Press

Pressmeddelande | 2020-10-26

Den andra vågen är här – men inte på räntemarknaderna

Trots att den befarade andra vågen av coronapandemin nu ser ut att ha drabbat flera länder råder så här långt fortsatt lugn på den globala och inhemska räntemarknaden. Den höga volatiliteten i interbankräntorna under den mest akuta fasen av coronapandemin under våren ser inte ut att upprepas. Optimismen kring den ekonomiska uppgången som präglade det tredje kvartalet har dock förbytts i en mer pessimistisk syn på utvecklingen under kvartal fyra. Lite talar för att boräntorna stiger i en nära framtid oavsett bindningstid. I augusti var det blott andra gången sedan 2011 som en majoritet av bolånetagarna inte valde rörlig ränta.

Trots en andra coronavåg råder lugn på räntemarknaderna – ett bedrägligt lugn?

Idag publicerar SBAB Boräntenytt nr. 5, 2020 där en prognos görs över de framtida bostadsräntorna. Den är gjord i ett läge där mycket talar för att flera länder i Europa och även andra delar av världen nu har drabbats av den befarade andra coronavåg som vi hoppades slippa undan. Även om smittotalen har gått upp markant även i Sverige är det för tidigt att tala om en andra våg även här. De kraftigt ökade smittotalen i flera av Sveriges viktigaste handelsländer medför dock en ökad osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen även för Sverige, oavsett hur smittspridningen fortsätter här. Mycket talar för att det tredje kvartalets kraftiga återhämtning förbyts i en långsammare återhämtning under kvartal fyra. Den spiller troligen också över på inledningen av nästa år. Än så länge syns dock ingen ökad oro med anledning av det nya makroläget på vare sig den globala eller inhemska räntemarknaden.

- Trots att en andra våg av coronapandemin nu ser ut att ha uppstått i flera länder råder fortsatt lugn på räntemarknaderna. Den höga volatiliteten i interbankräntorna under den mest akuta fasen av coronapandemin har inte upprepats. Det beror troligen på att det nu till skillnad från då redan finns ett antal finans- och penningpolitiska stödåtgärder på plats, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Det kan samtidigt vara ett bedrägligt lugn. Om inga nya beslut tas, kommer ett antal finanspolitiska åtgärder snart att löpa ut, bland annat stödet till korttidspermittering. Vid en försämrad ekonomisk utveckling bör det finnas beredskap för att förlänga vissa stödåtgärder, inte bara för att hålla nere antalet konkurser och arbetslösheten utan också för att stävja förnyad oro på de finansiella marknaderna. Det är i detta läge helt centralt att undvika ökade riskpremier på räntemarknaden och en situation där både arbetslösheten och boräntorna stiger samtidigt, säger Robert Boije.

Den rörliga boräntan oförändrad till början av 2024

Den rörliga boräntan (tremånaders) väntas ligga kvar på ungefär nuvarande nivå till och med inledningen av 2024, medan den bundna väntas stiga lite snabbare fram till dess.

- I frånvaro av förnyad turbulens på de finansiella marknaderna talar både den utdragna konjunkturåterhämtningen och strukturella faktorer för flera år av fortsatt låga både rörliga och bundna boräntor, säger Robert Boije.
Tilltagande konkurrens om bolånekunderna och stor skillnad mellan den rörliga list- och snitträntan

Den senaste tiden har flera bolånegivare sänkt framförallt sina bundna boräntor och gjort uttalanden som pekar mot en ökad konkurrens om bolånekunderna. Detta har fått förra årets stora skillnad mellan list- och snitträntor på bundna räntor att sjunka kraftigt. Däremot är skillnaden mellan list- och snitträntan för den rörliga räntan stor och dessutom ökande.

- Vi ser helt klart en tilltagande konkurrens om bolånekunderna den senaste tiden inriktad på särskilt de bundna boräntorna. För den som kombinerar lån till rörlig och bunden ränta är det viktigt att vara uppmärksam på om det ingår tillfälliga rabatter på den rörliga räntan, om rabatten är förknippad med förbindelser till banken som gör att man indirekt ändå får betala för rabatten på annat sätt, och vad som händer efter att rabatten löper ut, säger Robert Boije.

Bara andra gången sedan 2011 som en majoritet inte väljer rörlig boränta

Under det senaste året har det varit mycket fördelaktigt att välja bunden ränta sett till hur det sett ut historiskt. Trots det har en majoritet av väljarna fortsatt att välja rörlig ränta. En trolig förklaring till det är att man slipper risken för höga kostnader om lånet av något skäl måste lösas i förtid. I augusti var det dock under hälften av alla nya bolånetagare (47 procent) som valde rörlig ränta, vilket kan vara början på ett trendskifte.

- Augusti månad var blott den andra gången sedan 2011 som en majoritet av de nya bolånetagarna inte valde rörlig ränta. Det är ett tydligt tecken på att konkurrensen tilltagit på bolånemarknaden, med inriktning mot framförallt de bundna räntorna. Det kan möjligen till viss del också förklaras av att listräntorna på den rörliga räntan hos flera banker är hög i förhållande till den på de bundna och att många bolånekunder inte förstår att den faktiska förhandlade räntan i praktiken kan ligga långt under listräntan, säger Robert Boije.

Tabell 1. Framtida boräntor med olika bindningstid
Procent


3 mån

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Aug 2020

1,6 (1,6)

1,5 (1,5)

1,5 (1,5)

1,4 (1,5)

1,4 (1,5)

1,4 (1,5)

Jan 2021

1,6 (1,7)

1,6 (1,7)

1,6 (1,7)

1,5 (1,7)

1,5 (1,8)

1,5 (1,8)

Jan 2022

1,7 (1,7)

1,7 (1,7)

1,7 (1,8)

1,8 (1,9)

1,8 (2,0)

1,9 (2,0)

Jan 2023

1,7 (1,7)

1,8 (1,8)

1,8 (1,8)

1,9 (2,0)

2,0 (2,1)

2,1 (2,2)

Jan 2024

1,8 (2,0)

1,9 (2,1)

2,0 (2,1)

2,2 (2,3)

2,3 (2,4)

2,4 (2,5)

Anm.: Föregående prognos, augusti 2020, inom parentes.
Källa: SBAB

Anm. Räntorna avser en prognos av snitträntor på marknaden och inte SBAB:s räntor

Boräntenytt publiceras normalt sex gånger per år. Rapporten tillhandahåller en analys av boränteutvecklingen ur ett makroekonomiskt perspektiv och en prognos över boräntor med olika löptider. Den tillhandahåller också aktuell marknadsinformation och allmän information inför val av räntebindningstid. Rapporten finns att ladda ned HÄR.


För mer information, vänligen kontakta:

Robert Boije, chefsekonom, redaktör för Vart är vi på väg?
Telefon: 070-269 45 91
E-post: robert.boije@sbab.se

Erik Wennergren, presschef
Telefon: 072-451 79 37
E-post: erik.wennergren@sbab.se