Boräntenytt med prognos 2024
Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera gärna på rapportserien ”Vart är vi på väg?” där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. 6 nummer djupdyker i ränteutvecklingen (Boräntenytt) och 4 i bostadsmarknaden (Bomarknadsnytt).
-
Boräntenytt nr 2 2024
Inflationen fortsatte att sjunka i februari. De globala faktorer som drog upp inflationen i Sverige har utvecklats åt rätt håll vilket talar för fortsatt fallande inflation framöver. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet, och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar och större räntekänslighet, bör väga tyngre än oron för kronkursen sett till frågan om Riksbanken kan sänka räntan före ECB eller inte. Styrräntan bör sänkas i maj och ytterligare fyra gånger i år. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka under 4 procent till januari nästa år och ner mot 3,3 procent på två års sikt. Givet nuvarande räntesättning och prognos över räntor med olika bindningstider är räntebindningsvalet långt ifrån givet.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 1 2024
Inflationen mätt i årstakt med KPIF var i december 2023 den lägsta sedan i juli 2021. Inflationen har de senaste månaderna i genomsnitt legat i linje med inflationsmålet. Det mesta pekar mot ett fortsatt lågt inflationstryck och att Riksbanken därför borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj. Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året. Största hotet mot räntesänkningarna är de nya geopolitiska risker som blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 5 2023
Inflationen fortsatte att sjunka i september men betydligt mindre än väntat av Riksbanken och många prognosmakare. Det ger inte tillräckliga skäl för att höja styrräntan igen. Om varken ECB eller FED väljer att inte höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde – bör Riksbanken vila på hanen såvida inte oktoberutfallet för inflationen blir mycket högt. Svensk ekonomi är räntekänslig och ytterligare räntehöjningar ger full effekt först när inflationen redan väntas ha kommit ner under målet sedan länge. I augusti 2025 väntas styrräntan vara nere på 2 procent och den rörliga bolåneräntan ligga på runt 3,5 procent. Givet prognosen förefaller ett års bindningstid vara det billigaste räntebindningsalternativet. Även om skillnaden är liten i förhållande till rörlig ränta kan det vara ett bra alternativ för den som vill minska risken.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 4 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen. Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 procent mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 3 2023
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Bolåneräntor med tre månaders bindningstid väntas toppa på runt 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen 2008/2009, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 2 2023
Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid aprilmötet. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Att Europeiska centralbanken nyligen höjde sin styrränta med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde är ytterligare argument för detta. Inflationen väntas dock falla relativt snabbt under det andra halvåret i år, vilket tillsammans med nedgången i svensk ekonomi bör tala för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november. I början av hösten bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent och då också ligga något över samtliga längre bindningstider. Från oktober 2024 väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider. Valet av räntebindningstid är dock långt ifrån självklar. Bankernas bolånemarginaler bedöms ha fortsatt att sjunka under årets första tre månader.
Boräntenytt