Komma hem-rapporten 2020

Svenskarnas bild av bostadsmarknaden är dyster.
För dyster?

På SBAB drivs vi av att skapa möjligheter och lösa problem kring boende och boendeekonomi. Vi vet att vi kan göra mycket mer än att bara låna ut pengar. Vi har ett ansvar för de människor och de delar av samhället som påverkas av vår verksamhet, både i dag och i framtiden. Därför behöver vi förstå hur människor tänker, känner och agerar i fråga om boende och boendeekonomi.

Ett av de sätt vi gör det på är att vi årligen genomför vår Komma hem-rapport, där vi frågar svenskarna hur de ser på sitt boende och sin boendeekonomi. Vissa frågor i rapporten ställs varje år för att vi ska kunna följa utvecklingen, medan andra frågor varierar. I år har vi till exempel ställt flera frågor kring coronapandemin, för att se om den har påverkat svenskarnas sätt att se på sitt boende och bostadsmarknaden i stort. Under hösten kommer vi att presentera resultatet från rapporten i en serie artiklar här på sbab.se.

Trevlig läsning!

Artiklar

Del 1

Svenskarnas bild av
bostadsmarknaden är dyster.
För dyster?

Hur ser egentligen svenskarna på dagens och morgondagens bostadsmarknad? Det är några av de frågor som SBAB undersökt i en omfattande undersökning, där vi tagit tempen på svenskarnas inställning till och kunskap om olika frågor kopplat till boende och boendeekonomi. SBAB:s chefsekonom Robert Boije tolkar och kommenterar här några av resultaten.

Majoriteten anser att Sverige befinner sig i en bostadskris

När vi frågade svenska folket om de upplever att Sverige befinner sig i en bostadskris svarade nästan två av tre – 64 procent – ja. Till skillnad från vad man kan tro är det inte bara i storstäderna som många har en pessimistisk syn på den svenska bostadsmarknaden. Nästan lika många på landsbygden anser att vi befinner oss i en bostadskris – 60 procent av de som bor i landsbygd, jämfört med 65 procent av de som bor i storstad.

För dyra bostäder och för få hyresrätter 

För att få en bättre förståelse för vad svenskarna lägger i begreppet bostadskris frågade vi även varför man anser att Sverige befinner sig i en sådan. De orsaker som flest svarar är att bostäderna är för dyra – både de som byggs och de som redan finns – samt att det byggs för få hyresrätter.

64% anser att vi är i en bostadskris

Främsta anledningarna till att svenskarna
anser att Sverige befinner sig i bostadskris*

*De som svarat ”ja” på frågan om man anser att Sverige befinner sig i en bostadskris

Viktigt att sätta svaren i ett större perspektiv

SBAB:s chefsekonom Robert Boije är inte förvånad över att svenskarna anger höga bostadspriser och få hyresrätter som orsaker till varför landet befinner sig i bostadskris. Han menar att det finns två vanliga missuppfattningar gällande problematiken på bostadsmarknaden.

När det gäller höga priser konstaterar Robert att bostadspriserna förvisso har ökat under en längre tid, även mätt som andel av hushållens inkomster. Det som är mer intressant, enligt honom, är att titta på hur stor andel av hushållens inkomster som läggs på boendekostnader:

Robert Bojje

Robert Bojje

Bostadspriserna har ökat, men den uppgången beror i hög utsträckning på att boräntorna har gått ned kraftigt under samma period. Tittar man istället på boendekostnaden som andel av hushållens inkomster kan vi se att den i genomsnitt inte varit så låg som den är idag sedan början av 1980-talet.

Sett till att räntorna väntas förbli låga under överskådlig framtid är boendekostnadsandelen ett mer relevant mått att titta på än bostadspriserna. Däremot har införda kreditregleringar som bolånetaket och amorteringskravet i kombination med prisuppgången på bostäder bidragit till att öka trösklarna in på bostadsmarknaden för flera grupper. Det är viktigt att hålla isär dessa olika faktorer.

Att så pass många anser att bostadskrisen delvis beror på att det byggs för få hyresrätter tror Robert kan ha att göra med att många troligtvis relaterar till äldre hyresrätter:

I äldre hyresrätter är hyrorna i de flesta fall betydligt lägre än i nyproducerade, till följd av hyresregleringen. Den typen av lägenheter kräver dessutom ofta flera års kö för att komma över. Tittar vi på faktiska kostnader finns det en rad beräkningar som visar att det är betydligt billigare att äga sin bostad jämfört med att hyra en nyproducerad hyresrätt. Dessutom visar studier där man frågat hushållen hur de vill bo, att en majoritet av alla hushåll föredrar att äga istället för att hyra sin bostad Det gäller även de som redan har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet.

Synen på utvecklingen av bostadsmarknaden är dyster

Svenskarna har inte bara en dyster syn på dagens bostadsmarknad, utan många delar även en pessimistisk syn på utvecklingen av marknaden. En stor andel tror till exempel att det kommer bli svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, och att såväl svartkontrakt som bostadssegregationen kommer öka.

Så tror svenskarna att bostadsmarknaden kommer utvecklas
kommande halvåret

Ett annat resultat som inte heller förvånar Robert Boije är att så pass många tror att det kommer bli svårare att etablera sig på bostadsmarknaden. Införandet av kreditregleringar som bolånetaket och amorteringskravet i kombination med att många (40%) tror att bostadspriserna kommer att fortsätta öka ligger troligen till grund för den synen.

Att den så kallade insider/outsider-problematiken har ökat på bostadsmarknaden ser han som bekymmersamt. Han är också bekymrad över den stora bostadsbristen, men tror inte att den nödvändigtvis kommer att förvärras framöver:

Enligt SBAB:s bedömningar finns det idag en bostadsbrist på omkring 150 000 bostäder. Samtidigt bedömer vi att bostadsinvesteringarna de kommande åren kommer att ligga på en nivå som ungefär matchar befolkningsökningen. Det skulle i så fall innebära att bostadsbristen åtminstone inte kommer att förvärras framöver. Då ligger den stora utmaningen istället i hur nuvarande brist ska kunna åtgärdas. Och i synnerhet på ett sätt som gör att de som är i störst behov av bostäder – de som idag tillhör gruppen outsiders – också ges tillgång till dem.

Bostadsbristen bidrar till lägre tillväxt och arbetslöshet

Undersökningen visar också att bostadssituationen, enligt en stor andel svenskar, bidragit till betydande svårigheter att byta jobb eller skaffa sig en utbildning. Nästan en av fem har låtit bli att söka ett jobb på grund av bostadssituationen, och mer än en av sju uppger att de av samma skäl inte tagit ett jobb.

Dessutom svarar en av sju att de låtit bli att söka en utbildning på grund av bostadssituationen och en lika stor andel att de tackat nej till en utbildningsplats.
Enligt Robert Boije är dessa resultat alarmerande:

Bostadsbristen och en dåligt fungerade bostadsmarknad sätter inte bara käppar i hjulen för människors utvecklingsmöjligheter. Det bidrar också till en lägre tillväxt i svensk ekonomi som helhet och därmed en onödigt hög arbetslöshet.

Så har bostadssituationen påverkat svenskarnas livsval:

18%
har låtit bli att söka jobb
15%
har inte tagit ett jobb
18%
har låtit bli att söka utbildning
15%
har inte tackat ja till en utbildningsplats

1. Begreppet insiders/outsiders kommer från en teoribildning som säger att gruppen insiders (i vårt fall de som redan har etablerat sig påbostadsmarknaden) på olika sätt har en starkare ställning än gruppen outsiders (de som i vårt fall ännu inte kommit in på bostadsmarknaden). På bostadsmarknaden är det i regel lättare att hitta/komma över en ny bostad när man redan har en bostad än att komma över sin första bostad.

Del 2

Kristider förstärker vårt ”nestingbeteende” och får oss att längta bort från storstaden

Coronakrisen har kastat om tillvaron i grunden för de allra flesta av oss, inte minst när det gäller tiden vi tillbringar i hemmet. Hur har det påver- kat vårt sätt att se på hemmet och var vi vill bo – och hur kan det förkla- ras utifrån ett psykologiskt och evolutionärt perspektiv? Det är några av de frågor vi tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic utforskar i den här artikeln.

I kristider ägnar vi oss åt nesting

Två av tre svenskar (66 procent) svarar att de tillbringat mer tid hemma som en effekt av coronakrisen. Och även om det är en om- ständighet som för de flesta varit påtvingad snarare än självvald, visar vår undersökning att nästan fyra av tio (39 procent) uppskat- tar sitt hem mer nu än innan pandemin. Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic är det inte särskilt förvånande, med tanke på den grundläggande funktion som hemmet spelat för människan i alla tider:

Hemmet har alltid varit platsen där vi kan söka skydd och känna trygghet. Innan pandemin kanske en del tog sitt hem lite för givet, men i oroliga tider väcks en tacksamhet över att ha en trygg och fast punkt. Dessutom har människan i alla tider ägnat sig åt ”nesting”, det vill säga att rå om hemmet – ett beteende som förstärks i kristider då vi kan se att många lägger mer tid och pengar på renovering och inredning.

Majoriteten trivs med att jobba hemma – och vill fortsätta göra det

En av de mest påtagliga effekterna av pandemin är att hemmajobbandet blivit vanligare. I vår undersökning svarar nästan hälften (46 procent) av de som har ett jobb att de arbetat hemma som en konsekvens av pandemin – en ny verklighet som många även uppskattar: sex av tio har trivts med att jobba hemma, och lika många vill kunna fortsätta göra det även i framtiden. Att en så pass stor andel uppskattat att arbeta hemifrån är inget som förvånar Katarina Gospic:

För många har nog hemmajobbandet blivit lite av en ögonöppnare: man har insett hur mycket tid man lägger på pendling och onödiga möten, tid som kan läggas på att fokusera på viktiga arbetsuppgifter och familjeliv.

Svenskarna om hemmajobbande under coronapandemin*

Har trivts med att arbeta hemmaVill kunna fortsätta arbeta hemma även i framtidenAnser att deras privatliv har förbättrats av att arbeta hemma60%62%46%

* De som svarat att de har ett jobb samt arbetat hemma som en konsekvens av coronapandemin

Pandemin accelererar den gröna (flytt)vågen

En utveckling som vi ser både i Sverige och internationellt i kölvattnet av pandemin är att allt fler söker sig utanför storstäderna. I USA har fenomenet gett upphov till begreppet ”Zoomstäder” – städer nära naturen dit personer som kan arbeta på dis- tans söker sig och vars namn refererar till den digitala kommunikationstjänsten Zoom. Ett annat land där man ser en ökad tendens att söka sig bort från storstaden är Spanien, där man på senare tid sett att efterfrågan på bostäder utanför storstäder som till exempel Madrid, Barcelona och Valencia ökat med 17 procent.

Längtan efter det enkla livet och bygemenskap

Även här i Sverige har pandemin fått många att längta bort från storstaden. När vi frågade svenskarna hur coronakrisen påverkat ens sätt att se på sitt hem svarar mer än fyra av tio (41 procent) att de vill bo på landet, och drygt en av fyra (26 procent) att de vill flytta till en mindre stad. Katarina Gospic är inte förvånad över siffrorna:

Många vill ha något realekonomiskt, det vill säga något konkret. I kris är det mer användbart att kunna odla, äga en ko som du kan mjölka, en gris du kan slakta och så vidare. Du kan inte äta eller överleva genom att ha en Gucci-väska. En jordplätt som vi kan odla på blir därför hårdvaluta eftersom den bidrar till överlevnad, till skillnad från en innerstadslägenhet. Dessutom symboliserar landsbygden ett enklare och mer balanserat liv – en längtan som förstärkts i kristider när fler börjar reflektera över vad som är viktigt i livet.

Hon menar på att coronakrisen kommer få stora och långsiktiga konsekvenser för var vi väljer att bosätta oss och sättet att umgås:

Jag tror vi kommer se en framväxt av mindre lokala samhällen utanför städerna, ett slags byge- menskap där vi umgås mer lokalt och i mindre konstellationer. Tittar man på det utifrån ett evo- lutionärt perspektiv är det inte så konstigt – bylivet erbjuder många av de kvaliteter vi som människor behöver, så som lugn, närhet till natur och några få men starka mänskliga relationer. Att ha nära vänner blir viktigare än att ha fem tusen Facebook-kontakter.

Robert Bojje

Katarina Gospic,
Hjärnforskare

När vi frågade svenskarna hur coronakrisen påverkat deras sätt att se på sitt hem svarade:

41%
att de nu vill bo på landet
26%
att de vill flytta till en mindre stad

1 https://english.elpais.com/economy_and_business/2020-09-17/fearing-new-coronavirus-lockdown-spaniards-look-for-bigger-homes-outside-of-the-city.html

Del 3

Medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på bostäder ökar

Hur klimatförändringar kommer att påverka våra bostäder är ett ämne som börjat belysas mer på senare tid. SBAB:s undersökning visar att en stor andel av personer bosatta i Sverige oroar sig för hur klimatförändringarna kan komma att påverka ens hem, men också att en relativt stor andel börjat agera proaktivt för att minimera effekterna av ett förändrat klimat.

Redan idag märks klimatförändringarnas effekter på svenska bostadsområden

I Sverige beräknas effekterna av den globala uppvärmningen bli tydligt märkbara från omkring år 2050, där utfallet helt styrs av hur väl vi lyckas leva upp till Parisavtalets mål att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader vid slutet av seklet. Men redan idag ser vi konkreta exempel på klimatförändringarnas effekter på vårt samhälle, och därmed våra bostäder.

Ett sådant exempel är Falsterbonäset i Skåne, där samhället är hotat på grund av översvämningar och stigande havsnivåer som klimatförändringar för med sig. För att möta detta ska man bygga ett nästan 20 kilometer långt översvämningsskydd. Även i flertalet andra kommuner i södra och västra Sverige diskuteras idag förslag på hur man ska kunna hantera stigande havsnivåer och översvämningar, säger SBAB:s hållbarhetschef Axel Wallin.

Två typer av klimatrisker

Klimatrisker kan delas in i två olika typer:
Fysiska klimatrisker och övergångsrisker.

Exempel på fysiska klimatrisker är översvämning, havsnivåhöjning, extremtemperaturer, torka, brand, ras, skred och erosion.

Omställningsrisker är istället kopplade till ansvar-, process- och teknologiförändringar samt policys.

En av fem oroar sig för klimatförändringarnas påverkan på bostäder

Vår undersökning visar att många har blivit medvetna om att klimatförändringarna kan komma att påverka ens hem: en av fem (20 procent) oroar sig för klimatförändringars påverkan på bostaden. Så på vilket sätt tror vi då att klimatförändringarna kan komma att påverka våra hem? Framförallt tror man att det kommer innebära ökade kostnader för el och värme, nästan hälften tror att det kommer vara en konsekvens av klimatförändringarna. Vidare tror mer än fyra av tio att vi kommer få uppleva vattenbrist, bränder och översvämningar, och nästan en av fyra att vi kommer se ökade sjö- och havsnivåer.

Det här tror Sverigebor att vi kommer få se som konsekvens av klimatförändringar*

VattenbristÖkade kostnader för el och värmeBränder45%47%42%*Flera svarsalternativ möjligaÖkad sjö- och havsnivåÖversvämningarÖkade temperaturer i hemmen38%41%30%Försämrad luftkvalitet i hemmen27%Mer och intensivare snöfallRas, skrev och erosionFörsämrad framkomlighet18%25%14%

I Sverige har vi börjat framtidssäkra boendet

Vi frågade även personer bosatta i Sverige om de gjort något för att framtidssäkra sina hem, och det visar sig att en relativt stor andel redan agerat proaktivt för att undvika klimatpåverkans negativa effekter när det kommer till bostadsfrågor. Till exempel har drygt en av tio avstått från att flytta till ett klimatriskområde, och nästan en av tio har anordnat ett översvämningsskydd.

Så har Sverigebor agerat för att framtidsäkra sitt boende

Avstått frånatt flytta till klimatriskområde Inrättat förråd för förvaring av t.ex. vatten och matAnordnat översvämningsskydd13%16%9%

Medvetenheten om klimatrisker ökar, men många kunskapsluckor återstår

SBAB:s hållbarhetschef Axel Wallin ser positivt på att vi i Sverige blir mer medvetna om klimatrisker, hur de kan komma att påverka ens bostad och att en relativt stor andel dessutom redan börjat agera i förebyggande syfte. Samtidigt betonar han att det är svårt för en enskild fastighetsägare att prognostisera var, hur och när riskerna kommer att uppstå i framtiden. Axel menar därför att kommunerna har en viktig roll i frågan, och att fler kommuner behöver ta fram handlingsplaner för klimatanpassningar och analysera hur tidigare extrema väderhändelser har påverkat kommunen.

En kommun som aktivt jobbar med att kartlägga klimatrisker kan ge bättre stöd till sina kommuninvånare och öka deras förståelse för om och i så fall vilka åtgärder man bör vidta för att klimatanpassa sin bostad.

Axel menar också att samhället behöver bli bättre på att värdera den ekonomiska påverkan från klimatrisker. Det pågår idag en omfattande omställning där banker och finansiella aktörer har börjat kartlägga hur klimatrisker kan få ekonomisk påverkan. Denna kunskap behöver bostadsägare också ha med sig i framtiden. I Sverige har det ännu inte kommit ut så många studier om hur klimatrisker påverkar marknadsvärdet av bostäder, men det går att se vissa trender från andra länder.

Axel Wallin

Axel Wallin,
Hållbarhetschef

I Helsingfors har man till exempel sett att bostadspriserna i berörda kustområden sjönk när myndigheterna tog fram en lista på vilka områden som hade hög risk för just översvämningar.

Ett annat område inom vilket Axel tror det saknas kunskap är klimatförändringarnas påverkan på utformningen av och villkoren för försäkringar. Han menar att det troligtvis är få privatpersoner i Sverige som tänker på hur detta kommer att utvecklas framåt när högre klimatrisker kan komma att innebära högre premier och därmed högre boendekostnader.

För att hjälpa folk att ta kloka boendeekonomiska beslut behöver klimatförändringarnas både praktiska och ekonomiska konsekvenser belysas ännu mer, bland annat av oss på SBAB som vill hjälpa våra kunder att skapa ett bättre boende och en bättre boendeekonomi.

Del 4

Bostadssituationen en källa till mångas oro och stress

Hemmet är för många en fast och trygg punkt i en föränderlig och orolig vardag. Samtidigt är det en källa till oro och stress, och för många får bostadssituationen stora konsekvenser på både livsval och relationer. Hur kan man tänka och agera för att minimera oron, stress och relations- mässiga problem kopplade till boende? SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann ger sina tips och råd.

En av fem är oroliga över sin bostadssituation

SBAB:s undersökning visar att hemmet är en viktig plats för avkoppling: när vi frågade personer i Sverige vad hemmets viktigaste funktion är var det vanligaste svaret ”att kunna varva ner och ladda batterierna” – 36 procent svarade detta. Samtidigt visar det sig att bostaden för många är en källa till oro och stress: nästan en av fem personer (17 procent) är oroliga över sin bostadssituation, vilket till stor del grundar sig i oro för oförutsebara händelser i och utanför hemmet, samt ökade kostnader.

Topplista orosfaktorer för bostadsägare*

Högre räntaOförutsebara händelser i hemmet (t.ex. vattenläckor, bränder, inbrott)Oförutsebara/opåverkbara händelser utanför hemmet (t.ex. byggnationer, störande ljud från t.ex. grannar)37%40%34%Attvärdet på min bostad ska sjunkaÖkade omkostnader (t.ex. el, vatten)31%32%

*Flera svarsalternativ möjliga

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann har dagligen kontakt med personer som är oroliga över sin bostadssituation, och som har frågor om sin privat- och boendeekonomi. För att minska både oron och risken för framtida problem betonar hon vikten av att agera proaktivt:

Att ha en hemförsäkring kan minska stressen kopplat till oförutsebara händelser. Har man eko- nomiskt utrymme ska man absolut ha ett sparande. Ett litet sparande är bättre än ingenting alls och finns där att ta till om något händer.

En av tio har låtit bli att separera på grund av sin bostadssituation

Förutom att boendet skapar oro för många får bostadssituationen även påtagliga konsekvenser för viktiga livsval och relationer. Nästan en av fem personer i Sverige svarar att de har flyttat ihop snabbare med sin partner än annars, och mer än en av tio har låtit bli att separera från sin partner på grund av sin bostadssituation. Nästan en av fem har även låtit bli att skaffa barn på grund av bostadssituationen.

Bostadssituationens påverkan på våra livsval*

Låtit bli att separera på grund av bostadssituationenFlyttat ihop snabbare med partner på grund av bostadssituation12%18%Låtit blir att skaffa barn på grund av bostadssituationen17%

*Flera svarsalternativ möjliga

Dessutom svarar drygt en av fyra (26 procent) att de inte skulle ha råd att bo kvar om partnern av något skäl inte skulle ha råd att bidra till gemensamt boende. Bland kvinnor är andelen ännu högre, nästan en av tre kvinnor (30 procent) svarar att de skulle ha svårt att bo kvar om partnern inte längre kan bidra ekonomiskt.

För att minska både ekonomisk och relationsmässig oro betonar Claudia Wörmann åter vikten av att agera proaktivt:

Förberedelse och att ha en plan B är A och O. Att spara och amortera är två praktiska saker man kan göra för att agera proaktivt. Ett annat konkret tips är att ställa sig i alla bostadsköer som finns. Det är ofta ganska billigt eller till och med gratis att stå i dessa köer. Det kan kännas avlägset när man störtkär är på väg att flytta ihop för första gången, men något du kan uppskatta att du gjorde den dagen du vill separera. Men även att ha koll på det juridiska och försöka ha ett rättvisetänk i en relation kan underlätta den dagen något sker som inte riktigt ingick i plan A.

Halva befolkningen har varit med om en påfrestande flytt

En av de största stresskällorna när det kommer till boende är att flytta. Flera undersökningar visar att en flytt är en av de mest stressfyllda livshändelserna i människors liv, i likhet med att förlora en närstående eller att skiljas. I vår undersökning svarar mer än halva befolkningen (55 procent) att de har varit med om en påfrestande flytt. När vi frågade de som varit med om en påfrestande flytt om vad det fått för konsekvenser svarar en oroväckande stor andel att det fått allvarliga följder för både en själv och ens relationer: en tredjedel har fått utmattning eller panikångesttack, och nästan en fjärdedel har separerat med sin partner.

Konsekvenser av påfrestande flytt*

Utmattning/utbrändhetAllmänna stress- och orossymptom (t.ex. trötthet, huvudvärk, magont)36%61%Allvarliga sömnsvårigheter41%Separation med partnerPanikångestattack/-er23%34%Bråk med partner34%

* Avser de som svarar att de varit med om en påfrestande flytt, flera svarsalternativ möjliga

Claudia Wörmann tror att de höga siffrorna kan bero på att många inte förbereder sig på hur mentalt påfrestande och livsomvälvande en flytt faktiskt är:

Man kanske främst tänker på de fysiska och logistiska aspekterna, som att packa ihop, fixa med flyttbil och så vidare, men har inte riktigt tänkt på eller förberett sig på de känslomässiga konsekvenserna. Genom att förbereda sig på att man kommer påverkas emotionellt och även acceptera det, tror jag man till viss del kan gardera sig för att påverkas alltför negativt.

Samtidigt menar hon på att det finns konkreta saker man faktiskt kan påverka för att minska flyttstressen. Hon tror till exempel att en stor del av stressen grundar sig i att man inte känner att man har tillräckligt koll på alla moment i en flytt:

Claudia Wörmann

Claudia Wörmann, Boendeekonom

Läs på hur en bostadsaffär går till om du känner dig osäker! På vår hemsida har vi samlat information. Ett annat tips är att ladda ner SBAB:s app Bostadsflyttaren, en guide för dig som ska flytta där du får tips och vägledning samt en ordbok som förklarar krångliga ord.

Del 5

Framtidens statusboende är grönt

SBAB:s undersökning visar att fler personer i Sverige tror att det kommer att bli status att bo hållbart framöver. Vad får det för konsekvenser för våra beteenden, och är det tillräckligt för att få till den förändring som krävs för att nå hållbarhetsmålen? Enligt antropologen Katarina Graffman kan status vara ett effektivt sätt att förändra beteenden i positiv riktning, men om vi vill få till snabbare förändringar kan inte allt ansvar läggas på individen.

Framtidens statusboende är klimatsmart och nära naturen

När vi frågade personer i Sverige vad de tror kommer få högre status när det gäller boende framöver hamnade – inte särskilt förvånande – att äga sin bostad i topp. Men tittar vi på de andra resultaten kan vi se tecken på ett värderingsskifte, där ett hållbart hem ersätter ett stort och exklusivt boende som statusmarkör.

Det här tror Sverigebor kommer bli mer status när det gäller boende i framtiden*

Bo klimatsmartÄga sin bostad Bo nära naturen39%50%35%*Flera svarsalternativ möjligaBo på landetBo exklusivt24%29%Bo i stan 24%Bo stortBygga sitt eget boende23%24%Köpa nybyggnation21%Hyra sin bostad Bo mindre och mer yteffektivt8%17%

Status viktigt medel för att driva positiv utveckling

Att en så pass stor andel tror att det kommer bli mer status att bo klimatsmart framöver ser antropologen Katarina Graffman positivt på, eftersom hon menar på att just status kan vara en viktig drivkraft för att förändra beteenden i en positiv riktning:

I Sverige finns en skamkultur där vi ”skammar” individen när hen gör fel, vilket inte är ett särskilt effektivt sätt att få folk att ändra varken attityder eller beteenden – snarare kan skam ha en kontraproduktiv funktion. För att driva förändring är det bättre att jobba med uppmuntran och morötter, och då kan just status vara en sådan.

Unga tar klimatsmart för givet, äldre tänker ekonomiskt

Något förvånande visar det sig att andelen som tror att det kommer bli status att bo klimatsmart ökar med åldern: bland de upp till 29 år tror knappt en tredjedel (31 procent) att det kommer bli mer status att bo klimatsmart, jämfört med nästan hälften (46 procent) bland de över 60 år. Hur kan det komma sig, i en tid då unga ofta beskrivs som de mest klimatengagerade? Enligt Katarina Graffman kan resultatet bero på att inställningen till hållbarhet skiljer sig mellan generationerna:

Unga tar mer för givet att saker man konsumerar, alltifrån mat till boende, är klimatsmart. De förutsätter att någon annan redan tagit ansvaret. Dessutom är klimathotet fortfarande en fråga som är för långt bort från många ungas verklighet. Att så pass många äldre svarar att klimatsmart boende kommer bli status framöver tror jag beror på att de tänker utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det är billigare att leva klimatsmart och det är något man i den äldre generationen har med sig sedan uppväxten.

Regleringar och lagstiftning avgörande för förändring

Samtidigt som Katarina menar att status kan vara ett effektivt sätt att få till positiv samhällsförändring betonar hon att det inte kommer räcka att hållbarhet blir statusmarkör för att få till förändring i tillräckligt snabb takt, och i tillräckligt stor skala:

Även om många tror att det kommer bli mer status att bo klimatsmart betyder det inte att de faktiskt kommer göra det själva. Till syvende och sist handlar valen vi gör ofta om pengar, och få anser sig ha råd att lägga de pengar som idag krävs för att leva hållbart – inte minst när det kommer till boende. Tiden är knapp, och för att få till förändring på riktigt kan vi inte lägga ansvaret på individen, istället behöver det bli både lättare och mindre kostsamt att göra klimatsmarta val. De mest effektiva lösningarna handlar därför dels om att boendeaktörer behöver sätta klimatsmarta val som standard när de gäller alltifrån material till uppvärmning, och dels om att från politiskt håll reglera och lagstifta för att begränsa och hindra icke-hållbara val.

Katarina Graffman

Katarina Graffman, Antropolog

Foto: Sören Vilks

Undersökningen genomfördes av strategi- och analysföretaget United Minds på uppdrag av SBAB, i syfte att kartlägga svenska befolkningens syn på boenderelaterade frågor. Svaren samlades in i en digital enkät med hjälp av webbpaneler under perioden 5-10 augusti 2020. Deltagarna bestod av ett representativt urval med avseende på kön, ålder och geografi. Totalt genomfördes 1017 intervjuer.