Gästskribent: Dan Lucas om den försämrade ränteavdragsrätten på blancolån

Skälet till att blancolånen blivit dyrare är att avdragsrätten för räntor har begränsats på just dessa lån. I stället för att som tidigare kunna dra av 30 procent av räntorna i deklarationen (eller få motsvarande skattereduktion), gäller från och med i år endast 15 procent. Nästa år slopas avdragsrätten helt för denna typ av lån helt. Redan i utgångsläget och utan dessa begränsningar av ränteavdragen är dessa lån dyrare än lån med säkerhet. Bankerna tar nämligen betalt för den högre risken genom att sätta en högre ränta på dessa lån.

Blancolånen är en liten del av bankernas totala utlåning till hushållen. Bostadslånen är helt dominerande; de utgör 83 procent av utlåningen och endast 6 procent är blancolån. Eftersom blancolån har betydligt högre räntor än bolån och dessutom amorteras ned betydligt snabbare ligger dock hushållens samlade skuldbetalningar – det vill säga amortering och ränta sammantaget – ungefär i paritet med de på bolånen, trots att blancolånen är en liten del av bankernas totala utlåning.

Konsumtionslånen har ökat kraftigt över tid. Under 2024 ökade den samlade utlåningen till hushållen i genomsnitt med ungefär 0,7 procent - blancolånen ökade i snitt med 5,5 procent. Den genomsnittliga årliga tillväxten i hushållens blancolån har legat betydligt högre än den för bolån sedan 2017.

Den här utvecklingen oroar regeringen och Finansinspektionen som gärna ser att efterfrågan på blancolån minskar. Inspektionen har ju länge ansett att svenskarnas skulder är ”problematiska” för att uttrycka det milt och i fjol klubbade riksdagen därför ändringen om ränteavdragen på blancolånen.

Lite lustigt i sammanhanget är att Finansinspektionen verkar blunda för vilken betydelse införandet av både bolånetaket och amorteringskraven haft för tillväxten av blancolån. Sedan 2010 – det år bolånetaket infördes – ser man en tydlig trendmässig uppgång i antalet större blancolån (över 250 000 kronor), vilket Finansinspektionen själva sagt troligen kan förklaras, åtminstone delvis, av både införande av bolånetaket (2010) och senare amorteringskrav (2016 respektive 2018).

Vad blir då följden av den begränsade ränteavdragsrätten på blancolån? Jo, sannolikt kommer det att begränsa tillväxttakten i blancolånen vilket troligen är vettigt när det gäller lån till ren konsumtion. Men det kommer samtidigt att drabba förstagångsköpare av bostäder, ofta unga, som har tagit ett blancolån för att kunna klara den egna insatsen till bostadsköpet. Det kommer också göra det betydligt dyrare för nya förstagångsköpare.

Som exempel kan vi ta ett blancolån med räntebetalningar på 30 000 kronor, ingen ovanlighet i dyra områden som storstäder och universitetsorter. Ett sådant lån i fjol kostade i praktiken en låntagare 21 000 kronor i räntebetalningar, eftersom avdragsrätten på 30 procent gav en ränterabatt på 9 000 kronor (30% x 30 000). I år sjunker avdragsrätten till 15 procent. Rabatten blir 4 500 kronor och låntagaren får betala 25 500 kronor. Och nästa år gäller alltså att en låntagare inte får någon rabatt alls utan måste betala hela summan, det vill säga 30 000 kronor.

Just kravet på egen insats har pekats ut av en rad ekonomer som ett stort hinder för framför allt unga människor att komma in på bostadsmarknaden. Av bland annat det skälet tillsatte regeringen 2023 en utredning som lämnade sina förslag i oktober i fjol. Utredningen föreslog två åtgärder för att underlätta för unga att kunna köpa sig en första bostad. Dels förslogs att det så kallade bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att kravet på egen insats sjunker från 15 till 10 procent, dels att amorteringskraven minskas. Om detta kommer att bli verklighet återstår att se. Än så länge har inte regeringen lagt ett sådant förslag på riksdagens bord. Detta ska alltså ses i ljuset av att den försämrade ränteavdragsrätten på blancolån från årsskiftet gjort det ännu svårare för unga att låna till kontantinsatsen för att kunna köpa sig en första bostad.

Dan Lucas
Gästskribent på SBAB, tidigare mångårig ekonomijournalist på Dagens Nyheter