Orolig omvärld väcker ränteoro – är det dags att binda räntan?

Även om räntan sjunkit tillbaka sedan dess är vi fortfarande kvar på en påtagligt högre nivå än under låginflationsåren dessförinnan, då styrräntan under en lång period var negativ. Givet utgångsläget och det relativt färska minnet av den senaste räntechocken är det inte så konstigt om oron väcks när det ekonomiska läget i omvärlden åter skakar. Särskilt eftersom kriget i mellanöstern påverkar olje- och gaspriserna i världen vilket riskerar att ge spridningseffekter i ekonomin med stigande inflation som följd.

Samtidigt spretar beskeden. Inte minst från Vita huset. Stundom talas det om att kriget snart kommer vara över. Kort därefter kan det komma nyheter om strandade förhandlingar och ytterligare eskalering. Hur detta ska sluta är nog egentligen ingen som vet, inte ens Trump. Så hur ska man då tänka när omvärldsläget ser ut som det gör?

En klar majoritet av svenskarna har fortfarande rörlig ränta. Historiskt sett har det ofta varit det billigaste alternativet över tid. Men rörlig ränta innebär också större osäkerhet – särskilt när omvärldsläget ser ut som det gör nu.

SBAB har tidigare rapporterat att rekordmånga kunder band räntan i mars. 12 procent av kunderna valde att binda sin boränta. Det är den högsta andelen sedan det turbulenta ränteåret 2022. Under mars steg dock marknadsräntorna som en följd av kriget och som en följd av det justerade också många banker, inklusive SBAB, upp sina bolåneräntor i slutet av månaden. De längre bundna räntorna höjdes betydligt mer än de rörliga. Därmed har det blivit relativt dyrare att binda räntan nu.

Varje kris är unik. Det finns inget facit. När det kommer till valet av bindningstid måste man utgå från sin egen situation och ekonomi. För den som känner sig osäker är det aldrig för sent att binda. Att binda hela eller delar av lånet kan ge en ökad trygghet och bättre möjlighet att planera sin ekonomi, vilket också har ett värde.