Boräntenytt med ränteprognos
Vår rapport boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.
Riksbanken fattar beslut om styrräntan åtta gånger om året. Här hittar du information och kommande datum för räntebeskeden. Nivån på styrräntan är en av flera faktorer som påverkar de in- och utlåningsräntor som vi som bank erbjuder dig som kund. Med Riksbankens styrränta som en indikator kan vi förutspå rörelser i bland annat bolåneräntor.
Riksbankens prognos för räntor
Under 2024 sänkte Riksbanken styrräntan vid flera tillfällen efter en period av flera räntehöjningar. Under 2025 har det också gjorts ett par sänkingar och styrräntan ligger nu på 1,75 procent. Här hittar du Riksbankens prognos om du vill veta mer.
Genom att prenumerera på vår rapportserie kan du hålla dig uppdaterad på hur prognosen för räntorna ser ut.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera gärna på vår rapportserie där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. 6 nummer djupdyker i ränteutvecklingen (Boräntenytt) och 4 i bostadsmarknaden (Bomarknadsnytt).
-
Boräntenytt nr 5 2025
Det har kommit allt fler tecken på att svensk konjunktur till sist ändå är på uppgång. Trots det väntas pristrycket i svensk ekonomi vara lågt framöver. Företagens prisplaner och inflationsförväntningarna talar inte för något högt inflationstryck. Inte heller de globala faktorer som bidrog till den stora inflationsuppgången mot slutet av 2021 och våren 2022. Tvärt om. Mot denna bakgrund väntas Riksbanken ligga kvar med en styrränta på 1,75 procent hela nästa år. Bolånetagare bör ställa in sig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid. Samtidigt finns skäl att ta höjd för det osäkra omvärldsläget. En stor majoritet väljer fortsatt rörlig bolåneränta, trots att det förefaller billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser genom att välja bunden ränta.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 4 2025
Om Riksbanken vill påskynda konjunkturåterhämtningen och dämpa arbetslösheten finns inga skäl att avvakta med en sänkning av styrräntan längre än till september – förutsatt att inflationen inte åter igen överraskar på uppsidan i augusti. Ekonomiska fundamenta talar för en dämpad inflation i linje med målet under hösten, även om omvärldsläget är fortsatt oroligt. Bolånetagare bör ställa in sig på bolåneräntor i spannet 3–4 procent, beroende på bindningstid kommande år, även om den rörliga bolåneräntan bedöms ligga kvar strax under 3 procent nu under hösten. Den senaste tidens fall i de långa räntorna har gjort det hugget som stucket mellan bunden och rörlig ränta på bolån. Bolånetagare bör dock vara uppmärksam på den nu mycket stora skillnaden mellan den rörliga list- och snitträntan.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 3 2025
Inflationen väntas sjunka mot Riksbankens mål. I kombination med en trög svensk tillväxt och framför allt hög arbetslöshet talar det för en sänkning till av styrräntan innan det är färdigsänkt. Det är fortfarande mest sannolikt att styrräntan sänks i augusti, även om chanserna för en sänkning redan i juni har ökat. Lägre styrränta i augusti ger hushållen en lägre rörlig bolåneränta under sensommaren.Osäkerheten är dock ovanligt stor sett till den oroliga geopolitiska riskbilden. Denna osäkerhet har smittat av sig i högre riskpremier för de längre räntorna, vilket i sin tur gjort det lite mindre förmånligt att binda räntan. Samtidigt kan den betydande riskbilden vara ett motiv för att binda räntan – åtminstone för vissa hushåll.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 2 2025
Inflationen har stigit trendmässigt de senaste månaderna och legat tydligt över Riksbankens mål två månader i rad. Även om det finns vissa faktorer, till exempel att företagen planerar för fler prishöjningar, som i ökad utsträckning pekar mot höjda priser även framöver, bedöms uppgången vara temporär. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka, och hushållen håller hårt i plånboken. Svensk ekonomi är betjänt av ytterligare en sänkning av styrräntan. Den senaste tidens uppgång i både långa och korta marknadsräntor har bidragit till att bolåneräntorna har gått upp. En sänkning av styrräntan kan få den rörliga bolåneräntan att sjunka någon igen. På ett års sikt bedöms de längre bundna bolåneräntorna ligga något högre än idag.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 1 2025
Riksbanken väntas sänka styrräntan med 0,25 procentenheter både i januari och maj. Den rörliga bolåneräntan, mätt som snittränta på hela bolånemarknaden, väntas sjunka till 3,1 procent i februari för att sedan bottna på knappt 3,0 procent i juni. Effekten av sänkningen av styrräntan motverkas av att bruttomarginalen på bolån antas öka stegvis samtidigt som sparräntorna inte sänks i samma takt som styrräntan. Den högre bruttomarginalen gör att den rörliga snitträntan antas stiga till 3,1 procent till början av 2026. Enligt prognosen finns ingen tydlig fördel i kronor av att binda sin ränta på längre tid än 3 månader. Samtidigt visar den att påslaget på räntan för den som vill komma undan ränterisken är liten för samtliga bindningstider.
Boräntenytt
-
Boräntenytt nr 5 2024
Att Riksbanken sänker styrräntan i november är kassaskåpssäkert, däremot inte att det blir en dubbelsänkning. Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till i december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera till en snabbare sänkning. Utifrån en prognos om att styrräntan sänks med ytterligare 75 punkter innan årsskiftet bedöms den rörliga bolåneräntan landa på runt 3,4 % i januari för att bottna på 3,1 % lagom till nästa sommar.
Boräntenytt