Publicerad: 21 maj, 2026

Förvånande om Riksbanken skulle höja styrräntan i juni

I dag publicerar SBAB årets tredje nummer av Boräntenytt med prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika långa bindningstider. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom, Robert Boije, de viktigaste slutsatserna.

Inga skäl för Riksbanken att höja styrräntan i juni

Innan kriget i Mellanöstern påbörjades i slutet av februari pekade de flesta faktorer på att (den underliggande) inflationen under 2026 skulle ligga i linje med Riksbankens mål på 2 procent. Inflationen under vårmånaderna har dessutom varit lägre än väntat. För varje vecka som konflikten i Mellanöstern inte har fått en lösning och de höga olje- och drivmedelspriserna består, ökar samtidigt dessvärre sannolikheten för ett bredare och uppåtgående inflationstryck i Sverige.

— Även om styrräntan väntas ligga kvar på nuvarande nivå under hela året väntas de bundna bolåneräntorna gå upp ett par tiondelars procentenheter under året, säger Robert Boije.

Våra tidigare ränteprognoser under senvåren har byggt på det hoppfulla antagandet att Hormuzsundet öppnar upp till sommaren och så även vår nu aktuella prognos. Den alltmer utdragna konflikten gör dock prognosen genuint osäker. En majoritet av företagen i tillverkningsindustrin planerar att höja priserna kommande tre månader. Det är ett orosmoln, eftersom vi vet att det, om det sker, vanligtvis leder till prishöjningar även i detaljhandeln och tjänstesektorn, om än med viss fördröjning.

Samtidigt kommer vi från ett betydligt mer gynnsamt underliggande inflationsläge i Sverige jämfört med i synnerhet USA men också Euroområdet (se diagram 1). Det ger en bra grund att stå på om konflikten i Mellanöstern drar ut i tiden och olje- och drivmedelspriserna förblir höga under en längre tid. Det innebär dock inte att vi inte kan få se räntehöjningar framöver.


Diagram 1. Inflationen i Sverige, USA och Eurozonen

Anm. Inflationen i Sverige är justerad för effekten av ränteändringar och sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Källa: Macrobond och SBAB


Jag tror att det ska mycket till för att Riksbanken ska välja att höja styrräntan redan vid nästa beslutsmöte i juni. För det krävs rimligen ett högt inflationsutfall för maj och att inflationsförväntningarna samtidigt tar ordentlig fart innan dess. Att Riksbanken vid det senaste beslutsmötet i maj helt plötsligt slutade att ge sin syn på hur den bedömer styrräntans utveckling kommande år är samtidigt ett tydligt kvitto på den stora osäkerhet Riksbanken just nu ser när det gäller inflationsutvecklingen och även den ekonomiska utvecklingen i stort.

Något stigande bundna bolåneräntor under året - även vid oförändrad styrränta

Tabell 1 nedan visar vår senaste prognos över bolåneräntor med olika bindningstider. Jämfört med vår föregående prognos i mars är det små förändringar. Även om styrräntan väntas ligga kvar på nuvarande nivå under hela året väntas de bundna bolåneräntorna gå upp ett par tiondelars procentenheter under året. Detta till följd av något stigande bolånemarginaler och globala långräntor.

 

Tabell 1. Framtida bolåneräntor med olika bindningstid

Procent

3 mån

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Jun 2026

2,7

3,0

3,2

3,3

3,5

3,5

Jan 2027

2,7 (2,7)

3,1 (3,0)

3,3 (3,3)

3,5 (3,4)

3,7 (3,6)

3,7 (3,7)

Jan 2028

3,1 (3,1)

3,3 (3,3)

3,5 (3,4)

3,6 (3,6)

3,8 (3,7)

3,9 (3,8)

Jan 2029

3,1 (3,1)

3,3 (3,3)

3,5 (3,5)

3,6 (3,6)

3,8 (3,7)

3,9 (3,9)

Jan 2030

3,2 (3,2)

3,4 (3,3)

3,5 (3,5)

3,7 (3,6)

3,8 (3,8)

3,9 (3,9)

Anm. Avser ett genomsnitt av bankernas snitträntor. Föregående prognos från mars 2026 inom parenteser. Källa: SBAB

Med reservation för att den skakiga omvärldsbilden gör prognosen osäker, förefaller det vara billigast att välja rörlig ränta. Samtidigt ser kostnaden för att gardera sig mot risken för stigande räntor ut att vara relativt låg, i synnerhet för bindningstider på 1–3 år (se diagram 2). Med tanke på den fortsatt skakiga omvärldssituationen bör man som bolånetagare ha beredskap för att räntorna i värsta fall kan stiga betydligt mer än i både vår och andras nu aktuella prognoser.

Diagram 2. Bunden jämfört med rörlig ränta givet ränteprognosen


Anm.: De gula staplarna visar den genomsnittliga årliga räntan vid val av tremånaders (rörlig) ränta om den följer SBAB:s prognos. De orangea staplarna visar respektive bedömd fast ränta i början av juni. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor. Källa: SBAB


Efter ett sommarhåll återkommer vi med nya prognoser över räntan och svensk ekonomi i stort. Önskar er en riktigt härlig och avkopplande sommar!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.

Läs också