Gästskribent Dan Lucas: Nya bygglovsregler för attefallare löser knappast bostadsbristen

Attefallare, eller komplementbyggnader som de egentligen heter, är byggnader som i de allra flesta fall inte behöver bygglov, men där det ändå finns ett antal restriktioner som regeringen nu avser att lätta på. Regeringen lade på försommaren en proposition där den föreslår en rad lättnader. Mest omfattande blir lättnaderna utanför detaljplanelagt område, det vill säga på landsbygden. Där höjs den största tillåtna arean på byggnaden från 30 kvadratmeter till 50 kvadratmeter. I detaljplanelagt område är det fortsatt 30 kvadratmeter som gäller.

Men i regeringens proposition står också att det ska finnas en ”pott” för fler byggnader på samma tomt på sammanlagt 45 kvadratmeter inom detaljplanelagt område och 65 kvadratmeter utanför. Det innebär att en villaägare inom detaljplanelagt område till exempel kan bygga två hus om 20 kvadratmeter plus en bod på fem. Det är tomtägaren som bestämmer hur de 45 kvadratmetrarna ska fördelas, så länge ingen byggnad överstiger 30 kvadrat (och så länge byggnaderna placeras på tomten i linje med vissa andra begränsningar i detaljplanen, till exempel avstånd från tomtgräns). Utanför detaljplanelagt område blir alltså den totala ”potten” 65 kvadratmeter.

Vidare föreslår regeringen att attefallare ska kunna byggas även i anslutning till andra byggnader än en- och tvåbostadshus, vilket inte tillåts idag. Det kan till exempel handla om en bostadsrättsförening som vill bygga ett förråd för trädgårdsmöblerna och som då slipper ifrån bygglovsplikten om förslaget antas av riksdagen. Tillbyggnader på befintliga byggnader på 30 kvadratmeter kommer också att bli befriade från kravet på bygglov.

En annan viktig punkt är att kommuner, om riksdagen godkänner förslaget, ska få ge bygglov för att inreda vindar i fastigheter till bostäder, även om det strider mot detaljplanen.

Idag finns ett generellt krav på bygglov om du vill förändra fasadbeklädnaden. Detta krav slopas också nu, vilket regeringen tror kommer att underlätta för den som vill sätta upp solceller.

Även om attefallare inte är bygglovspliktiga, måste den som vill bygga en sådan i dag göra en anmälan till kommunen och därefter invänta ett startbesked innan bygget kan komma i gång. Kostnaden för anmälan varierar, men enligt regeringen kan den i mer extrema fall vara så hög som 20 000 kronor. I regeringens förslag ingår också att den anmälningsplikten för attefallare slopas. Detta förslag har kritiserats av flera remissinstanser. Bland annat har Skatteverket förklarat att det blir svårt att sätta korrekta taxeringsvärden om de inte kan få uppgift om vad den totala byggnadsytan är på en fastighet.

Regeringens förhoppning är att förenklingarna kommer att minska arbetsbördan för kommunernas byggnadsnämnder och minska ledtiderna för byggprocesserna i allmänhet, inklusive bostadsbyggandet. Det tror däremot inte oppositionen. Kritiken från partierna varierar något, men sammanfattningsvis framgår det i deras följdmotioner att de tror att kommunerna i stället kommer att behöva lägga mer tid och resurser på tillsyn i efterhand. Och det gör att det kan komma surt efter för den som bygger utan en anmälan. Hela ansvaret för att bygget följer lagen vilar nämligen på den enskilde fastighetsägaren. Sammantaget menar oppositionspartierna att förenklingarna riskerar leda till högre kostnader både för den enskilde och för kommunerna.

Det går sammanfattningsvis att se både för- och nackdelar med de föreslagna nya reglerna. En sak tror jag ändå att man kan slå fast med rätt stor säkerhet. De kommer knappast - mer än på marginalen – bidra till att minska bostadsbristen.

Stefan Attefall, den bostadsminister som 2014 gav sitt namn till den nya bygglovsbefriade byggnaden, lanserade reformen som ett verktyg mot bostadsbristen. I ett pressmeddelande förklarade också Villaägarnas Riksförbund att attefallare skulle kunna ge 150 000 - 200 000 nya bostäder ”på relativt kort tid”. Så blev det inte.

Sajten attefallshus.se har räknat alla anmälningar sedan 2014 och fram till och med år 2024. Under den tiden har det byggts runt 70 000 attefallare. Sajten gjorde även en enkät 2020 för att fråga fastighetsägare vad syftet med bygget var. Det enskilt vanligaste motivet var att bygga en gäststuga, följt av extra utrymme för familjen.

Förhoppningarna från 2014 har sammanfattningsvis inte infriats. Därför tror jag inte heller att de föreslagna förenklingarna kommer att minska bostadsbristen i någon större utsträckning.

Om riksdagen godkänner förslaget träder de nya reglerna i kraft den 1 december i år.

Dan Lucas
Gästskribent på SBAB, tidigare mångårig ekonomijournalist på Dagens Nyheter