Många bostadsrättsägare saknar kunskap om föreningens ekonomi

Inför vårens årsstämmor i landets bostadsrättsföreningar har SBAB genom Kantar låtit göra en undersökning bland bostadsrättsägare. En ständigt aktuell fråga är hur stor kunskap man har om föreningens ekonomi, till exempel lån, räntor och årsredovisning. En annan handlar om i vilken utsträckning man engagerar sig i föreningens arbete och kan tänka sig att sitta i styrelsen.

– Årsredovisningen är det viktigaste dokumentet för att förstå hur föreningen mår ekonomiskt. Att inte läsa den är lite som att köpa en begagnad bil utan att lyfta på motorhuven, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Nästan hälften, 48 procent, vet inte vilken belåningsgrad förening har, alltså hur stor andel av bostadens värde som finansieras med lån. Ännu fler, 62 procent, vet inte ens på ett ungefär, vilken ränta föreningens lån har. Trots det anser 81 procent att de får tillräckligt med information från styrelsen.

– Med tanke på att bostaden är en av livets största investeringar är det lite skrämmande att fler inte har bättre koll på ekonomin i sin bostadsrättsförening. Det kan bero på att man inte ser sambandet mellan föreningens ekonomi och den egna. Skillnaden mellan till exempel hög och låg belåning i föreningen kan få stora konsekvenser för månadsavgiften vid ränteförändringar, säger Robert Boije.

Knappt hälften deltog på senaste årsstämman

Knappt hälften av bostadsrättsägarna deltog på den senaste årsstämman, och en tredjedel av dessa gjorde det för att de satt i styrelsen, eller skulle väljas in. Boende i Skåne län visar sig vara flitigare besökare på stämman (49 procent) än till exempel göteborgare (42 procent). Undersökningen visar också ett tydligt samband mellan deltagande och ålder samt lön.

– Ju äldre man blir desto högre blir deltagandet på årsstämmorna. Det beror sannolikt på ökad kunskap, och möjligen även på att tilltron dalar. Man förstår att styrelsen är lekmän och att man behöver hålla bättre koll på sin investering, säger Robert Boije.

Var femte vill inte sitta i styrelsen

Många tycker det finns en skyldighet att delta i föreningens arbete när man bor i en bostadsrätt, men långt ifrån alla. Drygt var femte, 22 procent, har aldrig suttit i en styrelse och kan heller inte tänka sig att göra det. Det kan bero på tidsbrist eller att man känner att man inte har tillräckliga kunskaper för att bidra till stora beslut om ekonomi, underhållsplaner eller energieffektiviseringar.

– Med risk för att låta lite hård så tycker jag ändå att om man väljer att bo i bostadsrätt så kan man inte räkna med att hela tiden åka snålskjuts på andras engagemang. Någon gång under sin boendetid bör man rimligen bidra till styrelsearbetet. Även om det tar lite tid i anspråk så finns också flera uppsidor. Man lär känna sina grannar bättre och får bättre kunskaper om föreningens ekonomi och därmed även indirekt sin egen. Man behöver dessutom inte, som möjligen många tror, vara ekonom för att kunna bidra till styrelsens arbete, säger Robert Boije.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av SBAB mellan 2 och 11 mars 2026 och omfattar 1042 respondenter mellan 18–79 år. Se länkad excel för att ta del av enkätfrågor och svar.