi bygger in olika kvalitéer i våra bostäder för äldre som man kanske inte tänker på i första hand, men som ska finnas där när behovet uppstår, oavsett om det är efter fem eller tio år från att man flyttar in. Det kan handla om att det är tröskellöst i största möjliga mån, om du i framtiden behöver ha en rullator. Det handlar också om förstärkningar i väggar, så att man ska kunna sätta i grepphandtag eller att sovrummen är lite större så man ska kunna få in en rullstol bredvid sängen. De flesta som köper våra bostadsrätter för seniorer är runt 68 år, och då är man ju oftast rätt pigg.
Men tanken är ju att man ska kunna bo kvar i bostaden livet ut och då behöver den kunna anpassas allt eftersom tiden går. Det handlar om de där små inbyggda kvalitéerna som ska göra livet lite enklare att leva, berättar Mathias Sandberg, konceptchef på Riksbyggen.
Förutom Bonum arbetar Riksbyggen med att utveckla trygghetsboenden för de som har större behov och inte klarar av att bo själva längre. Att skapa bostäder för äldre handlar om att ta hänsyn både till tillgänglighetsaspekter och de sociala aspekterna, berättar Mathias som precis besökt ett nytt boende uppe i Lysekil.
– Direkt när man kom ut från rummet så kommer man ut i ett stort allrum med ett stort kök i mitten. Det såg väldigt annorlunda ut än det hem där min pappa bodde när han blev dement. Vi behöver modernisera äldrevården. Kommuner som inte själva har möjlighet och råd att bygga ett nytt äldreboende kan bilda en kooperativ hyresrättsförening inom Riksbyggens andra koncept för den seniora marknaden, Vivum, med syfte att tillhandahålla bra bostäder för de äldre. Det här har vi gjort i 37 kommuner i Sverige idag, säger Mathias.
Vi måste sluta se på äldre som en grupp.
Lars Holmberg, sociolog och utredare på SWECO
Gemensamma ytor motverkar ensamhet
Det största problemet för äldre personer i Sverige idag är ensamheten. Lars från SWECO berättar:
– Vi har haft en idé de senaste åren att äldre ska bo hemma så länge som möjligt. Jag tror att vi ska börja bygga ålderdomshem igen där människor kan samlas, för ett av de största problemen idag är att äldre är ensamma. Ofta har barnen kanske flyttat från staden de växte upp i och de äldre har få människor runt sig i vardagen om de bor själva. Man hör om människor som larmar hemtjänsten för att få någon att prata med.
Mathias från Riksbyggen berättar hur de försöker motverka ensamheten med fler gemensamhetslokaler och värdar som hjälper till att ordna aktiviteter och träffar för de boende.
– Vi tänker att det är viktigt att ha fysiska platser att utgå ifrån när man vill samlas, men att det också kan vara bra att ha en person på plats som hjälper till att organisera aktiviteter och kan fungera som en slags katalysator för att få folk att umgås.
Läget är viktigt
Man måste också lägga vikt vid de platser som omger dessa boenden, så att de blir en integrerad del i staden. På Northern Horizon berättar man om den positiva responsen man fått av att placera äldreboenden och förskola i anslutning till varandra.
– Alla mår bra av att dela en innergård, säger Jonas.
Petra Bäckman, samhällsanalytiker på SWECO, framhåller vikten av de offentliga miljöerna runt hemmet för att motverka att äldre isolerar sig.
– Enligt trygghetsmätningar känner sig många äldre otrygga i sitt eget närområde. Där måste vi arbeta för att äldre ska våga och vilja ta sig an de offentliga rummen. Då är det till exempel viktigt med sittplatser och mötesplatser, liksom att offentliga rum är utformade för att vara tillgängliga och välkomnande för alla.
I slutändan måste man lyssna på de äldre. När Lars fantiserar om framtidens äldreboenden säger han att det måste finnas mer att välja på.
– Idag vet vi att gruppen äldre är väldigt diversifierad. Alla tillhör mer eller mindre en subkulturell kategori idag, så kanske kommer det bli mer intressant att bo ihop med folk med likartade intressen, avslutar han.