Bomarknadsnytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Prenumerera gärna på rapportserien ”Vart är vi på väg?” där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. 6 nummer djupdyker i ränteutvecklingen (Boräntenytt) och 4 i bostadsmarknaden (Bomarknadsnytt).

  • Bomarknadsnytt nr 1 2024
    Svensk ekonomi mjuklandar. BNP står och stampar samtidigt som arbetslösheten ökar måttligt. Inflationsmålet är i praktiken uppnått och Riksbanken sänker därför räntan ned till 2,75 procent. Löner som ökar mer än inflationen gör att hushållens köpkraft tar ett litet glädjeskutt efter två tunga år. Hushållens konsumtion börjar återigen växa så smått efter att ha krympt i närmare två års tid. Bostadspriserna ökar med ett par procent.
    Bomarknadsnytt
  • Bomarknadsnytt nr 4 2023
    Svensk ekonomi väntas krympa med knappt en procent i år för att sedan stå och stampa på den lägre nivån nästa år. Sysselsättningen faller, arbetslösheten ökar och antalet påbörjade nya bostäder störtdyker ned till låga 20 000. Inflationen väntas ligga i paritet med målet nästa år. Det tydligt svagare realekonomiska läget, att redan gjorda räntehöjningar ännu inte har haft full effekt samt att många andra centralbanker gjort halt, borde föranleda Riksbanken att inte lämna besked om höjd ränta nu på torsdag den 23 november. Möjligen höjer Riksbanken räntan ändå i ett försök att ”låsa in” den senaste tidens kronförstärkning. Raset i bostadsbyggandet borde föranleda mer politisk oro och åtgärder.
    Bomarknadsnytt
  • Bomarknadsnytt nr 3 2023
    Svensk ekonomi väntas krympa med en procent i år för att sedan växa nästa år med 0,4 procent. Färre nya bostäder och lägre hushållskonsumtion bidrar till den låga tillväxten. Bostadspriserna bedöms falla lite till innan botten är nådd. Antalet påbörjade nya bostäder bedöms efter fallet svara mot endast hälften av det som behövs sett till befolkningsökningen, och ännu mindre sett till kompetensförsörjningsbehovet i tillväxtorter och i klimatomställningens spår. SBAB:s beräkningar av den trendmässiga inflationen indikerar att inflationen faller snabbare än vad officiella inflationssiffror ger vid handen. Detta i kombination med att Sverige väntas få lägst tillväxt i hela EU, bör mana till försiktighet med ytterligare räntehöjningar.
    Bomarknadsnytt
  • Bomarknadsnytt nr 2 2023
    Svensk ekonomi väntas krympa i år med ett BNP-fall på knappt 1 procent där fallande bostadsinvesteringar är en starkt bidragande orsak. I december i år väntas den månatliga inflationen ha minskat rejält och ligga på 2,7 procent i årstakt. Riksbanken väntas höja styrräntan i juni med ytterligare 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Då inflationen bedöms falla kraftigt mot slutet av året och sedan falla ner till målet under 2024, bör Riksbanken sänka styrräntan med 0,25 procentenheter redan i februari nästa år. Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i slutet av innevarande år för att då ligga över samtliga bundna räntor. I slutet av 2024 väntas den vara nere runt 4 procent för att nå 3,5 procent under året efter. Efter prisuppgången på bostäder i inledningen av året väntas priserna falla tillbaka igen till följd av den strama penningpolitiken.
    Bomarknadsnytt
  • Bomarknadsnytt nr 1 2023
    Svensk BNP faller med 1 procent i år samtidigt som inflationen mot slutet av året väntas ligga nära Riksbankens mål. Störst bidrag till BNP-fallet kommer från näringslivets investeringar där en stor del utgörs av fallande bostadsinvesteringar. Nedgången i svensk ekonomi blir betydligt djupare än genomsnittet för euroländerna. Det talar för att Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar och inte bara följa ECB:s höjningar. Den strama penningpolitiken bidrar till fortsatt fallande bostadspriser under året. På bostadsmarknaden är läget iskallt just nu, även om en viss vändning kan skönjas för lägenheter.
    Bomarknadsnytt
  • Bomarknadsnytt nr 4 2022
    Svensk BNP minskar svagt nästa år. Trots det väntas arbetslösheten öka måttligt. Nedgången i BNP drivs i första hand av fallande investeringar i näringslivet men också av svag privat konsumtion. Styrräntan når 2,75 procent i februari nästa år och den rörliga bolåneräntan – mätt som bankernas snittränta – når 4 procent redan denna månad. Det är inte självklart att Riksbanken bör höja styrräntan lika mycket som ECB.
    Bomarknadsnytt