Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Senaste rapporterna

  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 2 2020

    Det är nu mycket svårt att göra prognoser över boräntorna. I en lågkonjunktur är normalt boräntorna låga, vilket bidrar till att motverka prisfall på bostäder till följd av stigande arbetslöshet. Om coronapandemin leder till kraftigt stigande riskpremier kan boräntorna dock gå upp. Den senaste tiden har räntorna på bostadsobligationer stigit markant, men än så länge ligger de inte högre än vad de gjorde för ett år sedan. En situation där boräntorna och arbetslösheten samtidigt stiger är mycket viktig att undvika i detta läge. SBAB:s huvudprognos är mer eller mindre stillastående boräntor för alla löptider under det närmaste året och sedan en svag uppgång i räntor med framför allt lite längre bindningstid. Prognosen ligger i linje med marknadsförväntningarna i stort. Det finns både uppåt- och nedåtrisker i prognosen. Höjda riskpremier som inte fullt ut motverkas kan leda till stigande boräntor. Kraftiga motåtgärder från Riksbanken, inklusive en möjlig sänkning av reporäntan, kan istället leda till fallande boräntor.
    2020-03-20 Boräntenytt
  • Vart är vi på väg? – Bomarknadsnytt nr 1 2020

    Ny prognos från SBAB över svensk ekonomi och bostadsmarknad: BNP-tillväxten väntas i år sjunka till 0,8 procent för att sedan återigen ta fart. Till följd av befolkningsökningen minskar BNP per person i år. Riskbilden har förskjutits i negativ riktning i Coronavirusets spår. Inflationen förblir under Riksbankens mål ända till början av 2023 och reporäntan ligger kvar oförändrad till dess. Bostadsbyggandet bottnade dock förra året, ligger nu på strax över 40 000 per år och stiger sakta. Bostadspriserna och även nybyggnationen har de senaste åren hållits tillbaka av införda kreditrestriktioner. Bostadspriserna väntas trots den senaste tidens uppgång stå i genomsnitt stilla under de kommande två åren till följd av måttliga löneökningar och en uppgång av den femåriga boräntan till 2,3 procent. Om den femåriga bostadsräntan i stället ligger kvar på nuvarande nivåer, kan priserna komma att stiga med omkring 5 procent.
    2020-02-20 Boräntenytt
  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 1 2020

    Boräntorna förblir historiskt låga under flera år framöver. Den rörliga boräntan har gått upp mindre än höjningen av reporäntan i linje med vad SBAB förutsåg i den förra prognosen. Bankernas genomsnittliga rörliga boräntor väntas ligga på 1,8 procent i januari 2022 och femåriga på 2,2 procent. Ny unik forskning från Bank of England bidrar till att kasta nytt ljus på den långsiktiga trenden i realräntorna. Den visar att realräntorna i dagens utvecklade länder har fallit med 1,6 procentenheter per århundrade ända sedan 1300-talet och att det har skett alldeles oavsett demografiskt underliggande faktorer och val av penning/finanspolitisk regim. Forskningen kan dock inte riktigt förklara vad det är som drivit den utvecklingen. En hypotes bland andra är att räntenedgången kan förklaras av fallande avkastning på kapitalackumulering, det vill säga att det är avtagande lönsamhet på nya investeringar. Majoriteten av alla nya bolånetagare – omkring 60 procent – fortsätter att välja rörlig ränta på sina bostadslån.
    2020-01-23 Boräntenytt
  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 6 2019

    Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procent nu på fredag. Trots detta väntas beskedet sammantaget resultera i en trevlig julklapp i stort för hushåll med bolån. Mycket tyder nämligen på att Riksbanken efter den väntade reporäntehöjningen sedan inte höjer reporäntan igen förrän tidigast 2022. I kombination med fortsatt historiskt låga långa marknadsräntor talar detta för att både de rörliga och bundna boräntorna förblir historiskt sett mycket låga flera år till framöver. SBAB:s prognos är att den genomsnittliga rörliga boräntan på bolånemarknaden stiger svagt till 1,8 procent till januari 2022 och femåringen till 2,2 procent. Risken med att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg. Det är nu mycket stora skillnader mellan vissa bankers list- och snitträntor, vilket är viktigt för bolånetagare att vara uppmärksamma på.
    2019-12-17 Boräntenytt
  • Vart är vi på väg? – Bomarknadsnytt nr 4 2019

    BNP-tillväxten väntas nästa år sjunka till 0,8 procent men det blir ingen recession. Trots avsaknad av klara motiv har Riksbanken sagt att de sannolikt kommer att höja reporäntan till noll procent i december. Därefter väntas reporäntan ligga oförändrad till början av 2022. Efter en liten uppgång i år väntas bopriserna ligga stilla i genomsnitt de närmaste åren till följd av svagt stigande långräntor. Läget på bostadsmarknaden har stabiliserats men omsättningen av bostäder ligger ca 10 procent under det normala till följd av bland annat införda kreditrestriktioner. Efter det stora fallet sedan 2017 stabiliseras nyproduktionen på drygt 40 000 bostäder. Det är en historiskt sett hög volym men en alldeles för låg volym för att under överskådlig tid råda bot på bostadsbristen om 160 000 bostäder.
    2019-11-21 Boräntenytt
  • Vart är vi på väg? – Boräntenytt nr 5 2019

    Den ekonomiska statistik som inkommit efter sommaren talar sitt tydliga språk. Även om Riksbanken själva flaggat för en sådan möjlighet – finns inte några välgrundade ekonomiska argument för att höja reporäntan i närtid. Kärninflationen har trots en tidigare stark konjunktur inte annat än tillfälligt legat på Riksbankens mål och kommer knappast göra det i en nära framtid heller med tanke på att vi nu redan gått in i en betydande konjunkturavmattning både globalt och i Sverige. Boräntorna väntas ligga kvar på historiskt mycket låga nivåer de kommande åren. Den rörliga räntan och den 5-åriga väntas stiga till 1,8 respektive 2,2 procent i januari 2022. Risken att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg.
    2019-10-21 Boräntenytt