Boräntenytt
Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.
-
Boräntenytt nr 5 2023
Inflationen fortsatte att sjunka i september men betydligt mindre än väntat av Riksbanken och många prognosmakare. Det ger inte tillräckliga skäl för att höja styrräntan igen. Om varken ECB eller FED väljer att inte höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde – bör Riksbanken vila på hanen såvida inte oktoberutfallet för inflationen blir mycket högt. Svensk ekonomi är räntekänslig och ytterligare räntehöjningar ger full effekt först när inflationen redan väntas ha kommit ner under målet sedan länge. I augusti 2025 väntas styrräntan vara nere på 2 procent och den rörliga bolåneräntan ligga på runt 3,5 procent. Givet prognosen förefaller ett års bindningstid vara det billigaste räntebindningsalternativet. Även om skillnaden är liten i förhållande till rörlig ränta kan det vara ett bra alternativ för den som vill minska risken.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 4 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen. Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 3 2023
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Bolåneräntor med tre månaders bindningstid väntas toppa på runt 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen 2008/2009, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 2 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid aprilmötet. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Att Europeiska centralbanken nyligen höjde sin styrränta med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde är ytterligare argument för detta. Inflationen väntas dock falla relativt snabbt under det andra halvåret i år, vilket tillsammans med nedgången i svensk ekonomi bör tala för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november. I början av hösten bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent och då också ligga något över samtliga längre bindningstider. Från oktober 2024 väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider. Valet av räntebindningstid är dock långt ifrån självklar. Bankernas bolånemarginaler bedöms ha fortsatt att sjunka under årets första tre månader.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 1 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari. En höjning med 0,25 procentenheter skulle dock vara mer ändamålsenlig. SBAB:s beräkning indikerar att den underliggande trendmässiga inflationen redan har toppat. Revideringen av hushållens konsumtionskorg mot billigare alternativ bör också slå igenom i en lägre inflation från och med januari. Dessutom tar det tid för redan gjorda räntehöjningar att få full effekt. Prognosen för bolåneräntorna har dock reviderats ner sedan föregående prognosomgång till följd av lägre följsamhet mellan marknadsräntor och bolåneräntorna.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 5 2022
Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,25 procent i november i år. Det medför att den rörliga bolåneräntan samtidigt går upp till 3,5 procent. Riksbanken väntas sedan höja styrräntan till 2,5 procent i februari 2023. I september nästa år väntas dock Riksbanken ta ett steg tillbaka för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin.När det gäller valet av räntebindningstid bedöms rörlig ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ givet prognosen, men osäkerheten om utvecklingen är ovanligt stor. Dessutom ger hård konkurrens om bolånekunderna fortsatt låga bolånemarginaler.
Boräntenytt