2023 – ett tufft år för många
Efter att ha uppvisat en förvånansvärd stor motståndskraft mot både hög inflation och kraftigt stigande räntor, gick till sist svensk ekonomi in i den förväntade lågkonjunkturen under senvåren. Fallande investeringar, framför allt en lägre byggnation av nya bostäder, och att vi hushåll drog ner på vår konsumtion, bidrog mest till det.
Lägre inflation mot slutet av året
Under första halvan av året fortsatte inflationen att ligga på nivåer högt över Riksbankens mål. Betydligt lägre el- och drivmedelspriser bidrog därefter till en markant nedgång i inflationen. Inflationen i Sverige låg förvisso kvar på lite högre nivåer jämfört med många andra länder i EU under hösten, men trenden i inflationsnedgången var mycket lik den i vår omvärld.
Styrräntan fortsatte att höjas och de rörliga bolåneräntorna steg
Riksbanken valde under året att höja styrräntan vid varje penningpolitiskt möte, med undantag för det sista mötet i november. Att de satt still i båten i november tycker jag var ett klokt beslut. Varför det? Jo, för att jag och mina kollegor hade gjort bedömningen att inflationstrycket, utifrån den analysmodell vi arbetar med, var lägre än vad både Riksbanken och många andra bedömde. Vi hade vid den tidpunkten, och under en längre tid, gjort bedömningen att det knappast fanns några starka skäl att höja styrräntan ytterligare.
De många höjningarna av Riksbankens styrränta ledde till att de rörliga bolåneräntorna fortsatte att stiga kraftigt under året, i likhet med vad som skedde under andra halvåret 2022. Mot slutet av året hade den rörliga bolåneräntan, mätt som snittränta på bolånemarknaden som helhet, gått upp till ungefär 5 procent - en fyrdubbling av räntan på bara drygt 1,5 år. För många med rörlig bolåneränta eller fast bolåneränta som löpte ut, innebar det en rejäl räntechock på kort tid.
Bostadspriser som först steg och sedan sjönk
Efter ett stort fall i bostadspriserna under hösten 2022 till följd av stigande räntor, steg åter bostadspriserna fram till hösten 2023. Detta trots fortsatt stigande räntor. Under hösten sjönk priserna dock tillbaka igen. Sedan toppnoteringarna under våren 2023 var bostadspriserna nere med omkring 15 procent i slutet av 2023, mätt som genomsnitt för Sverige som helhet. Villapriserna föll betydligt mer än lägenhetspriserna. Man kan diskutera om prisfallet egentligen var så stort sett till hur mycket bostadspriserna steg under pandemin. Men för de som köpte på pristoppen och av någon anledning behövde sälja efter prisfallet, kan det nog ha känts väl så dramatiskt.