Publicerad: 24 mars, 2023

Senaste nytt om boräntorna – det blir värre innan det blir bättre

Den 24 mars presenterade SBAB sin rapport Boräntenytt nr. 2, 2023 med de senaste prognoserna över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika räntebindningstid. Nedan presenteras rapportens övergripande slutsatser med kommentarer från SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter i april

Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid nästa beslutsmöte i april med tillämpning från maj. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade oron på världens finansmarknader i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Det senare skulle, om den finansiella stressen tilltar ytterligare, kunna göra det svårt att fortsätta att höja styrräntan. Att Europeiska centralbanken (ECB) nyligen höjde styrräntan med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde, är ytterligare argument som talar för denna räntehöjning. Inflationen väntas dock falla tillbaka relativt snabbt under det andra halvåret vilket, tillsammans med en likaledes väntad nedgång i svensk ekonomi, talar för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november.

Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Jag – och ett över tid ökande antal ekonomer – har varnat för att vi inte sett de fulla effekterna på vare sig inflationen eller svensk ekonomi av de räntehöjningar som redan är gjorda. Jag har också pekat på ett antal globala faktorer – bland annat kraftigt fallande livsmedelspriser det senaste året – som rimligen framöver även kommer att bidra till minskad inflation i Sverige. Eftersom penningpolitiken verkar med betydande fördröjning, är det viktigt att inte blicka för mycket bakåt utan mer framåt vid kommande styrräntebeslut. Annars riskerar Riksbanken att gå fel, säger Robert Boije.


Den rörliga räntan toppar på 4,8 procent i september – men osäkerheten är stor

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter vid beslutsmötet i april bedöms den rörliga snitträntan (räntan med tre månaders bindningstid) toppa på 4,8 procent september. Den bedöms då också ligga över nivån för samtliga längre bindningstider. Ett år senare väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider.

Riksbankens höjningar av styrräntan leder ofrånkomligen till högre rörliga bolåneräntor. Men, trots stor osäkerhet om utvecklingen, är vi hoppfulla om att inflationen viker ner kraftigt under det andra halvåret i år och att Riksbanken därför kan komma att sänka styrräntan igen mot slutet av året. Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, säger Robert Boije.

För den bolånetagare som funderar över räntebindningstid framstår, givet vår prognos och bortsett från risken att utvecklingen kan bli en helt annan, rörlig ränta och ett års bindningstid som mest ekonomiskt fördelaktiga och likvärdiga alternativ. För en bolånetagare som, av olika skäl och givet den stora osäkerheten, dock vill vara helt säker på storleken på sina månatliga ränteutgifter, kan en längre bindningstid vara att föredra även om den, enligt vår prognos, då får betala en viss premie för det, säger Robert Boije.



Robert Boije
Chefsekonom, SBAB