Publicerad: 30 april, 2026
Spara, spendera eller hjälpa kommande generationer?
Många pensionärer vill njuta av sina pengar medan de lever – men också kunna hjälpa barn och barnbarn ekonomiskt. Behovet av stöd ser dock olika ut i olika skeden av livet, och ett arv kommer ofta långt senare än man tror. Med rätt planering går det att hjälpa där det gör störst skillnad och samtidigt undvika onödiga konflikter.
SBAB:s undersökning visar att de flesta pensionärer vill använda sina pengar till att leva gott här och nu. Samtidigt vill en betydande andel, 45 procent, gärna kunna lämna pengar efter sig – i första hand till sina barn och barnbarn.
Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Samtidigt så är det svårt för många i den yngre generationen sett till hur bostadsmarknaden ser ut idag, särskilt i storstäderna.
— Ett barn som själv närmar sig pensionsåldern har troligen inte samma behov av extra stöd som till exempel ett barnbarn som ska köpa sin första bostad eller som är i familjebildande ålder, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Om syftet med att lämna pengar efter sig är att hjälpa barn och barnbarn kan det vara klokt att fundera på vilka som faktiskt behöver hjälp mest och vid vilken tidpunkt i livet hjälpen gör mest nytta. Eftersom medellivslängden i dag är hög kan ens barn vara förhållandevis gamla vid tidpunkten för arvet. Ett barn som själv närmar sig pensionsåldern har troligen inte samma behov av extra stöd som till exempel ett barnbarn som ska köpa sin första bostad eller som är i familjebildande ålder. För den som vill finns det möjlighet att hjälpa barnbarnen direkt, antingen genom gåvor under livet eller genom att reglera det i ett testamente.
De flesta önskemål går att uppfylla, men ofta krävs dokumentation och det kan kännas lite krångligt. Och samtidigt är det få saker som kan skapa konflikter inom familjer så mycket som arvstvister. Det understryker hur viktigt det är att ha ordning på hur gåvor och framtida arv ska regleras. Nedan delar jag med mig av fyra tips till dig som vill lämna pengar efter dig till nära och kära – på ett sätt som minskar risken för missförstånd och onödiga konflikter.
Råd till dig som vill lämna pengar efter dig:
- Dokumentera större gåvor du ger i livet
Skriv ner när du ger en större gåva och ange om det ska vara en gåva, dvs. som inte påverkar det framtida arvet, eller ett förskott av arv och därmed ska räknas av när arvet slutgiltigt delas. Utan dokumentation antas gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv.
- Skriv ett tydligt och formellt testamente
Om du inte vill att dina pengar ska fördelas i enlighet med den lagstadgade arvsordningen så kan du reglera ditt arv i ett testamente, på så vis kan dina särskilda önskemål tillgodoses. För att testamentet ska vara giltigt behöver det vara skriftligt, undertecknat av dig och bevittnat och signerat av två samtidigt närvarande vittnen som inte själva berörs av innehållet. Tänk på att bröstarvingar har laglig rätt till en del av arvet, den så kallade laglotten. Laglotten motsvarar hälften av deras arvslott.
- Ange om gåvor och/eller arv ska vara enskild egendom
Att något är enskild egendom innebär att gåvan eller arvet inte kan bli föremål för bodelning i samband med en eventuell separation hos den som fått egendomen. Om du vill att något ska utgöra enskild egendom så behöver det framgå skriftligt, till exempel i ett gåvobrev eller i ditt testamente. Utan en sådan skrivning räknas gåvan eller arvet normalt som gemensam egendom.
- Förvara viktiga handlingar så att de går att hitta
Se till att förvara testamente, gåvobrev och andra viktiga dokument på ett tryggt ställe och berätta gärna för dina anhöriga eller förvaltare var de finns. Handlingar som inte går att hitta kan i praktiken bli verkningslösa även om de är korrekt upprättade.
Känns det fortfarande knepigt? Som kund hos SBAB får du också vissa juridiska tjänster rabatterade eller gratis hos vår samarbetspartner Lexly. Det kan du läsa mer om här.
Om undersökningen: Enkätundersökningen genomfördes av SIFO (tidigare Kantar) på uppdrag av SBAB den 3–9 mars. Drygt 1 000 pensionärer deltog.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, gör ekonomi lättare att förstå och delar med sig av värdefulla tips för en bättre privatekonomi.
