Publicerad: 20 augusti, 2024
Den 20 augusti meddelade Riksbanken att den sänker styrräntan med 0,25 procentenheter. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beslutet. Han beskriver också de huvudsakliga slutsatserna i årets fjärde nummer av SBAB:s rapport Boräntenytt som publicerades några dagar innan Riksbankens besked. Vi hoppas och tror att denna information är värdefull för dig som redan är SBAB-kund eller för dig som funderar på att bli det.
Riksbanken beslöt vid sitt augustimöte att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Man sa också att styrräntan kan komma att sänkas ytterligare 2–3 gånger under hösten om de nuvarande positiva inflationsutsikterna står sig. Beslutet om en räntesänkning med 0,25 procentenheter var ett väntat besked och helt i linje med SBAB:s prognos. Beslutet kommer efter en period med en tydlig nedgång i inflationen, vilket gör att Riksbanken kände sig trygg med att fortsätta att sänka styrräntan. Beslutet ligger också helt i linje med den bedömning vi gjorde i vårt senaste nummer av Boräntenytt för några dagar sedan. Nedan utvecklar jag lite hur vi ser på inflationen och ränteutvecklingen just nu och framöver utifrån bland annat analysen i Boräntenytt.
Den 14 augusti redovisade SCB siffror över hur hög inflationen var i juni mätt som förändringen av den allmänna prisnivån i Sverige det senaste året. Dessa siffror avser att fånga upp hur mycket dyrare konsumtionen har blivit för oss hushåll. Det finns flera olika mått på inflationen. Två av dessa är särskilt intressanta för Riksbankens beslut om styrräntan och ränteutvecklingen i stort. Det ena av dessa två mått heter KPIF och visar hur hög inflationen har varit när man räknar bort den effekt som Riksbankens höjningar av styrräntan har haft på hushållens bolånekostnader. Det andra måttet kallas KPIF-XE. Det rensar i tillägg till KPIF också bort delar av den effekt varierande el- och drivmedelspriser har haft på inflationen. Energipriser varierar vanligtvis väldigt mycket månad för månad och när effekterna av detta rensas bort får Riksbanken bättre information om den så kallade underliggande inflationen i svensk ekonomi (också ofta kallad kärninflationen).
Mätt med KPIF låg inflationen i juli på 1,7 procent, det vill säga tydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Det var andra månaden i rad som inflationen, mätt på detta sätt, låg under Riksbankens mål. Mätt med det alternativa måttet KPIF-XE, låg inflationen på 2,2 procent, det vill säga i stället lite över målet. Vår bedömning av detta är att inflationen nu sammantaget ändå ligger i linje med Riksbankens mål. Vår bedömning är också att vi bör kunna förvänta oss en inflation i linje med målet även framöver och att inflationsspöket därmed är besegrat fullt ut (åtminstone för denna gång). De flesta av de faktorer som höga olje-, naturgas-, frakt- och elpriser, samt globala livsmedelspriser som bidrog till att dra upp inflationen under hösten 2021 och våren 2022, är nu nere på normala nivåer igen (just fraktpriserna är dock ett undantag även om de fallit från toppnivåerna).
När Riksbanken fattade beslut om styrräntan i slutet av juni valde man att lämna den oförändrad. Man flaggade då dock för att styrräntan kunde komma att sänkas 2–3 gånger till i år, utöver den sänkning som de gjorde i maj. I det besked som lämnades i dag den 20 augusti 2024 säger man nu alltså i stället att det kan bli 2–3 ytterligare sänkningar utöver augustisänkningen. Blir det tre ligger det helt i linje med den bedömning och prognos som vi i stort sett har stått fast vid ända sedan i augusti förra året.
Vår bedömning är alltså att det borde bli 3 sänkningar till under hösten och sedan ytterligare
sänkningar därefter (se tabell 1). Skälet till det är, förutom de senaste månadernas betydligt lägre inflation, att arbetslösheten och antalet konkurser fortsätter att öka samt att vi hushåll sammantaget har dragit ner på vår konsumtion ganska mycket. Nu i veckan kom också statistikmyndigheten SCB med en uppdatering av sin så kallade Konjunkturklocka som pekar på att Sverige är inne i en tydlig lågkonjunktur. Allt detta brukar i sig bidra till lägre inflation. Vi förväntar oss mot denna bakgrund alltså att Riksbanken sänker styrräntan totalt fem gånger i år.
Tabell 1. Styrränta - prognos
Källa: SBAB
Om vi får rätt i vår prognos för styrräntan, kan den rörliga bolåneräntan, mätt som den genomsnittliga räntan på hela bolånemarknaden, väntas sjunka markant framöver (se tabell 2). Vår bedömning är att den rörliga bolåneräntan är nere på 3,6 procent i januari nästa år för att sedan fortsätta att sjunka ner mot 3,2 procent till samma månad året efter. Även räntan med ett års bindningstid väntas sjunka relativt mycket fram till dessa bägge datum. De lite längre bundna räntorna bedömer vi vara tillfälligt nedpressade och att de kan komma att stiga lite på sikt. Så som vi ser på ränteläget framöver bör du som bolånetagare ställa in dig på rörliga bolåneräntor på strax över 3 procent på lite sikt och på räntor runt 4 procent för de längre bindningstiderna.
Tabell 2. Framtida bolåneräntor med olika bindningstid – prognos
Procent | 3 mån | 1 år | 2 år | 3 år | 4 år | 5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
Sep 2024 | 4,1 | 3,9 | 3,6 | 3,4 | 3,3 | 3,3 |
Jan 2025 | 3,6 (3,8) | 3,6 (3,7) | 3,5 (3,7) | 3,4 (3,6) | 3,4 (3,6) | 3,5 (3,6) |
Jan 2026 | 3,2 (3,3) | 3,3 (3,3) | 3,4 (3,4) | 3,5 (3,5) | 3,7 (3,7) | 3,7 (3,7) |
Jan 2027 | 3,3 (3,4) | 3,4 (3,5) | 3,6 (3,6) | 3,7 (3,7) | 3,9 (3,8) | 3,9 (3,9) |
Jan 2028 | 3,4 (3,4) | 3,5 (3,5) | 3,6 (3,6) | 3,8 (3,8) | 4,0 (3,9) | 4,0 (4,0) |
Anm. Prognosen avser genomsnittliga snitträntor på hela bolånemarknaden – inte SBAB:s list- eller snitträntor. Föregående prognos från maj 2024 i parentes.
Källa: SBAB
I tabellen nedan har vi räknat ut hur bolånekostnaden kan komma att ändras framöver för bolån mellan 1 och 4 miljoner kronor med rörlig ränta. Får vi rätt i vår prognos över den rörliga bolåneräntan, kan ett hushåll med ett bolån på 2 miljoner kronor med rörlig ränta se fram emot ungefär 960 kronor i minskade räntekostnader i januari nästa år jämfört med juli i år, och med ytterligare 480 kronor mindre i januari 2026 jämfört med januari 2025 (se tabell 3).
Tabell 3. Så mycket sänks räntekostnaden per månad för olika stora bolån givet prognosen på 3-månaders snittränta
Kronor per månad, efter skatteavdrag
| 1 mnkr | 2 mnkr | 3 mnkr | 4 mnkr |
|---|---|---|---|---|
Jan 2025 jämfört med Juli 2024 | -478 | -956 | -1 619 | -2 158 |
Jan 2026 jämfört med Jan 2025 | -242 | -485 | -794 | -1 094 |
Källa: SBAB
I valet mellan att binda räntan eller välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad är det rent kostnadsmässigt, enligt vår nu aktuella ränteprognos, dyrare att binda räntan på 1–2 år jämfört med att välja rörlig ränta, samma kostnad att välja rörlig ränta som 3 års bindningstid, men något billigare med 4–5 års bindningstid jämfört med rörlig ränta (se diagram 1).
Diagram 1. Bunden jämfört med rörlig ränta givet ränteprognosen
Anm.: De gula staplarna visar den genomsnittliga årliga räntan vid val av tremånaders (rörlig) ränta om den följer SBAB:s prognos. De orangea staplarna visar respektive bedömd fast ränta i början av september. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor.
Källa: SBAB
På lite sikt tror vi, som sagt, att de lite längre bundna räntorna hoppar upp lite igen efter den senaste tidens nedgång. Möjligen kan det i närtid öka intresset något för de lite längre bindningstiderna. Samtidigt ser vi nu att det är en historiskt mycket stor andel nya bolånetagare som alltjämt väljer rörlig ränta.
Valet av räntebindningstid är inte givet i nuvarande läge. Förutom att prognosen för de olika räntorna som alltid är förknippade med osäkerhet, beror det på hur man som bolånetagare ser på olika risker och vilka marginaler man har i sin ekonomi för att kunna hantera oväntade förändringar i räntekostnaderna.
Det är avslutningsvis på sin plats med en liten brasklapp: Det finns – som vi med all tydlighet har sett de allra senaste åren – risker i vår omvärld som kan ändra bilden över ränteutvecklingen. Det är viktigt att väga in som bolånetagare. Till exempel skulle ett mer fullskaligt krig i Mellanöstern kunna trissa upp både bränsle- och fraktpriserna igen och därmed inflationen. Låt oss hålla tummarna för att så inte blir fallet – och förstås inte bara för inflationens och räntenivåns skull.
Vill du ta del av vårt senaste nummer av Boräntenytt i sin helhet kan du ladda ner det här. Du kan också, om du vill, prenumerera (förstås kostnadsfritt) på kommande nummer här.
Hoppas att du – som jag – har haft en skön och avkopplande sommar!
På återhörande!
Robert Boije,
Chefsekonom, SBAB
Läs vad vår chefsekonom Robert Boije tror kommer hända med räntan framöver, hur andra har valt att göra hos oss, och vad som är bra att tänka på innan du gör ett val mellan rörlig eller bunden boränta.
