Riksbankens senaste räntebesked håller boräntorna nere och bopriserna uppe

Riksbankens senaste räntebesked

I december förra året höjde Riksbanken reporäntan för första gången på flera år. Den annonserade också att planen var att fortsätta att höja reporäntan om än i långsam takt. Sedan dess har dock Riksbanken både lämnat reporäntan oförändrad och sänkt reporäntebanan som är Riksbankens prognos på hur reporäntan kommer att förändras framöver. Skälet till den nedjusterade reporäntebanan är att den så kallade underliggande inflationen (inflationen när man rensar bort effekter av ändrad reporänta och prisförändringar på bland annat bensin och diesel) har legat en bit under Riksbankens mål på 2 procent.

Riksbanken har också aviserat att man under en tid framöver kommer att fortsätta att köpa statsobligationer i syfte att hålla nere de lite längre räntorna på marknaden. Reporäntan styr framförallt de korta boräntorna. Med köpen av statsobligationer pressar Riksbanken ner även de lite längre boräntorna.

Motiven till Riksbankens nu mer försiktiga hållning är således att den underliggande inflationen visat sig vara betydligt lägre än vad Riksbanken tidigare bedömt och för att den framöver ska kunna ligga närmare Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Vid sitt senaste räntebeslut hänvisar Riksbanken också till att de negativa riskerna för konjunkturen i omvärlden tilltagit vilket understryker vikten av att gå försiktigt fram med räntehöjningar framöver. Den oförändrade räntebanan sedan det penningpolitiska beslutet i april talar ändå för att Riksbanken fortfarande ser måttliga höjningar av reporäntan framför sig med start tidigast från i höst.

Vad innebär Riksbankens besked för boräntorna? 

Riksbankens beslut i juli talar för att boräntorna med korta bindningstider förblir fortsatt mycket låga under minst det närmaste året. Riksbankens fortsatta köp av statsobligationer, som pressar ner de långa marknadsräntorna, tillsammans med globala strukturella faktorer som ett mycket högt hushållssparande och låga investeringar som håller nere de långa realräntorna, talar också för att boräntorna med längre löptider förblir låga under flera år framöver. Detta bidrar också till att skillnaden mellan boräntor med 3 månaders bindningstid och längre bindningstider fortsätter att vara ovanligt liten de allra närmaste åren.

I tabellen nedan återges SBAB:s senaste boränteprognos från Boräntenytt nr 3 som publicerades i maj som avser snitträntorna på bolånemarknaden (och inte SBAB:s snitt- eller listräntor). Den prognosen baseras på att Riksbanken kommer att höja reporäntan något långsammare än Riksbanken själv bedömer och ligger närmare marknadens aktuella prognos i stort. Vi bedömer att den håller än men kommer att göra en ny bedömning direkt efter sommaren.

Vår senaste boränteprognos:

Vad innebär Riksbankens besked för bostadspriserna?

I SBAB:s senaste rapport om utvecklingen på bostadsmarknaden, Bomarknadsnytt nr 2, 2019, bedömde vi att bostadspriserna kommer att stå mer eller mindre stilla i genomsnitt de kommande åren; med en viss uppgång i bostadspriserna i närtid och sedan med ett visst fall när Riksbanken väl börjar höja reporäntan. Den prognosen byggde på att vi förutspådde en mer försiktig hållning från Riksbanken när det gäller kommande räntehöjningar. Vi har sedan den bedömningen gjordes sett en viss uppgång i bostadspriserna som förmodligen påverkats av Riksbankens mer försiktiga hållning när det gäller kommande räntehöjningar. Vi ser i dagsläget därför inga starka skäl att ändra prognosen för bostadspriserna. En ny bedömning kommer att göras strax efter sommaren.

Håll koll på våra senaste rapporter om räntan och bostadsmarknaden.

Ha en fortsatt skön sommar! Nu hoppas vi även på bra prognoser för vädret.

Robert Boije
Chefsekonom SBAB