SBAB har via TNS SIFO undersökt människors buffertsparande. Drygt 2 000 personer besvarade undersökningen. Generellt finns det gott om sparade gemensamma pengar för oförutsedda utgifter bland hushållen. 28 procent har minst ett års nettoinkomst sparat. Dock saknar 8 procent helt pengar för det oförutsedda, det gäller för både kvinnor och män. Undersökningen visar också att högre lön, bättre koll på ekonomin samt lägre konsumtion skulle kunna öka på sparandet.
Det vanligaste är att det i hushållet finns sparade pengar motsvarande minst ett års nettoinkomst, följt av 3 – 6 månaders nettoinkomster. Tidigare undersökningar har visat att fler kvinnor än män saknar buffert, men vår undersökning visar att det gemensamma buffertsparande är mer jämställt. Värt att notera är att SBAB frågade om hushållets sparbuffert, vilket är den gemensamma.
92 procent av kvinnorna respektive 82 procent av männen som helt saknar eller har mindre än en månads buffertsparande svarar att de vill ha mer i buffert.
SBAB ville veta varför ett buffertsparande saknas i hushållet. Vanligaste skälet är att pengarna man haft i buffert har använts och att man inte hunnit börja om. Den andra vanligaste orsaken är att man upplever att det finns för lite utrymme i ekonomin för att kunna spara.
- Själva idén med en buffert är att den ska användas för det oförutsedda som kostar pengar, det är därför inte alls konstigt att om man använt dem måste börja om sitt sparande. Det är mer oroande att så pass många upplever att de inte har utrymme för ett sparande, på grund av för dålig lön, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.
Det här skulle bidra till ett större buffertsparande | Män | Kvinnor |
1. Bättre betalt arbete | 51% | 40% |
2. Att dra ned på konsumtionen | 24% | 30% |
3. Hitta ett billigare boende | 13% | 17% |
4. Få bättre koll på ekonomin | 16% | 16% |
5. Att barnen blir större | 4% | 7% |
6. Vill inte spara till en buffert | 7% | 2% |
- Jag blir förvånad av resultatet att inte fler kvinnor listar att ett bättre betalt arbete skulle leda till ett större buffertsparande. Kvinnor har ju lägre lön än män. En högre lön har mycket större påverkan på privatekonomin än både förändrade konsumtionsvanor och bättre koll. Undvik deltid och löneförhandla måste bli mitt råd till de kvinnor som vill öka sitt buffertsparande, och det skadar inte att skaffa sig koll, när man gör det brukar konsumtionsmönstret också ändras, avslutar Claudia Wörmann på SBAB.
Jämför dig inte med andra och sätt inte för höga mål för ditt sparande, då tröttnar du bara. Att ha lite sparat är bättre än inget alls.
Genom att ha pengarna på ett sparkonto kommer du åt dem direkt när de behövs men ser dem inte dagligen och frestas att använda dem till annat, se till att sparkontot ger ränta och omfattas av insättningsgarantin.
Sträva efter att ha en stående överföring varje månad, även om den är liten.
Storleken på buffert kan variera, bor du i en hyrd bostad och saknar bil krävs det inte lika stor buffert som om du bor i en ägd bostad och har en eller flera bilar.
TNS Sifo genomförde undersökningen på uppdrag av SBAB under vecka 15. 2 073 personer mellan 15 och 80 år svarade. Tabeller från undersökningen bifogas.
För mer information, kontakta gärna:
Claudia Wörmann, Boendeekonom SBAB, 0709-90 68 14, claudia.wormann@sbab.se
Erik Wennergren, Presschef SBAB, 0724-51 79 37, erik.wennergren@sbab.se