Inflationstryck i linje med Riksbankens mål talar för sänkta räntor under året

I dag publicerar SBAB årets första nummer av Boräntenytt med uppdaterade prognoser över inflationen, Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika räntebindningstider. SBAB:s chefsekonom Robert Boije sammanfattar här de viktigaste slutsatserna.

Det mesta talar för att inflationen i praktiken redan är nere på målet

Inflationen, det vill säga hur mycket prisnivån i Sverige ökar från en tidpunkt till en annan, mäts på lite olika sätt. Mätt utifrån det mått som Riksbanken formulerat inflationsmålet med och som benämns KPIF, var inflationen mellan december 2022 och december 2023 2,3 procent. Det är den lägsta inflationen sedan juli 2021 och innebär att inflationen nu ligger mycket nära Riksbankens mål på 2 procent. Det är goda nyheter.

För att få en bättre bild hur inflationen har förändrats den allra senare tiden bör man titta på hur den så kallade säsongsrensade månadsinflationen utvecklats över tid. En sådan beräkning visar att man kan stega sig tillbaka ända till april förra året utan att inflationen har överstigit 2 procent. Även om inflationen mätt utifrån hela det senaste året ligger lite över 2 procent indikerar denna alternativa beräkning att inflationen i praktiken redan är nere på målet sett till utvecklingen ända sedan april förra året.


Sjunkande energipriser är en viktig anledning till den fallande inflationen

Samma beräkning men mätt utifrån KPIF-XE, där de direkta priseffekterna av kraftigt varierande energipriser har rensats bort, ger vid en första anblick inte en lika ljus bild av inflationsutvecklingen. Mätt på det sättet uppgick årsinflationen i december förra året till hela 5,3 procent. Det visar att det är fallande energipriser som är en viktig anledning till den fallande inflationen. Det är dock viktig att komma ihåg att KPIF-XE normalt förändras med betydande fördröjning i förhållande till KPIF. När inflationen steg kraftigt under slutet av 2021 och våren 2022 såg vi att det först var inflationen mätt med KPIF som steg och att inflationen mätt med KPIF-XE steg med en fördröjning på omkring tre månader. När vi nu ser att inflationen mätt med KPIF sjunker markant bör vi därför förvänta oss att inflationen mätt med KPIF-XE också sjunker, men med motsvarande fördröjning. Det gäller såvida inte energipriserna stiger brant igen.


Flera inhemska och internationella faktorer stöder bilden av en fortsatt inflation i linje med målet

En rad inhemska faktorer stödjer bilden om ett betydligt lägre inflationstryck framöver. Svensk lågkonjunktur med stigande arbetslöshet, allt fler konkurser, måttliga löneökningar, väl förankrade inflationsförväntningar och en stärkt krona, talar inte för hög inflation driven av inhemska faktorer. Även den tidigare höga tjänsteinflationen faller nu tillbaka. Betydligt lägre globala energi-, livsmedels- och fraktpriser samt väl fungerande internationella leveranskedjor och normaliserade utbudsförhållanden jämfört med förra året tillsammans med en dämpad global konjunktur ger stöd för en svensk inflation i linje med målet i genomsnitt även kommande månader. Om så blir fallet bör Riksbanken kunna sänka styrräntan betydligt tidigare jämfört med den senaste prognosen från Riksbanken i november.


Totalt fem sänkningar av styrräntan under året med fortsatta sänkningar därefter

SBAB:s prognos är att Riksbanken sänker räntan med 0,25 procentenheter vid varje penningpolitiskt möte med start från i maj i år. Det innebär att styrräntan väntas ligga på 2,75 procent i slutet på året. Styrräntan väntas därefter fortsätta att sänkas stegvis ned till sin neutrala nivå (den nivå som gäller då inflationen ligger på målet) som vi bedömer ligga omkring 2 procent.


Den rörliga bolåneräntan nere under 4 procent i slutet av året

Givet prognosen att Riksbanken sänker styrräntan fem gånger i år väntas den rörliga snitträntan på bolånemarknaden som helhet falla under 4 procent innan årsskiftet. Tabellen nedan sammanfattar vår senaste prognos över boräntor med olika bindningstider.

Prognos över bolåneräntor med olika bindningstider

Procent

3 mån

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Feb 2024

4,8

4,6

4,4

4,2

3,9

3,8

Jan 2025

3,8 (4,0)

3,8 (4,0)

3,9 (3,9)

3,9 (3,8)

3,8 (3,7)

3,8 (3,7)

Jan 2026

3,3 (3,5)

3,4 (3,5)

3,5 (3,6)

3,6 (3,6)

3,7 (3,7)

3,7 (3,7)

Jan 2027

3,4 (3,5)

3,5 (3,6)

3,6 (3,7)

3,7 (3,7)

3,9 (3,9)

3,9 (3,9)

Jan 2028

3,4

3,5

3,7

3,8

4,0

4,0

Anm.: Förgående prognos från oktober 2023 inom parenteser

Källa: SBAB

 

Viktigt att beakta riskbilden med en orolig omvärld

Riksbanken brukar vara noga med att påpeka att en prognos är just en prognos och inte ett löfte – och det vill jag också göra. De allra senaste åren har med all tydlighet visat hur snabbt saker och ting kan ändra sig – inte minst gällande inflationen och räntenivån. Det finns flera risker, bland annat geopolitiska i form av bland annat krigen i Ukraina och Gaza, oroligheter runt Röda havet och konflikten mellan Kina och Taiwan som med otur kan kasta grus i maskineriet och få inflationen och räntorna att stiga igen. Vi får hålla tummarna för att så inte blir fallet.

Vill du läsa mer om vår senaste prognos? Här finns det nya numret av Boräntenytt att ladda ner i sin helhet.

Vill du läsa mer om hur inflationen egentligen mäts och följs upp, så vill jag tipsa om ett tidigare inlägg på SBAB-bloggen: Vad är egentligen inflation och hur mäts den?

 


På återhörande!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB



Publicerad: 18 januari, 2024

Läs också