Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Senaste rapporterna

  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 1 2020

    Boräntorna förblir historiskt låga under flera år framöver. Den rörliga boräntan har gått upp mindre än höjningen av reporäntan i linje med vad SBAB förutsåg i den förra prognosen. Bankernas genomsnittliga rörliga boräntor väntas ligga på 1,8 procent i januari 2022 och femåriga på 2,2 procent. Ny unik forskning från Bank of England bidrar till att kasta nytt ljus på den långsiktiga trenden i realräntorna. Den visar att realräntorna i dagens utvecklade länder har fallit med 1,6 procentenheter per århundrade ända sedan 1300-talet och att det har skett alldeles oavsett demografiskt underliggande faktorer och val av penning/finanspolitisk regim. Forskningen kan dock inte riktigt förklara vad det är som drivit den utvecklingen. En hypotes bland andra är att räntenedgången kan förklaras av fallande avkastning på kapitalackumulering, det vill säga att det är avtagande lönsamhet på nya investeringar. Majoriteten av alla nya bolånetagare – omkring 60 procent – fortsätter att välja rörlig ränta på sina bostadslån.
    2020-01-23 Boräntenytt

  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 6 2019

    Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procent nu på fredag. Trots detta väntas beskedet sammantaget resultera i en trevlig julklapp i stort för hushåll med bolån. Mycket tyder nämligen på att Riksbanken efter den väntade reporäntehöjningen sedan inte höjer reporäntan igen förrän tidigast 2022. I kombination med fortsatt historiskt låga långa marknadsräntor talar detta för att både de rörliga och bundna boräntorna förblir historiskt sett mycket låga flera år till framöver. SBAB:s prognos är att den genomsnittliga rörliga boräntan på bolånemarknaden stiger svagt till 1,8 procent till januari 2022 och femåringen till 2,2 procent. Risken med att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg. Det är nu mycket stora skillnader mellan vissa bankers list- och snitträntor, vilket är viktigt för bolånetagare att vara uppmärksamma på.
    2019-12-17 Boräntenytt

  • Vart är vi på väg? – Bomarknadsnytt nr 4 2019

    BNP-tillväxten väntas nästa år sjunka till 0,8 procent men det blir ingen recession. Trots avsaknad av klara motiv har Riksbanken sagt att de sannolikt kommer att höja reporäntan till noll procent i december. Därefter väntas reporäntan ligga oförändrad till början av 2022. Efter en liten uppgång i år väntas bopriserna ligga stilla i genomsnitt de närmaste åren till följd av svagt stigande långräntor. Läget på bostadsmarknaden har stabiliserats men omsättningen av bostäder ligger ca 10 procent under det normala till följd av bland annat införda kreditrestriktioner. Efter det stora fallet sedan 2017 stabiliseras nyproduktionen på drygt 40 000 bostäder. Det är en historiskt sett hög volym men en alldeles för låg volym för att under överskådlig tid råda bot på bostadsbristen om 160 000 bostäder.
    2019-11-21 Boräntenytt

  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 5 2019

    Den ekonomiska statistik som inkommit efter sommaren talar sitt tydliga språk. Även om Riksbanken själva flaggat för en sådan möjlighet – finns inte några välgrundade ekonomiska argument för att höja reporäntan i närtid. Kärninflationen har trots en tidigare stark konjunktur inte annat än tillfälligt legat på Riksbankens mål och kommer knappast göra det i en nära framtid heller med tanke på att vi nu redan gått in i en betydande konjunkturavmattning både globalt och i Sverige. Boräntorna väntas ligga kvar på historiskt mycket låga nivåer de kommande åren. Den rörliga räntan och den 5-åriga väntas stiga till 1,8 respektive 2,2 procent i januari 2022. Risken att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg.
    2019-10-21 Boräntenytt

  • Omsättningen på bostäder – Insiktsrapport nr 3 2019

    Omsättningen på bostäder visas i denna rapport bero på i huvudsak två faktorer. Konjunkturläget har mycket stor betydelse för den årliga omsättningen. Dessutom beror omsättningen på rådande kreditvillkor. Om det är generösa villkor tenderar omsättningen att vara högre än normalt och om det är strama villkor blir den lägre. Resultaten av en enkel regressionsanalys visar att amorteringskraven kan ha minskat omsättningen på bostadsrätter med cirka 10 procent per år. Däremot verkar bolånetaket inte ha haft någon stor negativ effekt på omsättningen av vare sig bostadsrätter eller villor. En möjlig förklaring till det senare resultat är att det framför allt är yngre hushåll som träffas av bolånetaket och som idag i stor utsträckning tar hjälp av sina föräldrar för att klara taket.
    2019-10-02 Hållbar bostadsmarknad – Insiktsrapporter

  • Vart är vi på väg? – Bomarknadsnytt nr 3 2019

    Nu väntar några ekonomiskt svaga år i Sverige med en BNP-tillväxt som ligger under snittet för de senaste 10 åren. Den väntas bli 1,3 procent 2019 och falla till 1,1 procent 2020. Sett till de ekonomiska data som kommit in under sommaren förefaller inte en höjning av reporäntan i närtid vara motiverad, tvärtemot Riksbankens bedömning. Låga räntor väntas bidra till en uppgång i bostadspriserna i år. Trots en gryende optimism på bostadsmarknaden indikerar försäljningsdata och omsättningsstatistik att amorteringskravet brutit en flera år lång positiv försäljningstrend. Nyproduktionen faller till en nivå som visserligen matchar ökningen i antalet hushåll men som långt ifrån möter det initiala underskottet på 160 000 bostäder. Det är en omöjlig ekvation att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och samtidigt vidta ytterligare åtgärder i syfte att dämpa ökningen av hushållens skulder.
    2019-09-12 Boräntenytt