Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Vad innebär höjningen av reporäntan?

Riksbanken meddelade den 19 december att den höjer reporäntan till 0 procent. Vår chefsekonom, Robert Boije, kommenterar här Riksbankens besked.

Riksbankens räntebesked var väntat men är svårt att förstå

Riksbanken meddelade den 19 december att den höjer reporäntan från minus 0,25 till 0 procent. Det är exakt ett år sedan Riksbanken sist höjde reporäntan med lika mycket. Riksbanken gjorde samtidigt bedömningen att de sedan troligen kommer att hålla reporäntan oförändrad fram till årsskiftet 2021/2022. Att Riksbanken valde att höja reporäntan var väntat då de tidigare tydligt kommunicerat att det var troligt att räntan skulle höjas mot slutet av året. Däremot har jag och många andra ekonomer ifrågasatt Riksbankens tajming och även motiven till räntehöjningen.

 

Skolboksexempel på när reporäntan inte borde höjas

Vi har haft en lång period med en historiskt sett mycket låg reporänta. Skälet till det är att Riksbanken haft svårt att få upp inflationen till 2 procent, som ju är Riksbankens mål för inflationen. Som det ser ut nu ser vi ut att gå in i en ekonomisk avmattning både globalt och i Sverige. Riksbanken gör själv den bedömningen och tror heller inte att inflationen når upp till målet i närtid. Även om reporäntan förr eller senare förstås måste återgå till en mer normal nivå, så är enligt min mening nuvarande situation mot denna bakgrund ett skolboksexempel på när reporäntan inte borde ha höjts.

Riksbanken meddelade också att den kommer att fortsätta att köpa statsobligationer. Reporäntan styr framförallt de korta räntorna (räntor med korta räntebindningstider). Med köpen av statsobligationer pressar Riksbanken ner även de lite längre räntorna (räntor med längre räntebindningstider).


Mjuka julklappar till alla bolånetagare trots höjningen av reporäntan

Även om Riksbanken nu ändå valde att höja reporäntan med 0,25 procentenheter är det en måttlig höjning. Eftersom reporäntan nu ser ut att ligga kvar på noll procent de kommande två åren och även de långa räntorna väntas ligga kvar på låga nivåer, är det troligt att även boräntorna kommer att ligga kvar på låga nivåer under de kommande två åren (troligen ännu längre). Trots höjningen av reporäntan så innebär det att Riksbanken ändå sammantaget kan sägas komma med mjuka julklappar till alla bolånetagare.


Binda eller inte binda boräntan?

I tabellen nedan ser du SBAB:s senaste ränteprognos där vi bedömt hur boräntor med olika räntebindningstider kan komma att utvecklas de kommande åren. Prognosen avser snitträntorna på bolånemarknaden - inte SBAB:s snitt- eller listräntor. Vår bedömning är att de lite längre bundna räntorna kommer att stiga något snabbare än 3-månadersräntan. Skillnaden mellan boräntor med 3 månaders bindningstid och längre bindningstider fortsätter dock att vara ovanligt liten de allra närmaste åren. Risken med att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är fortsatt låg.

Det är nu mycket stora skillnader mellan vissa bankers list- och snitträntor, vilket är viktigt för bolånetagare att vara uppmärksamma på. Om du funderar på om du ska binda räntan eller inte ger vi i den stående bilagan till Boräntenytt information om vad som kan vara bra att tänka på innan du fattar beslut om detta.

 

Vad innebär Riksbankens besked för bostadspriserna?

Vår bedömning är att bostadspriserna i genomsnitt kommer att stå mer eller mindre stilla de kommande tre åren. Bedömningen bygger på att vi tror att hushållens inkomster kommer att öka något långsammare framöver i kölvattnet av det försvagade konjunkturläget i kombination med svagt stigande långräntor. Det ska dock sägas att det är mycket svårt att göra tillförlitliga prognoser över just bostadspriserna.


Vår senaste boränteprognos:

I tabellen här nedan återges SBAB:s senaste boränteprognos från Boräntenytt nr 6 från den 17 december.


3 mån

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Januari 2020

1,6

1,6

1,6

1,6

1,6

1,6

Januari 2021

1,7

1,7

1,7

1,8

1,9

1,9

Januari 2022

1,8

1,9

1,9

2,1

2,2

2,2

Januari 2023

2,0

2,0

2,1

2,3

2,4

2,4

Januari 2024

2,4

2,3

2,4

2,5

2,7

2,7


Källa: SBAB

Anm. Prognosen avser ett oviktat genomsnitt av olika bankers snitträntor och inte SBAB:s list- eller snitträntor. 

Vi återkommer med förnyade bedömningar av det ekonomiska läget i början av det nya året.


Robert Boije
Chefsekonom, SBAB