Bolåneräntorna fortsätter att stiga

SBAB var tidigt ute och talade om att bostadsräntorna sannolikt skulle komma att gå upp relativt mycket. Kriget i Ukraina och stora coronanedstängningar i Kina har dock bidragit till att inflationen har gått upp mer än väntat.

Inflationen har medfört att även bostadsräntorna har gått upp både mer och snabbare än vad vi bedömt tidigare. Den 20 oktober publicerade SBAB sin senaste prognos över utvecklingen av räntorna på bolånemarknaden. Prognosen bygger på en bedömning av hur Riksbanken kommer att ändra styrräntan (som tidigare hette reporäntan) och utvecklingen av räntan på bostadsobligationer som bankerna till stor del använder för att finansiera bolån. Nedan ges en sammanfattning av den senaste prognosen.


Riksbanken väntas höja styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter i november

Inflationen har fortsatt att komma in på mycket höga tal. Även om vi tror att toppen i praktiken är nådd – ett par tiondelar upp eller ned – är det besvärande att vi inte ser framför oss någon snabb nedgång. Med anledning av den fortsatt höga inflationen har vi justerat upp prognosen för styrräntehöjningarna i närtid. Styrräntan väntas nu höjas till 2,25 procent redan i november för att sedan toppa på 2,5 procent i februari nästa år. I september nästa år spås dock Riksbanken behöva sänka styrräntan till 2,25 procent för att dämpa den negativa effekt inflationsbekämpningen har på den svenska ekonomin i stort och arbetslösheten. Det är svårt att bedöma vad som på lång sikt kan vara en normal styrränta men vi uppskattar den till cirka 2 procent.

Prognosen över styrräntan är ovanligt osäker till följd av det skakiga omvärldsläget. Det kan därför finnas ett värde i att veta hur vi ser på sannolikheten för att Riksbanken beslutar om en annan höjning än den vi tror på i vår huvudprognos. Vi utesluter inte att Riksbanken kan komma att höja styrräntan med 0,75 procentenheter i november. En större höjning än så bedömer vi dock som osannolik.


Den rörliga bolåneräntan väntas gå upp till 4 procent till våren

Riksbankens höjning av styrräntan smittar av sig på bolåneräntorna och i synnerhet den rörliga (den med tre månaders räntebindningstid). Vår bedömning är nu att den rörliga bolåneräntan går upp till 3,5 procent redan i november för att sedan stiga till som mest 4 procent under våren nästa år. Femårsräntan väntas gå upp till som mest knappa 5 procent under tidig vår för att därefter sjunka tillbaka några tiondelar under resten av året. På lite sikt bedömer vi att en bolånetagare nog får räkna med att den rörliga bolåneräntan normalt kommer att ligga runt 4 procent.


Valet av räntebindningstid är inte självklar

Sett enbart till vår prognos över räntorna för olika räntebindningstider bedöms rörlig ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ, men osäkerheten om utvecklingen är som sagt ovanligt stor. De längre bindningstiderna förefaller just nu vara relativt dyra alternativ för att gardera sig mot höjningar av den rörliga räntan. Det utesluter dock inte att det ändå kan vara ett bra val för vissa bolånetagare, beroende på hur ens situation och preferenser ser ut.

När du funderar på vad som är ett bra val av räntebindningstid handlar det inte bara om vad du tror om prognoserna för olika räntebindningstider. Vilken osäkerhet du som bolånetagare själv är beredd att hantera samt vilka marginaler du har i din ekonomi är också viktigt att väga in.

Vill du läsa mer om hur vi ser på ränteutvecklingen och vad som kan vara bra att tänka på vid val räntebindningstid finns mer utförlig information om det i vår rapport Boräntenytt nr 5, 2022.

Vi lever i en på flera sätt orolig tid där osäkerheten om ränteutvecklingen bara är en osäkerhetsfaktor bland många andra. Låt oss hoppas att saker och ting normaliseras snart.


Robert Boije
Chefsekonom, SBAB