Komma hem-rapporten 2020

Svenskarnas bild av bostadsmarknaden är dyster.
För dyster?

På SBAB drivs vi av att skapa möjligheter och lösa problem kring boende och boendeekonomi. Vi vet att vi kan göra mycket mer än att bara låna ut pengar. Vi har ett ansvar för de människor och de delar av samhället som påverkas av vår verksamhet, både i dag och i framtiden. Därför behöver vi förstå hur människor tänker, känner och agerar i fråga om boende och boendeekonomi.

Ett av de sätt vi gör det på är att vi årligen genomför vår Komma hem-rapport, där vi frågar svenskarna hur de ser på sitt boende och sin boendeekonomi. Vissa frågor i rapporten ställs varje år för att vi ska kunna följa utvecklingen, medan andra frågor varierar. I år har vi till exempel ställt flera frågor kring coronapandemin, för att se om den har påverkat svenskarnas sätt att se på sitt boende och bostadsmarknaden i stort. Under hösten kommer vi att presentera resultatet från rapporten i en serie artiklar här på sbab.se.

Trevlig läsning!

Artiklar

Del 1

Svenskarnas bild av
bostadsmarknaden är dyster.
För dyster?

Hur ser egentligen svenskarna på dagens och morgondagens bostadsmarknad? Det är några av de frågor som SBAB undersökt i en omfattande undersökning, där vi tagit tempen på svenskarnas inställning till och kunskap om olika frågor kopplat till boende och boendeekonomi. SBAB:s chefsekonom Robert Boije tolkar och kommenterar här några av resultaten.

Majoriteten anser att Sverige befinner sig i en bostadskris

När vi frågade svenska folket om de upplever att Sverige befinner sig i en bostadskris svarade nästan två av tre – 64 procent – ja. Till skillnad från vad man kan tro är det inte bara i storstäderna som många har en pessimistisk syn på den svenska bostadsmarknaden. Nästan lika många på landsbygden anser att vi befinner oss i en bostadskris – 60 procent av de som bor i landsbygd, jämfört med 65 procent av de som bor i storstad.

För dyra bostäder och för få hyresrätter 

För att få en bättre förståelse för vad svenskarna lägger i begreppet bostadskris frågade vi även varför man anser att Sverige befinner sig i en sådan. De orsaker som flest svarar är att bostäderna är för dyra – både de som byggs och de som redan finns – samt att det byggs för få hyresrätter.

64% anser att vi är i en bostadskris

Främsta anledningarna till att svenskarna
anser att Sverige befinner sig i bostadskris*

*De som svarat ”ja” på frågan om man anser att Sverige befinner sig i en bostadskris

Viktigt att sätta svaren i ett större perspektiv

SBAB:s chefsekonom Robert Boije är inte förvånad över att svenskarna anger höga bostadspriser och få hyresrätter som orsaker till varför landet befinner sig i bostadskris. Han menar att det finns två vanliga missuppfattningar gällande problematiken på bostadsmarknaden.

När det gäller höga priser konstaterar Robert att bostadspriserna förvisso har ökat under en längre tid, även mätt som andel av hushållens inkomster. Det som är mer intressant, enligt honom, är att titta på hur stor andel av hushållens inkomster som läggs på boendekostnader:

Robert Bojje

Robert Bojje

Bostadspriserna har ökat, men den uppgången beror i hög utsträckning på att boräntorna har gått ned kraftigt under samma period. Tittar man istället på boendekostnaden som andel av hushållens inkomster kan vi se att den i genomsnitt inte varit så låg som den är idag sedan början av 1980-talet.

Sett till att räntorna väntas förbli låga under överskådlig framtid är boendekostnadsandelen ett mer relevant mått att titta på än bostadspriserna. Däremot har införda kreditregleringar som bolånetaket och amorteringskravet i kombination med prisuppgången på bostäder bidragit till att öka trösklarna in på bostadsmarknaden för flera grupper. Det är viktigt att hålla isär dessa olika faktorer.

Att så pass många anser att bostadskrisen delvis beror på att det byggs för få hyresrätter tror Robert kan ha att göra med att många troligtvis relaterar till äldre hyresrätter:

I äldre hyresrätter är hyrorna i de flesta fall betydligt lägre än i nyproducerade, till följd av hyresregleringen. Den typen av lägenheter kräver dessutom ofta flera års kö för att komma över. Tittar vi på faktiska kostnader finns det en rad beräkningar som visar att det är betydligt billigare att äga sin bostad jämfört med att hyra en nyproducerad hyresrätt. Dessutom visar studier där man frågat hushållen hur de vill bo, att en majoritet av alla hushåll föredrar att äga istället för att hyra sin bostad Det gäller även de som redan har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet.

Synen på utvecklingen av bostadsmarknaden är dyster

Svenskarna har inte bara en dyster syn på dagens bostadsmarknad, utan många delar även en pessimistisk syn på utvecklingen av marknaden. En stor andel tror till exempel att det kommer bli svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, och att såväl svartkontrakt som bostadssegregationen kommer öka.

Så tror svenskarna att bostadsmarknaden kommer utvecklas
kommande halvåret

Ett annat resultat som inte heller förvånar Robert Boije är att så pass många tror att det kommer bli svårare att etablera sig på bostadsmarknaden. Införandet av kreditregleringar som bolånetaket och amorteringskravet i kombination med att många (40%) tror att bostadspriserna kommer att fortsätta öka ligger troligen till grund för den synen.

Att den så kallade insider/outsider-problematiken har ökat på bostadsmarknaden ser han som bekymmersamt. Han är också bekymrad över den stora bostadsbristen, men tror inte att den nödvändigtvis kommer att förvärras framöver:

Enligt SBAB:s bedömningar finns det idag en bostadsbrist på omkring 150 000 bostäder. Samtidigt bedömer vi att bostadsinvesteringarna de kommande åren kommer att ligga på en nivå som ungefär matchar befolkningsökningen. Det skulle i så fall innebära att bostadsbristen åtminstone inte kommer att förvärras framöver. Då ligger den stora utmaningen istället i hur nuvarande brist ska kunna åtgärdas. Och i synnerhet på ett sätt som gör att de som är i störst behov av bostäder – de som idag tillhör gruppen outsiders – också ges tillgång till dem.

Bostadsbristen bidrar till lägre tillväxt och arbetslöshet

Undersökningen visar också att bostadssituationen, enligt en stor andel svenskar, bidragit till betydande svårigheter att byta jobb eller skaffa sig en utbildning. Nästan en av fem har låtit bli att söka ett jobb på grund av bostadssituationen, och mer än en av sju uppger att de av samma skäl inte tagit ett jobb.

Dessutom svarar en av sju att de låtit bli att söka en utbildning på grund av bostadssituationen och en lika stor andel att de tackat nej till en utbildningsplats.
Enligt Robert Boije är dessa resultat alarmerande:

Bostadsbristen och en dåligt fungerade bostadsmarknad sätter inte bara käppar i hjulen för människors utvecklingsmöjligheter. Det bidrar också till en lägre tillväxt i svensk ekonomi som helhet och därmed en onödigt hög arbetslöshet.

Så har bostadssituationen påverkat svenskarnas livsval:

18%
har låtit bli att söka jobb
15%
har inte tagit ett jobb
18%
har låtit bli att söka utbildning
15%
har inte tackat ja till en utbildningsplats

1. Begreppet insiders/outsiders kommer från en teoribildning som säger att gruppen insiders (i vårt fall de som redan har etablerat sig påbostadsmarknaden) på olika sätt har en starkare ställning än gruppen outsiders (de som i vårt fall ännu inte kommit in på bostadsmarknaden). På bostadsmarknaden är det i regel lättare att hitta/komma över en ny bostad när man redan har en bostad än att komma över sin första bostad.

Del 2

Kristider förstärker vårt ”nestingbeteende” och får oss att längta bort från storstaden

Coronakrisen har kastat om tillvaron i grunden för de allra flesta av oss, inte minst när det gäller tiden vi tillbringar i hemmet. Hur har det påver- kat vårt sätt att se på hemmet och var vi vill bo – och hur kan det förkla- ras utifrån ett psykologiskt och evolutionärt perspektiv? Det är några av de frågor vi tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic utforskar i den här artikeln.

I kristider ägnar vi oss åt nesting

Två av tre svenskar (66 procent) svarar att de tillbringat mer tid hemma som en effekt av coronakrisen. Och även om det är en om- ständighet som för de flesta varit påtvingad snarare än självvald, visar vår undersökning att nästan fyra av tio (39 procent) uppskat- tar sitt hem mer nu än innan pandemin. Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic är det inte särskilt förvånande, med tanke på den grundläggande funktion som hemmet spelat för människan i alla tider:

Hemmet har alltid varit platsen där vi kan söka skydd och känna trygghet. Innan pandemin kanske en del tog sitt hem lite för givet, men i oroliga tider väcks en tacksamhet över att ha en trygg och fast punkt. Dessutom har människan i alla tider ägnat sig åt ”nesting”, det vill säga att rå om hemmet – ett beteende som förstärks i kristider då vi kan se att många lägger mer tid och pengar på renovering och inredning.

Majoriteten trivs med att jobba hemma – och vill fortsätta göra det

En av de mest påtagliga effekterna av pandemin är att hemmajobbandet blivit vanligare. I vår undersökning svarar nästan hälften (46 procent) av de som har ett jobb att de arbetat hemma som en konsekvens av pandemin – en ny verklighet som många även uppskattar: sex av tio har trivts med att jobba hemma, och lika många vill kunna fortsätta göra det även i framtiden. Att en så pass stor andel uppskattat att arbeta hemifrån är inget som förvånar Katarina Gospic:

För många har nog hemmajobbandet blivit lite av en ögonöppnare: man har insett hur mycket tid man lägger på pendling och onödiga möten, tid som kan läggas på att fokusera på viktiga arbetsuppgifter och familjeliv.

Svenskarna om hemmajobbande under coronapandemin*

Har trivts med att arbeta hemmaVill kunna fortsätta arbeta hemma även i framtidenAnser att deras privatliv har förbättrats av att arbeta hemma60%62%46%

* De som svarat att de har ett jobb samt arbetat hemma som en konsekvens av coronapandemin

Pandemin accelererar den gröna (flytt)vågen

En utveckling som vi ser både i Sverige och internationellt i kölvattnet av pandemin är att allt fler söker sig utanför storstäderna. I USA har fenomenet gett upphov till begreppet ”Zoomstäder” – städer nära naturen dit personer som kan arbeta på dis- tans söker sig och vars namn refererar till den digitala kommunikationstjänsten Zoom. Ett annat land där man ser en ökad tendens att söka sig bort från storstaden är Spanien, där man på senare tid sett att efterfrågan på bostäder utanför storstäder som till exempel Madrid, Barcelona och Valencia ökat med 17 procent.

Längtan efter det enkla livet och bygemenskap

Även här i Sverige har pandemin fått många att längta bort från storstaden. När vi frågade svenskarna hur coronakrisen påverkat ens sätt att se på sitt hem svarar mer än fyra av tio (41 procent) att de vill bo på landet, och drygt en av fyra (26 procent) att de vill flytta till en mindre stad. Katarina Gospic är inte förvånad över siffrorna:

Många vill ha något realekonomiskt, det vill säga något konkret. I kris är det mer användbart att kunna odla, äga en ko som du kan mjölka, en gris du kan slakta och så vidare. Du kan inte äta eller överleva genom att ha en Gucci-väska. En jordplätt som vi kan odla på blir därför hårdvaluta eftersom den bidrar till överlevnad, till skillnad från en innerstadslägenhet. Dessutom symboliserar landsbygden ett enklare och mer balanserat liv – en längtan som förstärkts i kristider när fler börjar reflektera över vad som är viktigt i livet.

Hon menar på att coronakrisen kommer få stora och långsiktiga konsekvenser för var vi väljer att bosätta oss och sättet att umgås:

Jag tror vi kommer se en framväxt av mindre lokala samhällen utanför städerna, ett slags byge- menskap där vi umgås mer lokalt och i mindre konstellationer. Tittar man på det utifrån ett evo- lutionärt perspektiv är det inte så konstigt – bylivet erbjuder många av de kvaliteter vi som människor behöver, så som lugn, närhet till natur och några få men starka mänskliga relationer. Att ha nära vänner blir viktigare än att ha fem tusen Facebook-kontakter.

Robert Bojje

Katarina Gospic,
Hjärnforskare

När vi frågade svenskarna hur coronakrisen påverkat deras sätt att se på sitt hem svarade:

41%
att de nu vill bo på landet
26%
att de vill flytta till en mindre stad

1 https://english.elpais.com/economy_and_business/2020-09-17/fearing-new-coronavirus-lockdown-spaniards-look-for-bigger-homes-outside-of-the-city.html

Undersökningen genomfördes av strategi- och analysföretaget United Minds på uppdrag av SBAB, i syfte att kartlägga svenska befolkningens syn på boenderelaterade frågor. Svaren samlades in i en digital enkät med hjälp av webbpaneler under perioden 5-10 augusti 2020. Deltagarna bestod av ett representativt urval med avseende på kön, ålder och geografi. Totalt genomfördes 1017 intervjuer.