Påståendet att höjt bolånetak inte hjälper förstagångsköpare saknar grund

- Vissa myndigheter och flera ekonomiska experter har hävdat att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att redovisa något analytiskt stöd för detta. Våra analyser och beräkningar visar att påståendet saknar grund, säger Robert Boije, chefsekonom och Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, på SBAB.

Beräkningar som redovisas i debattartikeln visar att även om priserna högt räknat skulle öka med 10 procent vid höjt bolånetak skulle behovet av kontantinsats i till exempel Stockholms kommun minska med 120 000 kronor. I Linköpings kommun skulle kontantinsatsen minska med 55 000 kronor för att ta ett annat exempel. Faktum är att priserna skulle behöva gå upp med hela 50 procent för att nettoeffekten inte ska vara positiv (sett isolerat till själva kontantinsatsen).

Beräkningarna visar också att det för riket i genomsnitt tar 51 månader att spara ihop till en kontantinsats med dagens bolånetak. Om bolånetaket höjs till 90 procent skulle det i stället ta 33 månader om bostadspriserna inte stiger till följd av takhöjningen. Det är en minskning av spartiden med 18 månader. Mätt i antalet månader minskar spartiden mest i Stockholms kommun – från knappt 142 till 88 månader – det vill säga en minskning med hela 54 månader. Även om åtgärden skulle få bostadspriserna att öka skulle spartiden minska markant. Vid en prisuppgång på 10 procent skulle spartiden minska med nästan 15 månader i genomsnitt för riket.

Vid höjt bolånetak och prisuppgång på 10 procent skulle visserligen räntekostnaderna öka något i kronor räknat, vilket också måste vägas in i totalkalkylen. Även amorteringen i kronor skulle öka något på bolånet. Detta ska dock ställas mot problemen med nuvarande lägre bolånetak: mycket långa spartider och att många tvingas antingen till att (i) göra slut på hela sin finansiella sparbuffert, (ii) ta blancolån med betydligt högre ränta och amorteringstakt, (iii) ta hjälp av föräldrar – en möjlighet alla inte har.

Ta del av hela debattartikeln på di.se här.