Fler sparar till bilköp, resor och nöjen - färre till fritidshus

Ökad optimism i hushållens sparande

I SBAB:s senaste undersökning Spartempen uppger 16 procent av svenskarna att de sparar mer nu jämfört med för sex månader sedan. 15 procent uppger att de sparar mindre. Det är ett trendskifte. I fjol uppgav 12 procent att de sparade mer och 22 procent att de sparade mindre. I undersökningen syns också en optimism om det framtida sparandet. Nästan en tredjedel uppger att de kommer att spara mer framåt och endast var tionde person tror att de kommer att spara mindre.

– Äntligen syns en optimism kring sparandet. Det har varit flera tuffa år för många, men lägre inflation och räntor ger nu mer pengar i plånboken. Det är glädjande att sparandet prioriteras då, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Tre av tio sparade mer än 5000 kronor förra månaden – en av tio inget alls

Förra månaden sparade en majoritet mer än 2000 kronor och en relativt stor andel, nästan var tredje person, sparade mer än 5 000 kronor. Totalt har var tionde person mer än en miljon sparat på bankkonton. Samtidigt är skillnaderna stora. En av tio sparade inget alls förra månaden och nästan 30 procent har inte – eller vet inte om de har – en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser.

– Avsaknad av en ekonomisk buffert skapar ofta stress redan innan något oväntat skett. Om tvättmaskinen plötsligt går sönder kan det försämra ekonomin rejält, särskilt om man tvingas ta ett snabblån. Sådana lösningar gör det ännu svårare att återfå kontrollen över sin ekonomi. Den nedåtgående spiralen riskerar därmed att accelerera, säger Linda Hasselvik.

Buffertsparande mest populärt samtidigt som sparandet till bil, resor och nöjen ökar

Att buffertspara är, i likhet med tidigare mätningar, det i särklass mest populära motivet till att spara. Cirka 75 procent uppger att de sparar för oförutsedda händelser. Undersökningen visar dock att sparandet i övrigt förändrats. Nu prioriterar till exempel fler att spara till en ny bil, resor och nöjen (se diagram 1).

– Att fler nu kan prioritera saker som en ny bil, resor och nöjen tyder på att privatekonomin har förbättrats. Samtidigt var inflationen oväntat hög i januari vilket gör att ytterligare räntesänkningar kanske får vänta. Därtill riskerar Trumps förslag om tullar på importvaror att kasta grus i det ekonomiska maskineriet. Givet omvärldsläget är det glädjande att buffertsparandet fortsatt prioriteras högst, säger Linda Hasselvik.

Sparandet till fritidshus minskar

Intresset för att spara till ett fritidshus har mer än halverats sedan i fjol. Då uppgav en relativt liten andel, 3,3 procent, att de sparade till fritidshus, nu har siffran sjunkit till 1,6 procent.

– Under pandemin var det otroligt populärt med fritidshus, med stora prisuppgångar som följd. Därefter har det högre ränteläget gjort det betydligt mer kostsamt att äga dem. Dessutom har en del arbetsgivare blivit mer restriktiva med hemarbete. Sammantaget står kanske inte längre stugdrömmen i proportion till kostnaderna, säger Linda Hasselvik.