Gästskribent: Dan Lucas om rekorddyra avgifter för fjärrvärme och sophantering — för loggbok över förbrukningen av vatten och el

Med andra ord – det är på sin plats för en köpare av en bostadsrätt att noga granska vad som ingår i bostadsrättsföreningens avgifter och vad som inte gör det. Utgå inte bara från mäklarens kalkyl, utan vad du själv och ditt hushåll har haft för förbrukning och vad du har anledning att anta.

Ett litet tips: för en loggbok där du skriver in förbrukningen av el och vatten. Då får du en överblick på hur mycket just ditt hushåll gör av med. För en familj med två barn är runt fyra kubikmeter vatten i veckan en vanlig förbrukning – men variationerna är enorma. När barnen når tonåren ökar förbrukningen avsevärt – det vet jag av egen erfarenhet!

Ett bra underlag för hur mycket de här tjänsterna, alltså fjärrvärme, el, VA och sophantering, kostar får man från den så kallade Nils Holgerssonrapporten (se faktaruta längre ner). Rapporten ges ut av ett antal organisationer på bostadsmarknaden - Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännytta och Riksbyggen. De har i snart 30 år gett ut rapporten där ett tänkt flerfamiljshus gör en resa genom Sveriges alla kommuner. Där beräknas just dessa avgifter som gruppen kallar för nyttigheter. Man jämför här priser mellan olika kommuner och utvecklingen över tid.

Den senaste rapporten, från november i fjol, konstaterar att prisökningarna på de här tjänsterna under 2024 är ”de högsta som har skett … för VA, avfall, fjärrvärme och elnät”. Som konsument är det dessutom omöjligt att försöka få lägre priser på dessa tjänster eftersom det som regel är kommunala monopol som tillhandahåller dem.

Nils Holgerssonrapporten visar att variationen mellan kommunerna är enorm.

Sammantaget var kostnaden lägst i Luleå kommun och högst i Nordanstig enligt den senaste rapporten. I Luleå var kostnaden för nyttigheterna för en lägenhet på 67 kvadratmeter 1 926 kronor i månaden. I Nordanstig var den 3 479 kronor, en skillnad på över 1 500 kronor.

Kostnadsökningen har varit som störst när det gäller fjärrvärme. Jämfört med 2023 har det genomsnittliga priset ökat med 15,2 procent 2024. Det är en ”historisk” prisökning, enligt rapporten. Under 2023 steg priset med nästan 8 procent – även det en stor ökning – så just fjärrvärme har över tid blivit en allt tyngre post för föreningar och andra fastighetsägare.

Näst högsta prisstegringen gällde vatten och avlopp (VA), som också tillhandahålls av kommunala monopol. Prisstegringen i fjol var hela 13,9 procent – och det efter en ökningstakt på 7,9 procent året innan.

Det finns egentligen bara en enda post som blivit billigare mellan 2023 och 2024: elen. Den har å andra sidan minskat rejält i pris, närmare bestämt med hela 23,2 procent. Men det i sin tur beror på en enda sak; det är själva elhandelspriset som nästan halverats, jämfört med 2023. Elskatter och elnätsavgifter har däremot stigit.

När Nils Holgerssonrapporten summerar kostnaderna totalt så är den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter och år nästan oförändrad - 461 kronor och 40 öre 2023 mot 465 kronor och 10 öre 2024. Om däremot elhandelskostnaden och elskatterna räknas bort steg priset på övriga kommunala nyttigheter med 13 procent mellan 2023 och 2024. Rapporten ställer det mot inflationen som mätt som konsumentprisindex (KPI) var 4,1 procent i mars i fjol. Priserna på de kommunala nyttigheterna har med andra ord ökat betydligt mer än inflationen.

Det är således oftast kommunala monopol, eller monopol där kommunen delar ägandet med ett konsortium eller ett storbolag som tillhandahåller den här typen av tjänster eller nyttigheter. Då det handlar om monopol så är det omöjligt att komma undan kostnaderna. Men det föreningen, såväl som enskilda medlemmar, kan göra är att hålla koll på förbrukningen och säkerställa att den inte blir onödigt hög. Se till att värmeanläggningen är servad. Försök styra förbrukningen i huset så optimalt som möjligt. Försök se var det går att spara på el och vatten och uppmana medlemmarna att vara noga med sopsorteringen – kanske går det att klara sophämtning varannan vecka i stället för varje. Och protestera hos kommunpolitikerna – ifrågasätt det rimliga i att fjärrvärme stiger fyra gånger snabbare än inflationen!

Dan Lucas
Gästskribent på SBAB, tidigare mångårig ekonomijournalist på Dagens Nyheter