Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Analys & rapporter

Boräntenytt

Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.

 

  • Boräntenytt nr 4 2020

    Sedan den höga volatiliteten på de globala räntemarknaderna under den mest akuta fasen av coronapandemin under våren, har det rått i det närmaste stiltje. Detta bortsett från en dramatisk nedgång i den italienska statslåneräntan efter att det europeiska stödpaketet kom på plats. En utdragen ekonomisk återhämtning och en rad strukturella faktorer bör ge låga räntor många år till framöver. Det innebär i så fall också att både de rörliga och bundna boräntorna förblir låga. Det förefaller vara en låg risk att välja rörlig boränta samtidigt som det är billigt att binda räntan på lite längre tider. Hushållen har inte orealistisk låga boränteförväntningar, snarare för höga.
    2020-08-20
  • Boräntenytt nr 3 2020

    Bolåneräntorna förblir låga under lång tid framöver. Strukturella faktorer som bidrar till fortsatt låga realräntor och en mycket expansiv penningpolitik i kölvattnet av coronapandemin samt den redan innan coronapandemin låga inflationen talar för det. Inte ens om coronapandemin skulle bli utdragen i tid med risk för en begynnande finansiell turbulens och stigande riskpremier, finns starka skäl att tro att boräntorna i Sverige skulle öka särskilt mycket. Det är fortsatt mycket stora skillnader mellan många bankers list- och snitträntor och det gäller särskilt för den rörliga räntan (3 månaders). Majoriteten av alla nya låntagare väljer fortfarande rörlig ränta, trots att premien för att binda på längre tid i många fall är negativ.
    2020-06-25
  • Boräntenytt nr 2 2020

    Det är nu mycket svårt att göra prognoser över boräntorna. I en lågkonjunktur är normalt boräntorna låga, vilket bidrar till att motverka prisfall på bostäder till följd av stigande arbetslöshet. Om coronapandemin leder till kraftigt stigande riskpremier kan boräntorna dock gå upp. Den senaste tiden har räntorna på bostadsobligationer stigit markant, men än så länge ligger de inte högre än vad de gjorde för ett år sedan. En situation där boräntorna och arbetslösheten samtidigt stiger är mycket viktig att undvika i detta läge. SBAB:s huvudprognos är mer eller mindre stillastående boräntor för alla löptider under det närmaste året och sedan en svag uppgång i räntor med framför allt lite längre bindningstid. Prognosen ligger i linje med marknadsförväntningarna i stort. Det finns både uppåt- och nedåtrisker i prognosen. Höjda riskpremier som inte fullt ut motverkas kan leda till stigande boräntor. Kraftiga motåtgärder från Riksbanken, inklusive en möjlig sänkning av reporäntan, kan istället leda till fallande boräntor.
    2020-03-20
  • Boräntenytt nr 1 2020

    Boräntorna förblir historiskt låga under flera år framöver. Den rörliga boräntan har gått upp mindre än höjningen av reporäntan i linje med vad SBAB förutsåg i den förra prognosen. Bankernas genomsnittliga rörliga boräntor väntas ligga på 1,8 procent i januari 2022 och femåriga på 2,2 procent. Ny unik forskning från Bank of England bidrar till att kasta nytt ljus på den långsiktiga trenden i realräntorna. Den visar att realräntorna i dagens utvecklade länder har fallit med 1,6 procentenheter per århundrade ända sedan 1300-talet och att det har skett alldeles oavsett demografiskt underliggande faktorer och val av penning/finanspolitisk regim. Forskningen kan dock inte riktigt förklara vad det är som drivit den utvecklingen. En hypotes bland andra är att räntenedgången kan förklaras av fallande avkastning på kapitalackumulering, det vill säga att det är avtagande lönsamhet på nya investeringar. Majoriteten av alla nya bolånetagare – omkring 60 procent – fortsätter att välja rörlig ränta på sina bostadslån.
    2020-01-23
  • Boräntenytt nr 6 2019

    Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procent nu på fredag. Trots detta väntas beskedet sammantaget resultera i en trevlig julklapp i stort för hushåll med bolån. Mycket tyder nämligen på att Riksbanken efter den väntade reporäntehöjningen sedan inte höjer reporäntan igen förrän tidigast 2022. I kombination med fortsatt historiskt låga långa marknadsräntor talar detta för att både de rörliga och bundna boräntorna förblir historiskt sett mycket låga flera år till framöver. SBAB:s prognos är att den genomsnittliga rörliga boräntan på bolånemarknaden stiger svagt till 1,8 procent till januari 2022 och femåringen till 2,2 procent. Risken med att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg. Det är nu mycket stora skillnader mellan vissa bankers list- och snitträntor, vilket är viktigt för bolånetagare att vara uppmärksamma på.
    2019-12-17
  • Boräntenytt nr 5 2019

    Den ekonomiska statistik som inkommit efter sommaren talar sitt tydliga språk. Även om Riksbanken själva flaggat för en sådan möjlighet – finns inte några välgrundade ekonomiska argument för att höja reporäntan i närtid. Kärninflationen har trots en tidigare stark konjunktur inte annat än tillfälligt legat på Riksbankens mål och kommer knappast göra det i en nära framtid heller med tanke på att vi nu redan gått in i en betydande konjunkturavmattning både globalt och i Sverige. Boräntorna väntas ligga kvar på historiskt mycket låga nivåer de kommande åren. Den rörliga räntan och den 5-åriga väntas stiga till 1,8 respektive 2,2 procent i januari 2022. Risken att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg.
    2019-10-21