Publicerad: 1 juni, 2023
Den blomstertid nu kommer och med den inleds också den stora bröllopssäsongen. I fjol valde nästan 50.000 svenskar att gifta sig och de flesta väljer att göra det under sommarmånaderna enligt SCB. Att gifta sig är en av livet största händelser. En dag vigd helt åt kärleken. Kanske känns det oromantiskt att då börja prata om privatekonomi men att göra det tidigt i planeringsstadiet kan spara både pengar och många gråa hår. Därtill minskar det risken för konflikter senare i relationen.
Att gifta sig är en juridisk handling. Efter vigseln äger makarna precis som före vigseln sina egna saker. Till exempel fastigheter, pengar och andra materiella ting. Man svarar inte för den andras skulder. Däremot när det sker en bodelning, för att man skiljer sig eller någon eller båda avlider, så delas allt lika. Så det brukar ändå, något missvisande, uttryckas som att man har gemensam ekonomi i vardagligt tal. Man kan dock välja att låta en del eller allt man har före man gifter sig och/eller förvärvar senare ska vara enskild egendom och inte ingå i bodelningen – då krävs dock att man skriver och registrerar ett äktenskapsförord. Makar ärver också varandra. Det upplevs ofta naturligt men kan bli komplicerat om det till exempel finns särkullbarn.
Det är klokt att redan innan vigseln prata igenom hur man vill att ekonomin ska se ut efter. Hur tråkigt det än låter så är det ofta lättare att göra upp om det och skriva eventuellt äktenskapsförord före bröllopet när man är vänner – snarare än senare om äktenskapet inte blir som man tänkt sig och man vill skilja sig.
Utöver de långsiktiga ekonomiska effekterna av att gifta sig så utgör ofta bröllopet i sig en kostnad. Men hur mycket kostar egentligen ett bröllop? Den frågan har nog många som planerat att gifta sig ställt sig. För att ge en fingervisning har SBAB låtit göra en undersökning bland svenskar som gift sig 2018 eller senare. Vi har bland annat låtit frågat hur mycket deras bröllop kostade och hur de finansierade sitt bröllop.
Av undersökningen framgår att ungefär en tredjedel la över 100.000 kronor på sitt bröllop men att en ungefär lika stor andel la under 20.000 kronor. Många väljer alltså att arrangera ett större bröllop men flera väljer också att kanske gifta sig borgerligt med bara de närmaste närvarande. Och det finns såklart inget rätt eller fel. Den genomsnittliga kostnaden för ett bröllop under perioden var 76.605 kronor. Det som påverkade kostnaden mest var hur stort bröllopet var i termer av gäster. De som hade färre än 10 gäster la i snitt 6.834 kronor på sitt bröllop. De som hade mellan 60 och 90 gäster spenderade i snitt 133.000 kronor och de som hade över 90 gäster la i snitt strax över 200.000 kronor.
En vanlig uppfattning är att bröllop alltid blir dyrare än planerat. Vår undersökning visar att det inte stämmer. Ungefär var femte uppger att det blev dyrare men majoriteten, 64 procent, uppgav att bröllopet kostade som planerat. Däremot tenderar de mer påkostade bröllopen att spräcka budgeten i större utsträckning. Bland de som lade över 200.000 uppgav majoriteten att det blev dyrare än planerat och 16 procent av dem tog lån för att finansiera bröllopet.
34 procent av de som svarade uppgav att de fick hjälp av släkt och familj att finansiera bröllopet. Den andelen ökade också i takt med att bröllopen blev större. Bland de med över 90 gäster fick 64 procent hjälp av släkt och familj. Genomgående används dock sparpengar i väldigt stor utsträckning. Cirka 80–90 procent använde sparpengar på något vis. De som la under 20.000 kronor sparade inte särskilt till bröllopet men bland de som lade över 100.000 kronor på sitt bröllop, vilket mer än en tredjedel gjorde, sparade ungefär hälften i mer än ett år.
Linda Jonsson
Privat- och boendeekonom