Höstbudgetens effekt på inflationen är försumbar och inget hinder för en sänkning av styrräntan
BNP-tillväxten i år revideras ner från 1,4 till 1,0 procent. Svensk ekonomi går på knäna och arbetslösheten är hög. Tullkriget medför betydande osäkerhet som hållit tillbaka investeringarna. Nästa år väntas dock BNP öka med 2,5 procent. Att inflationen de senaste månaderna legat över målet bedöms bero på tillfälliga faktorer. Höstbudgetens ofinansierade reformer om 80 miljarder kronor bedöms ha en försumbar effekt på inflationen och utgör därför inte något hinder för en sänkning av styrräntan. Beslutsläget är lite knepigt för Riksbanken till följd av det osäkra omvärldsläget. Nedåtriskerna för ekonomin bedöms dock vara större än uppåtriskerna för inflationen, så vågen bör väga över för en sänkning av styrräntan nästa vecka. I så fall sjunker även de rörliga bolåneräntorna. Antalet påbörjade nya bostäder bedöms bli knappt 30 000 i år. Bostadspriserna väntas i det närmaste stå stilla i år eller öka svagt.
I dag publicerar SBAB årets tredje nummer av Bomarknadsnytt med prognoser över svensk ekonomi och bostadsmarknad. Här är de viktigaste slutsatserna:
BNP-tillväxten justeras ned – igen
Svensk BNP bedöms i år växa med 1,0 procent. Det är en nedrevidering från 1,4 procent i april och från 1,8 procent i februari. Konjunkturuppgången går trögare än väntat. Hushållen håller hårt i plånboken. Den stora osäkerhet som präglar omvärldsbilden till följd av framför allt ”tullkriget” gör att näringslivets investeringar inte tagit fart. Även om det finns vissa ljusglimtar för konjunkturåterhämtningen – som att Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i slutet av augusti pekade på ett förbättrat stämningsläge i samtliga sektorer – så visar SCB:s senaste Konjunkturklocka för juli att 12 av 13 delindikatorer låg under trend. Senare data över orderingången visar inte heller på någon stark utveckling framöver – tvärtom.
– Den tröga återhämtningen i svensk ekonomi gör att vi nu tvingats justera ner prognosen för BNP för 2025, för andra gången i år. Osäkerheten kring tullarna är en faktor som väger tungt bakom både låga investeringar i näringslivet och trög hushållskonsumtion, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Nästa år väntas dock konjunkturförbättringen ta fart när hushållens konsumtion och näringslivets investeringar ökar. BNP väntas då växa med 2,5 procent.
Höstbudgetens 80 miljarder inget hinder för räntesänkning
Inflationen har de senaste månaderna legat över Riksbankens mål mätt med 12-månaderstalen. SBAB:s bedömning är dock att det i huvudsak beror på tillfälliga faktorer, bland annat hyreshöjningar, tillfälliga prisuppgångar på livsmedel, normal säsongsvariation, och ändrade KPI-vikter. Tullkriget gör samtidigt inflationsprognosen osäker. En lägre global- och svensk BNP-tillväxt - tillsammans med den starkare kronan - bör ändå dämpa inflationen. Världsmarknadspriserna på olja, drivmedel och naturgas (som i sin tur påverkar priserna på el och naturgödsel) har också en ur inflationssynpunkt positiv utveckling. Företagens prisplaner pekar inte på något stort pristryck uppåt och inflationsförväntningarna på både kort och längre sikt ligger i linje med inflationsmålet.
– Höstbudgetens ofinansierade reformer om 80 miljarder kronor bedöms vara försumbar för inflationen och utgör därför inte något hinder för en sänkning av styrräntan, säger Robert Boije.
– Den stora osäkerheten i omvärlden gör förstås beslutsläget knepigt för Riksbanken. Vi ser det också i spretiga prognoser hos prognosmakarna. Vår bedömning är dock att nedåtriskerna för svensk ekonomin är större än uppåtriskerna för inflationen. Även om det i det närmaste är 50/50 för en sänkning, bör det senare få vågen att tippa över för en sänkning som vi ser det. Vill Riksbanken hjälpa konjunkturåterhämtningen på traven och gör bedömningen att den senaste tidens inflationsuppgång i huvudsak är tillfällig, finns inga skäl att avvakta med en sänkning, säger Robert Boije.
I det närmaste stillastående bostadspriser under året
Den tröga återhämtningen i svensk ekonomi har också spillt över på bostadsmarknaden. SBAB räknar med att bostadspriserna har ökat med måttliga dryga 1 procent i år när året summeras, med lägre genomsnittlig prisökning på bostadsrätter än för villor.
– I inledningen av året när både vi och andra prognosmakare räknade med en snabbare återhämtning i svensk ekonomi trodde vi att bostadspriserna skulle öka med omkring 6 procent. Nu verkar det luta åt i det närmaste stillastående priser. Nästa år tror vi dock priserna kan öka lite mer, säger Robert Boije.
Måttlig stigande bostadsinvesteringar framöver
Antalet påbörjade nya bostäder bedöms bli knappt 30 000 i år för att sedan öka svagt upp mot knappa 38 000 till 2028. Den byggtakten bedöms vara mer än förenlig med den ackumulerade befolkningstillväxten. Med hänsyn tagen till strukturomvandling, urbanisering och behov av fler specialanpassade bostäder när befolkningssammansättningen förändras, är byggbehovet troligen dock något större än så. Så även om konflikten i Ukraina blir långvarig.
Se tabell i länkat pressmeddelandet (pdf).
För mer information, vänligen kontakta:
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Tel: 070-269 45 91
E-post: robert.boije@sbab.se
Catharina Henriksson, Presschef, SBAB
Tel: 076-118 79 14
E-post: catharina.henriksson@sbab.se