Andelen som har en buffert för oförutsedda utgifter uppgår till 92 procent. Detta är en klar ökning sedan 2017 då 88 procent uppgav att de hade en buffert för en oförutsedd kostnad på 10 000. 93 procent av männen och 92 procent av kvinnorna har en buffert för oförutsedda utgifter Detta enligt SBAB:s senaste sparkontoundersökning, som är genomförd av Sifo på uppdrag av SBAB.

Det har skett en klar förbättring, fler har idag utrymme i sin ekonomi för att klara det oförutsedda jämfört med 2017, det gäller alla åldergrupper. När något händer som man inte räknat med och som kostar pengar inser många att en buffert saknas. Ofta är det materiella saker som kan gräva hål i ekonomin, en vattenskada, en bil som går sönder. Men även en förändrad livssituation kostar. Att flytta ihop, isär, få barn eller flytta hemifrån är exempel på livssituationer som kostar pengar.

- Man kan aldrig fullkomligt gardera sig mot tråkiga överraskningar som livet kan ge, att ha en buffert ger dock bättre motståndskraft, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

- Vi har fortfarande mycket låga bolåneräntor, och ett Sverige med många i arbete, det ger större utrymme för sparande. Nu talas det om en avmattning i konjunkuren, det kan bidra till att fler inte bara har möjlighet utan också viljan att spara, för att gardera sig mot sämre tider, säger Claudia Wörmann.

Hur stor buffert har du?

Du får plötsligt en oförutsedd utgift på 10 000 – hur löser du det?

Andel i procent i år, 2017 inom parentes

1. Pengarna finns på mitt sparkonto 70% (71)
2. Säljer fonder/ aktier 39% (33)
3. Pengarna finns på mitt löne/pensions/transaktionskonto 34% (31)
4. Tar hjälp av släkt/vänner 17% (13)
5. Kreditkort/ avbetalning eller lån 13% (9)
6. Säljer saker eller löser på annat sätt 8% (5)
7. Det har jag i kontanter 7% (9)
   
   - Jag summerar utvecklingen bland svenska sparare så här sedan 2017: fler har aktier och fonder och secondhandtrenden är här på riktigt, allt fler finansierar en oförutsedd utgift med hjälp av både fonder, aktier och genom att sälja saker, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.
   
   - På den negativa sidan finns att fler har pengarna på ett lönekonto, som ju sällan ger någon ränta alls. Det har också skett en ökning i antalet som finansierar det oförutsedda med hjälp av kredit, avbetalningar och lån, den lösningen kan bli långt dyrare än den oföutsedda utgiften på 10 000 säger Claudia Wörmann.
   
   

Boendeekonomen Claudia Wörmanns fyra tips för att komma igång med ett buffertsparande

• Mitt första råd till dig som helt saknar buffert är att se över dina inkomster och utgifter, dina avtal och abonnemang, där kan det finnas något du kan spara in på som kan bli en början till ett buffertsparande.

• Hur stor buffert du behöver avgörs av din livssituation. Bor du som ensamstående i en hyrd bostad och saknar bil krävs det inte lika stor buffert som om du bor med din familj i en ägd bostad och har en eller flera bilar.

• Genom att ha pengarna på ett sparkonto kommer du åt dem direkt när de behövs. Se till att du får ränta och att kontot omfattas av insättningsgarantin.

• Jämför dig inte med andra och sätt inte för höga mål, att ha lite sparat är bättre än inget alls.
  
  

Om undersökningen

TNS SIFO genomförde en undersökning på uppdrag av SBAB under vecka 3 2017, undersökningen besvarades av 1037 personer i åldern 20 till 79 år. Samma frågor besvarades av 1077 personer, vecka 3 under 2020.

För mer information, vänligen kontakta:

Claudia Wörmann, Boendeekonom SBAB, 0709-90 68 14, claudia.wormann@sbab.se

Erik Wennergren, Presschef, 072-451 79 37, erik.wennergren@sbab.se