Boräntenytt

Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.

  • Boräntenytt nr 1 2023
    Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari. En höjning med 0,25 procentenheter skulle dock vara mer ändamålsenlig. SBAB:s beräkning indikerar att den underliggande trendmässiga inflationen redan har toppat. Revideringen av hushållens konsumtionskorg mot billigare alternativ bör också slå igenom i en lägre inflation från och med januari. Dessutom tar det tid för redan gjorda räntehöjningar att få full effekt. Prognosen för bolåneräntorna har dock reviderats ner sedan föregående prognosomgång till följd av lägre följsamhet mellan marknadsräntor och bolåneräntorna.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 5 2022
    Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,25 procent i november i år. Det medför att den rörliga bolåneräntan samtidigt går upp till 3,5 procent. Riksbanken väntas sedan höja styrräntan till 2,5 procent i februari 2023. I september nästa år väntas dock Riksbanken ta ett steg tillbaka för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin.När det gäller valet av räntebindningstid bedöms rörlig ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ givet prognosen, men osäkerheten om utvecklingen är ovanligt stor. Dessutom ger hård konkurrens om bolånekunderna fortsatt låga bolånemarginaler.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 4 2022
    Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter vardera vid årets återstående två beslutsmöten. Den rörliga bolåneräntan går därmed upp till 3,5 procent redan till årsskiftet för att sedan stiga till 3,8 procent till sommaren 2023. Riksbanken bedöms därefter behöva sänka styrräntan något för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin. Den reala jämviktsstyrräntan väntas ligga på noll procent på lång sikt och den nominella på 2 procent. Det ger tydligt högre bolåneräntor jämfört med de allra senaste åren men samtidigt relativt låga räntor sett ur ett längre historiskt perspektiv. Perioden med lägre bundna bolåneräntor än rörliga är nu definitivt förbi. Det finns heller inga belägg för att bankernas marginaler har ökat.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 3 2022
    Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid samtliga beslutstillfällen i år. Reporäntan väntas sedan toppa på 2,0 procent i februari 2024. Den rörliga bostadsräntan (tremånaders) stiger till 2,7 procent i januari nästa år för att därefter öka till 3,6 procent till januari 2025 varefter den stabiliseras ungefär på den nivån. Femåringen stiger till 3,9 procent i januari nästa år för att från och med januari 2025 stabiliseras kring 4,5 procent. Bolånetagare bör därför förvänta sig normalräntor kring 4 procent framöver.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 2 2022
    Stigande långräntor har dragit upp bankernas upplåningskostnader på framför allt bindningstider över tre månader och mycket talar för att uppgången fortsätter. Mot bakgrund av de senaste månadernas höga inflationsutfall och höjda styrräntor i flera andra länder förväntas Riksbanken höja reporäntan redan i april i år och sedan ytterligare en gång i november. Bolånekunder bör därmed räkna med väsentligt högre både rörliga och bundna räntor i närtid.
    Boräntenytt
  • Boräntenytt nr 1 2022
    De längre marknadsräntorna har gått upp snabbt sedan årsskiftet i kölvattnet av kraftigt stigande inflation. Det har dragit upp även de längre bundna bostadsräntorna som också väntas fortsätta uppåt. I januari 2025 väntas den femåriga bostadsräntan uppgå till 3 procent jämfört med dagens 1,7 procent. Sannolikheten för en reporäntehöjning redan i år och därmed även höjda rörliga bostadsräntor i närtid har ökat markant, men Riksbanken spås ändå vänta till i februari 2023 för att slippa ett alltför tvärt lappkast. Fönstret att binda räntan billigt håller också på att stängas.
    Boräntenytt