Senaste rapporterna

  • Boräntenytt nr 6 2025

    De flesta faktorer pekar åt rätt håll när det gäller inflationen. Ihop med den utdragna konjunkturuppgången talar det för att Riksbanken gjorde rätt när den sänkte styrräntan till 1,75 procent. Den nivån väntas styrräntan ligga kvar på även efter Riksbankens nya räntebesked i morgon och dessutom hela nästa år. Bolåneräntorna kan därmed förväntas vara hyfsat stabila nästa år. Stigande långräntor och små marginaler på bankernas bolån i förhållande till upplåningskostnaderna kan dock få bolåneräntorna att stiga något även vid en oförändrad styrränta, beroende på konkurrensen om sparkunderna. De längre bundna räntorna väntas stiga något mer än den rörliga. Fönstret att försäkra sig billigt mot oväntade ränteuppgångar genom att binda räntan ser ut att vara på väg att stängas.
    Boräntenytt

  • Bostadsägarna mot strömmen – förväntningarna på bostadspriserna faller tillbaka något

    Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav. Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta.
    SBAB Boprisindikator

  • Bomarknadsnytt nr 4 2025

    BNP-tillväxten väntas bli 2,6 procent nästa år och 2,2 procent 2027 driven av framför allt ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet. Arbetslösheten väntas sjunka tillbaka om än långsamt. Inflationen bedöms ligga något under målet både 2026 och 2027. Riskerna för inflationen bedöms i högre grad ligga på ned- än uppsidan. Med det väntas inga stora uppgångar i styrräntan eller den rörliga bolåneräntan. Bostadspriserna väntas öka med 4–5 procent per år de kommande två åren drivet av framför allt stigande hushållsinkomster. Antalet påbörjade bostäder väntas öka med måttliga 2000–3000 per år då byggkostnaderna ligger högt i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden och det aktuella försäljningsläget är svagt.
    Bomarknadsnytt

  • Boräntenytt nr 5 2025

    Det har kommit allt fler tecken på att svensk konjunktur till sist ändå är på uppgång. Trots det väntas pristrycket i svensk ekonomi vara lågt framöver. Företagens prisplaner och inflationsförväntningarna talar inte för något högt inflationstryck. Inte heller de globala faktorer som bidrog till den stora inflationsuppgången mot slutet av 2021 och våren 2022. Tvärt om. Mot denna bakgrund väntas Riksbanken ligga kvar med en styrränta på 1,75 procent hela nästa år. Bolånetagare bör ställa in sig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid. Samtidigt finns skäl att ta höjd för det osäkra omvärldsläget. En stor majoritet väljer fortsatt rörlig bolåneränta, trots att det förefaller billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser genom att välja bunden ränta.
    Boräntenytt

  • Bomarknadsnytt nr 3 2025

    BNP-tillväxten i år revideras ner från 1,4 till 1,0 procent. Svensk ekonomi går på knäna och arbetslösheten är hög. Tullkriget har fört med sig betydande osäkerhet som hållit tillbaka investeringarna. Nästa år väntas dock BNP öka med 2,5 procent. Att inflationen de senaste månaderna legat över målet bedöms bero på tillfälliga faktorer. Höstbudgetens ofinansierade reformer om 80 miljarder kronor bedöms ha en försumbar effekt på inflationen och utgör därför inte något hinder för en sänkning av styrräntan. Beslutsläget är lite knepigt för Riksbanken till följd av det osäkra omvärldsläget. Nedåtriskerna för ekonomin bedöms dock vara större än uppåtriskerna för inflationen, så vågen bör väga över för en sänkning av styrräntan nästa vecka.
    Bomarknadsnytt

  • Ökad potential för bostadsbyggande men trög försäljning

    Under årets andra kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter, i Sverige som helhet. Trenden går dock mot underskott. För villor har gränsen redan nåtts, och i Stockholms- och Skåne län råder tydligt underskott. Därmed borde potentialen för ökat byggande av villor vara särskilt god i dessa bägge län. I Skåne län ser potentialen för att bygga nya hyresrätter ganska god ut, liksom potentialen för att bygga bostadsrätter i Stockholms län. Trots detta har antalet faktiskt sålda nya bostäder inte ökat jämfört med för ett år sedan - tvärtom.
    SBAB Booli Housing Market Index