Riksbanken valde som väntat att lämna styrräntan oförändrad

Riksbanken meddelade den 20 mars att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskedet.

Svårförklarad uppgång i inflationen

I februari låg inflationen tydligt över Riksbankens mål på 2 procent för andra månaden i rad. Så sent som i december låg inflationen i stället under målet och då för sjunde månaden i rad. Den senaste tidens uppgång i inflationen har två huvudsakliga anledningar: ökade livsmedels/restaurangpriser och stigande hyresnivåer.

Vi visar i vårt senaste nummer av Boräntenytt att även om vissa importerade livsmedel har stigit kraftigt i pris, kan de globala livsmedelspriserna generellt inte förklara hela prisuppgången i Sverige. Det kan inte heller andra internationella faktorer som fraktkostnader, energipriser eller krånglande leveranskedjor som bidrog till den stora inflationsuppgången under hösten 2021 och delar av 2022 göra. Inte heller kronkursen kan förklara det. Kronan har stärkts och inte försvagats på senare tid, vilket bör bidra till lägre priser på importerade varor.

Det är samtidigt oroande att företagens prisplaner i högre grad än tidigare pekar mot fortsatta prishöjningar framöver då korrelationen mellan dessa planer och den faktiska inflationen historiskt sett har visat sig vara hög. En bedömning av inflationen framöver måste dock också väga in hur efterfrågan i svensk ekonomi utvecklas. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka och hushållen håller alltjämt hårt i plånboken.

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är ovanligt stor, inte minst beroende på utvecklingen av tullkriget och Trumps nyckfullhet. De tullar som USA inför på europeiska och därmed även svenska varor driver inte upp inflationen utan kan tvärtom dämpa inflationen via ett ytterligare försämrat konjunkturläge. Mottullar från EU kan däremot bidra till ökad högre importerad inflation. Med reservation för denna osäkerhet är vår aktuella sammantagna bedömning att inflationen ändå kommer att falla tillbaka perioden fram till sommaren. Det svaga konjunkturläget är en bidragande faktor till det.

Inte omöjligt med en räntesänkning efter sommaren

Vi bedömer att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan igen i september till följd av den tröga återhämtningen i svensk ekonomi och höga arbetslösheten (jämfört med i augusti i vår förra prognos). Det förutsätter dock att uppgången i inflationen verkligen klingar av fram till sommaren. Vår bedömning grundar sig också på antagandet om att den så kallade jämviktsstyrräntan (den nivå som styrräntan antas ligga på när inflationen ligger på målet) är 2 procent. Med tanke på den stora osäkerheten kring omvärldsutvecklingen går det samtidigt inte helt att utesluta att inflationen ligger kvar över målet under en längre tid eller ökar markant igen och att Riksbanken i så fall tvingas höja styrräntan.

Valet av bindningstid inte självklart

Den senaste tiden har marknadsräntorna stigit vilket också har bidragit till ökade upplåningskostnader för bankerna och höjda bolåneräntor. Några banker har mot denna bakgrund även höjt den rörliga bolåneräntan trots att Riksbanken inte höjt styrräntan. Får vi rätt i vår prognos för styrräntan kan dock den rörliga bolåneräntan komma att sjunka tillbaka något efter sommaren. I januari nästa år bedöms bolåneräntorna ligga i spannet 3,2–3,7 procent beroende på bindningstid.

Valet av räntebindningstid är inte givet. Om vi får rätt i vår ränteprognos blir det billigast att i april välja rörlig ränta jämfört med samtliga bindningstider mellan 1 och 5 år. Samtidigt förefaller kostnaden av att binda räntan vara låg för den som föredrar det och vill försäkra sig mot stora ränteuppgångar.

Som bolånetagare är det viktigt att ta höjd för att osäkerheten om både inflationen och ränteutvecklingen är ovanligt stor, inte minst till följd av nyckfullheten på andra sidan Atlanten. För vissa hushåll kan den stora osäkerheten vara ett argument för att binda räntan för att undvika en situation där räntorna går upp kraftigt igen. För andra hushåll kan den tvärtom vara ett skäl till att inte binda räntan då det finns en möjlighet att räntorna också kan sjunka tillbaka. Hushållets ekonomiska marginaler för att kunna parera variationer i räntan, hur man förhåller sig till risk, hur länge man avser bo kvar i nuvarande bostad och risken för att behöva betala ränteskillnadsersättning till banken om lånet behöver lösas i förtid, är alla viktiga faktorer att väga in i ett räntebindningsbeslut.

Våren ett ljus i en annars orolig tid

Mycket är som sagt osäkert nu till följd av turbulensen i vår omvärld. De globala kriserna har avlöst varandra de senaste åren. Vi får hoppas att det snart lugnar ned sig. Under tiden får vi så gott det går försöka njuta av den svenska våren. Samma dag som Riksbanken lämnade besked om styrräntan var det ju vårdagjämning. Själv har jag sett årets första krokus men väntar otåligt fortfarande på den första tussilagon.

Ta hand om er – och glöm som sagt inte att njuta av våren!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Vill du läsa mer om SBAB senaste inflations- och ränteprognos kan du göra det i årets andra nummer av Boräntenytt.