Senaste rapporterna
-
Boräntenytt nr 3 2023
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Bolåneräntor med tre månaders bindningstid väntas toppa på runt 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen 2008/2009, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor.
Boräntenytt
-
Bomarknadsnytt nr 2 2023
Svensk ekonomi väntas krympa i år med ett BNP-fall på knappt 1 procent där fallande bostadsinvesteringar är en starkt bidragande orsak. I december i år väntas den månatliga inflationen ha minskat rejält och ligga på 2,7 procent i årstakt. Riksbanken väntas höja styrräntan i juni med ytterligare 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Då inflationen bedöms falla kraftigt mot slutet av året och sedan falla ner till målet under 2024, bör Riksbanken sänka styrräntan med 0,25 procentenheter redan i februari nästa år. Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i slutet av innevarande år för att då ligga över samtliga bundna räntor. I slutet av 2024 väntas den vara nere runt 4 procent för att nå 3,5 procent under året efter. Efter prisuppgången på bostäder i inledningen av året väntas priserna falla tillbaka igen till följd av den strama penningpolitiken.
Bomarknadsnytt
-
Boräntenytt nr 2 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid aprilmötet. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Att Europeiska centralbanken nyligen höjde sin styrränta med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde är ytterligare argument för detta. Inflationen väntas dock falla relativt snabbt under det andra halvåret i år, vilket tillsammans med nedgången i svensk ekonomi bör tala för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november. I början av hösten bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent och då också ligga något över samtliga längre bindningstider. Från oktober 2024 väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider. Valet av räntebindningstid är dock långt ifrån självklar. Bankernas bolånemarginaler bedöms ha fortsatt att sjunka under årets första tre månader.
Boräntenytt
-
Ränteuppgången spiken i kistan för bostadsbyggandet
Det markant höjda ränteläget bidrog under kvartal fyra förra året till att den beräknade efterfrågan på nyproducerade villor och bostadsrätter fortsatte att sjunka i förhållande till utbudet i Sverige som helhet. De stigande räntorna bidrog till att det nu inte längre beräknas finnas något underskott på villor i Storstockholm. Norrköping sticker ut med ett mycket stort beräknat överskott på nyproducerade villor. På bostadsrättssidan sticker Järfälla ut av samma skäl.
SBAB Booli Housing Market Index
-
Fortfarande fler bostadsägare som tror på fallande än stigande bostadspriser
Det är fortfarande fler av Sveriges bostadsägare som tror på fallande än stigande bostadspriser på ett års sikt, även om optimismen tilltagit lite sedan kvartal fyra förra året. Av de som tror på fallande priser anger 88 procent stigande räntor som orsak till fallet. På tre års sikt är bostadsägarna betydligt mer optimistiska kring synen på bostadspriserna.
SBAB Boprisindikator
-
Bomarknadsnytt nr 1 2023
Svensk BNP faller med 1 procent i år samtidigt som inflationen mot slutet av året väntas ligga nära Riksbankens mål. Störst bidrag till BNP-fallet kommer från näringslivets investeringar där en stor del utgörs av fallande bostadsinvesteringar. Nedgången i svensk ekonomi blir betydligt djupare än genomsnittet för euroländerna. Det talar för att Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar och inte bara följa ECB:s höjningar. Den strama penningpolitiken bidrar till fortsatt fallande bostadspriser under året. På bostadsmarknaden är läget iskallt just nu, även om en viss vändning kan skönjas för lägenheter.
Bomarknadsnytt