Publicerad: 24 juni, 2025

Regeringen föreslår amorteringslättnader och höjt bolånetak

Tisdag den 17 juni presenterade regeringen förslag på ändringar gällande både amorteringskrav och bolånetak. Förslagen innebär bland annat att ta bort det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Om förslagen går igenom är regeringens målsättning att de ska träda i kraft den 1 april 2026. För enskilda hushåll kan förändringarna ha stor betydelse, framför allt för yngre hushåll som generellt sett har lägre inkomster och ett lägre sparkapital.

Amorteringslättnader kan ge mer pengar över i plånboken

Det skärpta amorteringskravet som infördes 2018 föreslår regeringen ska tas bort. Det innebär att hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst inte längre behöver amortera en extra procent. Övriga amorteringsregler lämnas oförändrade, det vill säga har hushållet lån på 50-70 procent av bostadens marknadsvärde amorterar de 1 procent per år och över 70 procent av bostadens marknadsvärde amorteras 2 procent per år av hela lånet. Samtidigt vill regeringen höja bolånetaket från 85 till 90 procent, vilket innebär att kravet om kontantinsats minskar från 15 procent till 10 procent av bostadens pris.

Kommentar: Hur förslagen kan påverka bolånetagare och marknaden

Innehållet i regeringens promemoria om förändrade regler för bolån bygger på den utredning som presenterades i höstas. Redan då gjorde SBAB:s chefsanalytiker Sten Hansen och chefsekonom Robert Boije en övergripande bedömning av effekten av dessa förändringar.

För enskilda hushåll som köper en bostad kan förändringarna ha stor betydelse, framför allt för yngre hushåll som generellt sett har lägre inkomster och ett lägre sparkapital. Förändringarna minskar behovet av eget kapital, och kommer också innebära en kassamässig förbättring för hushåll som med dagens regler behöver amortera 3 procent.
Effekten på bostadsmarknaden som helhet kommer rimligen att bli liten eftersom andelen hushåll som påverkas är relativt sett liten, och att förändrade krav på amorteringar i huvudsak handlar om förändrad likviditet och inte förändrade kostnader.
Bostadspriserna är nu mer eller mindre stillastående. Lägenheter utvecklas svagare än hus, men prisfallet på lägenheter har varit mindre än för hus jämfört med toppen 2022. Lättade kreditregler förväntas leda till en tillfälligt snabbare prisuppgång. Det handlar då om en marginellt snabbare prisuppgång under våren 2026. Det kan vara svårt att särskilja denna förändring från den prisuppgång som normalt sker även om den teoretiskt bör inträffa.
Finansiell stabilitet: Någon försämring av den finansiella stabiliteten av lättade kreditregler har vi svårt att se framför oss, bland annat för att våra tidigare analyser visat att hushållen generellt sett har goda marginaler att klara av sina skuldbetalningar, och dessutom stora finansiella och reala tillgångar.