Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Vi går mot ljusare tider i dubbel bemärkelse

Trots försenade vaccinleveranser till Sverige och ökad smittspridning sedan jul ser läget i flera avseenden nu bättre ut än på länge.

Vaccinationen av boende på våra äldreboenden har haft tydlig positiv effekt och läget i svensk ekonomi ser ut att ha förbättrats väsentligt i inledningen av året. Här ger SBAB:s chefsekonom Robert Boije sin syn på läget i svensk ekonomi, bostadspriserna och ränteutvecklingen.

 

Villapriserna har ökat mest

2020 blev ett mycket ovanligt år på den svenska bostadsmarknaden. Trots en av de värsta ekonomiska kriserna under ett enskilt år i svensk ekonomisk historia så ökade bostadspriserna kraftigt. Villapriserna mest! Som jag skrivit tidigare är troligen förklaringen till denna prisgång att många hushåll helt enkelt värderat upp boendet under året med corona i kombination med att annan konsumtion förhindrats eller sjunkit, till exempel resor och restaurangbesök. Att villapriserna ökade mer än på bostadsrätter förklaras av att efterfrågan på större bostadsyta ökat till följd av att många jobbar hemifrån.

Vi ser dock också att större bostadsrätter har ökat mer i pris än mindre – troligtvis av samma skäl. Denna trend i bostadspriserna har fortsatt i inledningen av detta år. Det är oerhört svårt att göra träffsäkra prognoser över bostadspriserna i rådande läge.

Med den reservationen gör vi ändå bedömningen att bostadspriserna fortsätter att stiga i år med omkring 5–6 procent, men att de sedan faller tillbaka något i takt med att de lite längre bundna boräntorna ökar.


Boräntorna klättrar uppåt

Både den rörliga boräntan (3-månaders) och de bundna har historiskt sett varit mycket låga under en längre tid. Vi ser dock nu en internationell trend med stigande långräntor som drar med sig även de svenska bundna boräntorna uppåt. Vi tror nu också att Riksbanken kan komma att höja reporäntan redan runt halvårsskiftet 2023, vilket är nästan ett år tidigare än vad vi tidigare bedömt. Om vi får rätt i detta innebär det att den rörliga boräntan (3-månaders) kan komma att stiga betydligt tidigare än vad vi tidigare trott. En fortsätt mycket låg inflation skulle samtidigt kunna fördröja en sådan ränteuppgång.


Svensk BNP väntas växa med 2,8 procent i år

Efter den stora nedgången i svensk ekonomi förra året bedömer vi att BNP (bruttonationalprodukten) i år växer med 2,8 procent. BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige. Nyinkommen statistik tyder också på en god ekonomisk start på året. Trots att BNP väntas öka tror vi att arbetslösheten fortsätter att öka under våren i kölvattnet av coronapandemin, till följd av fler konkurser men även den effekt pandemin haft på strukturomvandlingen (till exempel att butikshandel i viss mån ersätts med näthandel).

Vi ser dock ingen dramatisk ökning i arbetslösheten framför oss. En faktor som skulle kunna förhindra en uppgång i svensk ekonomi under året är omfattande spridning av mutationer av coronaviruset som vaccinerna inte skulle visa sig bita på. Så här långt finns dock inget som talar för ett sådant mer negativt scenario.


Läs mer här!

Vill du ha mer utförlig information om hur vi ser på läget i svensk ekonomi och bostadsmarknad, läs då gärna vårt senaste nummer av Bomarknadsnytt. Vill du ha mer information om vår prognos över boräntorna och vad som kan vara bra att beakta när du som medlem i styrelsen för en bostadsrättsförening funderar på om och hur länge ni i så fall ska binda räntan, kan du läsa mer om det i vårt senaste nummer av Boräntenytt. Där tar vi också upp vikten av att upprätta en finanspolicy i föreningen. Du kan också fritt prenumerera på nya nummer av dessa rapporter.


Nu ser vi våren an!

Trots vissa kvarvarande osäkerhetsfaktorer finns nu sammanfattningsvis goda skäl att se våren an. Vi går mot ljusare tider inte bara sett till att antalet ljusa timmar på dygnet ökar – utan även sett till läget i svensk ekonomi och coronapandemin.


Robert Boije
Chefsekonom, SBAB