Boräntenytt med prognos 2024

Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Prenumerera gärna på vår rapportserie där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. 6 nummer djupdyker i ränteutvecklingen (Boräntenytt) och 4 i bostadsmarknaden (Bomarknadsnytt).

  • Boräntenytt nr 4 2024
    Inflationsutfallet för juli, den stärkta kronan, och tydligare förväntningar om att ECB och FED kommer att sänka sina räntor i närtid, bör innebära att Riksbanken sänker styrräntan under hösten med mer än vad man sagt. En dubbelsänkning nästa vecka bör dock inte vara aktuell innan ECB och FED har fattat sina respektive beslut. SBAB:s tidigare prognos om totalt fem sänkningar av styrräntan under året ligger fast. Däremot har prognosen för bolåneräntorna för alla bindningstider justeras ned närmsta året. Det till följd av minskade upplåningskostnader efter den senaste tidens fallande räntor på bostadsobligationer och en oväntat snabb respons på de nu väntade sänkningarna av styrräntan.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 3 2024
    Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 2 2024
    Inflationen fortsatte att sjunka i februari. De globala faktorer som drog upp inflationen i Sverige har utvecklats åt rätt håll vilket talar för fortsatt fallande inflation framöver. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet, och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar och större räntekänslighet, bör väga tyngre än oron för kronkursen sett till frågan om Riksbanken kan sänka räntan före ECB eller inte. Styrräntan bör sänkas i maj och ytterligare fyra gånger i år. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka under 4 procent till januari nästa år och ner mot 3,3 procent på två års sikt. Givet nuvarande räntesättning och prognos över räntor med olika bindningstider är räntebindningsvalet långt ifrån givet.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 1 2024
    Inflationen mätt i årstakt med KPIF var i december 2023 den lägsta sedan i juli 2021. Inflationen har de senaste månaderna i genomsnitt legat i linje med inflationsmålet. Det mesta pekar mot ett fortsatt lågt inflationstryck och att Riksbanken därför borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj. Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året. Största hotet mot räntesänkningarna är de nya geopolitiska risker som blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 5 2023
    Inflationen fortsatte att sjunka i september men betydligt mindre än väntat av Riksbanken och många prognosmakare. Det ger inte tillräckliga skäl för att höja styrräntan igen. Om varken ECB eller FED väljer att inte höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde – bör Riksbanken vila på hanen såvida inte oktoberutfallet för inflationen blir mycket högt. Svensk ekonomi är räntekänslig och ytterligare räntehöjningar ger full effekt först när inflationen redan väntas ha kommit ner under målet sedan länge. I augusti 2025 väntas styrräntan vara nere på 2 procent och den rörliga bolåneräntan ligga på runt 3,5 procent. Givet prognosen förefaller ett års bindningstid vara det billigaste räntebindningsalternativet. Även om skillnaden är liten i förhållande till rörlig ränta kan det vara ett bra alternativ för den som vill minska risken.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 4 2023
    Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen. Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll.
    Boräntenytt