Vad innebär Riksbankens räntehöjning för bolåneräntan?

Sedan april har även den rörliga bolåneräntan stigit markant efter att Riksbanken för första gången på lång tid höjde styrräntan och även signalerade ytterligare höjningar. Nu i veckan tog Riksbanken det historiska beslutet att höja styrräntan med hela 1,0 procentenheter. SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommenterar här den senaste tidens ränteuppgång, Riksbankens senaste styrräntebeslut och vad som kan vara bra att tänka på i detta läge.

Kraftigt höjda globala marknadsräntor till följd av hög inflation

Globaliseringen har gjort att ländernas kapitalmarknader är nära sammanbundna. Även om räntenivåerna kan skilja sig mellan olika länder tenderar räntorna att röra sig i samma riktning. Vårens kraftiga uppgång för bolåneräntor med längre bindningstider berodde just på att de globala marknadsräntorna steg kraftigt till följd av förväntningar om stigande inflation runt om i världen. Kriget i Ukraina spädde dessvärre på inflationen och inflationsförväntningarna ytterligare genom framför allt stigande priser på drivmedel, el, annan energi och livsmedel.

Riksbankens styrränta bedöms toppa på 2,25 - 2,50 % i februari

Den kraftiga uppgången i inflationen bedömdes av Riksbanken först vara temporär och relativt snabbt övergående. Därför höjde Riksbanken inte sin styrränta (tidigare reporäntan) trots att de globala räntorna steg kraftigt. I takt med att inflationen sedan gång på gång överraskat uppåt har Riksbanken fått tvärvända. Vi har på kort tid därmed också fått justera upp vår egen prognos över kommande höjningar av styrräntan. Riksbanken höjde nu i veckan styrräntan till 1,75 procent. Vår bedömning är nu att den kommer att höjas till mellan 2,25 och 2,50 procent till februari nästa år.

Högre styrränta ger högre rörlig bolåneränta

Lite förenklat kan man säga att förändringen av de rörliga bolåneräntorna (tremånaders) i huvudsak bestäms av Riksbankens beslut om styrräntan. Den rörliga bolåneräntan bedömer vi går upp till över 3,5 strax innan årsskiftet för att nå 3,75 procent strax efter. I februari nästa år bör man som bolånetagare räkna med en rörlig ränta på runt 4 procent. I slutet av 2023 tror vi att Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan något till följd av att Sveriges ekonomi växer långsamt, vilket i så fall troligen drar den rörliga bolåneräntan något. Som bolånetagare bör man hur som helst ställa in sig på bolåneräntor framöver på en nivå runt 4 procent. Det är väsentligt mycket högre räntor jämfört med de nivåer vi vant oss med de senaste åren.

Ska man binda räntan nu?

Perioden med lägre bundna bolåneräntor än rörliga bedömer vi nu definitivt är förbi. Såvida inte inflationstakten fortsätter upp kraftigt i närtid, och parkerar där en längre tid, finns ingen anledning att vänta sig att det skulle vara betydligt mer förmånligt att nu välja lite längre bunden ränta före rörlig ränta. Det behöver dock inte passa alla. Det är dessutom ingen garanti att den rörliga räntan inte kan gå upp mer än vad vi och andra nu tror. Prognosen är mycket osäker. En lite längre bunden ränta kan därför ge större trygghet för den som föredrar det.

Vi lever i en, på många sätt, orolig värld med ett krig i vår närhet, geopolitiska spänningar, el- och drivmedelspriser som påminner om 1970-talets oljekris och kraftigt stigande räntor. Det kommer att bli en tuff vinter för många. Utan att förringa detta vill jag ändå påminna om att kriser kommer och går. Vi tar oss igenom denna också.

Ta hand om Er!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB