Hushållens motståndskraft mot negativa förändringar i börskurser, bostadspriser samt spar- och obligationsräntor ökade under det andra kvartalet 2014, för tredje kvartalet i rad. SBAB:s finansiella riskindex visar dock att riskexponeringen fortfarande är historiskt hög.

SBAB:s riskindex för hushållens finanser bygger på ett stresstest, det som testas är vad som skulle hända med hushållens finansiella ställning om börskurserna föll, bostads- och fastighetspriserna gick ned och räntorna steg. Riskindexet minskade under det andra kvartalet men ligger fortfarande över det historiska genomsnittet. I stresstestets scenario förlorar hushållen knappt 2 800 miljarder kronor. Det motsvarar 34 procent av deras nettotillgångar och 143 procent av deras disponibla årsinkomst.

För att komma ned till en historiskt genomsnittlig normal risknivå skulle hushållen behöva amortera ned skulder eller öka på sitt riskfria kontosparande med omkring 43 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 4 000 kronor per person.

- Trots snabba prisuppgångar på både aktie- och bostadsmarknaderna så har hushållens riskexponering snarare minskat än ökat. Försiktiga hushåll ökar inte sin skuldsättning i samma takt som tillgångarnas värde stiger och dessutom fortsätter de att sätta undan en hel del pengar på riskfria sparkonton, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

Under det andra kvartalet sjönk riskindexet, vilket signalerar minskad riskexponering, Bakom nedgången låg både att hushållens tillgångar ökade snabbare än skulderna och att andelen räntebärande tillgångar ökade. På tillgångssidan är hushållen fortfarande främst exponerade mot risken för fallande bostadspriser och i mindre utsträckning mot börsfall och ränteuppgångar. Börsexponeringen har dock ökat snabbt de senaste kvartalen.

Ekonomin har blivit mer känslig

Sammantaget uppgick hushållens tillgångar (exkl. kollektivt pensionsparande) till 11 362 miljarder kronor vid slutet av andra kvartalet 2014. Skulderna var 3 195 miljarder kronor. Som andel av hushållens disponibla årsinkomst motsvarade detta 581 respektive 163 procent. På tjugo år har hushållens nettotillgångar mer än fyrdubblats, som andel av disponibelinkomsten har de fördubblats från drygt 200 till 418 procent under det andra kvartalet.

- Både tillgångar och skulder är, i förhållande till hushållens inkomster, på rekordhöga nivåer. Det innebär att hushållens plånböcker, och därmed hela den svenska ekonomin, är mycket känsligare för förändringar på finans- och bostadsmarknaderna för 15-20 år sedan, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

En kortare videkommentar finns också på SBAB Play

För mer information, vänligen kontakta:

Tor Borg, Chefsekonom SBAB
tel. 0761-18 09 02, tor.borg@sbab.se

Karin Hellgren Presschef SBAB
tel. 0706-68 38 24, karin.hellgren@sbab.se