Publicerad: 23 oktober, 2025
Räkna med stabila bolåneräntor nästa år – men ta höjd för det osäkra omvärldsläget
I dag den 23 oktober har SBAB publicerat årets femte nummer av Boräntenytt med bland annat prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika bindningstider. Nedan kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije de viktigaste slutsatserna.
Stabilt låg inflation nästa år och en styrränta som ligger kvar på 1,75 procent
På senare tid har tecknen på att svensk konjunktur äntligen är på uppgång blivit fler. I SCB:s senaste så kallade konjunkturklocka ligger de flesta indikatorerna nu i återhämtningsfasen och arbetslösheten ser ut att inte öka längre.
Trots att svensk ekonomi väntas växa betydligt bättre nästa år bedöms inflationen ligga ungefär i linje med Riksbankens mål framöver. Prisutvecklingen på hela sex av nio undergrupper i de varor och tjänster vi hushåll konsumerar låg under inflationsmålet i september. Företagens prisplaner och inflationsförväntningarna talar inte heller för något högt inflationstryck framöver. Det gör inte heller de globala faktorer som bidrog till den stora inflationsuppgången mot slutet av 2021 och våren 2022. Tvärtom. Mot denna bakgrund bedömer vi just nu att Riksbanken ligger kvar med en styrränta på 1,75 procent hela nästa år.
Bolåneräntor i spannet knappa 3 till knappa 4 procent nästa år
Med en styrränta som väntas ligga kvar på 1,75 procent hela nästa år kan du som bolånetagare räkna med en rörlig snittränta (mätt som genomsnitt på hela bolånemarknaden) på runt 2,7–2,8 procent hela nästa år (se diagram 1). De lite längre bundna bolåneräntorna väntas ligga på dryga 3 procent inledningsvis för att under året stegvis närma sig knappa 4 procent.
Diagram 1. Framtida bolåneräntor med olika bindningstid
Anm. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor.
Källa: Macrobond, SCB och SBAB
Billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser – givet prognosen
En stor majoritet av alla nya bolånetagare väljer rörlig bolåneränta. Även om du som bolånetagare bör kunna ställa in dig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år finns det goda skäl att samtidigt ta höjd för det fortsatt osäkra omvärldsläget. Givet prognosen av räntor med olika bindningstid förefaller det vara billigt att försäkra sig mot oväntade ränteförändringar (se diagram 2). Det kan vara värt att väga in för framför allt bolånetagare som har små marginaler i sin ekonomi och som inte planerar att flytta i närtid.
Diagram 2. Bunden jämfört med rörlig ränta givet ränteprognosen
Anm.: De gula staplarna visar den genomsnittliga årliga räntan vid val av tremånaders (rörlig) ränta om den följer SBAB:s prognos. De orangea staplarna visar respektive bedömd fast ränta i början av november. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor.
Källa: SBAB
Viktigt att inte bara titta på styrräntan när man värderar bankernas räntesättning
Den senaste tiden har det varit mycket uppmärksamhet i media och politiken kring bankernas räntesättning. Särskilt fokus har lagts på att många banker inte har sänkt sina rörliga listräntor exakt lika mycket som styrräntan har sänkts. Det är bra att media granskar bankernas räntesättning. När man följer den debatt som varit om bankernas listräntor är det samtidigt viktigt att skilja på bankernas upplåningskostnader och Riksbankens styrränta som kan skilja sig åt. De senaste två åren finns en god samstämmighet mellan styrräntan och de rörliga bolåneräntorna i termer av snitträntor (se diagram 3). På kort sikt finns dock inget exakt 1–1 förhållande beroende på att bankernas upplåningskostnader kan ändras både före och efter Riksbankens förändringar av styrräntan. Just nu är differensen mellan bankernas upplåningskostnader och bolåneräntorna (bolånemarginalerna) dessutom relativt låga sett ur ett historiskt perspektiv.
Diagram 3. Bankernas rörliga snittränta och Riksbankens styrränta
Källa: Macrobond, Riksbanken och SBAB
När man dessutom tittar på hur enskilda banker sätter sina räntor är det också viktigt att väga in hur de olika bankernas finansieringsmix ser ut. Många banker – särskilt storbankerna – har tjänat stora pengar på att hålla nere sparräntorna. SBAB ger betydligt bättre ränta på sina sparkonton än de flesta storbankerna.
Vill du veta mer om vår senaste bedömning av och prognoser över räntorna? Ta då gärna del av pressmeddelandet och rapporten i sin helhet här:
Allt gott och på återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
.jpg)
