Septembers inflationsutfall ger inte tillräckliga skäl för höjning av styrräntan

Finns i dagsläget inga starka skäl att höja styrräntan igen i november

Innan det något högre än förväntade inflationsutfallet i september visade Prosperas undersökning att sannolikheten för ytterligare en höjning av styrräntan i november var något lägre än den för oförändrad ränta. Om ECB och FED inte väljer att höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde – bör Riksbanken vila på hanen om inte oktoberutfallet för inflationen skulle visa sig blir mycket högt. Svensk ekonomi är räntekänslig och ytterligare räntehöjningar ger full effekt först när inflationen redan väntas ha varit ner på målet ett bra tag.

- Sannolikheten har ökat för att Riksbanken höjer styrräntan igen. Sannolikheten bedömer vi till nära 50 procent men vi menar samtidigt att Riksbanken bör avvakta ytterligare höjningar. Även om inflationsutfallet var något högre än väntat i september har nu inflationen fallit trendmässigt under många månader i rad. Inflationsförväntningarna har fallit, producentpriserna har sjunkit sedan samma tidpunkt förra året, löneökningarna är måttliga, svensk ekonomi är räntekänslig och har gått in i en lågkonjunktur. Ytterligare räntehöjningar ger dessutom full effekt först efter att inflationen redan kommit ner under målet. Om ECB och FED inte väljer att höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde – menar vi att Riksbanken bör vila på hanen, om inte oktoberutfallet för inflationen skulle visa sig bli mycket högt, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Vi efterlyser mer fördjupade analyser av det underliggande inflationstrycket från Riksbankens sida liknande de vi själva men också amerikanska centralbanken gjort. Det finns också ett stort behov av att bättre försöka mejsla ut i vilken utsträckning inflationen i Sverige drivs av efterfråge- respektive utbudsfaktorer, där de senare bör föranleda en mindre åtstramande politik från Riksbankens sida än de förra. Vi har sedan lång tid också efterlyst en uppdaterad bedömning av den så kallade jämviktsstyrräntan från Riksbankens sida, för att ge hushåll och företag bättre vägledning om den framtida räntenivån, säger Robert Boije.

En fortsatt stabil nedgång i inflationen talar för att Riksbanken bör inleda sänkningar av styrräntan framåt nästa sommar. Styrräntan förväntas därefter vara nere i 2 procent i augusti 2025.

Det finns förstås alltid risk för att inflationen tar förnyad fart. Två riskfaktorer är vad som händer med livsmedelspriserna i kölvattnet av både torka och översvämningar samt energipriserna vid fortsatta utbudsbegränsningar från OPEC och i kölvattnet av den uppblossande konflikten i Israel. En fördjupad lågkonjunktur i Sverige vid fortsatta räntehöjningar och en avmattad global konjunktur kan samtidigt bidra till en snabbare inflationsnedgång än i prognosen.

Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år för att sedan falla till runt 3,5 procent i augusti 2025

Givet antagandet att styrräntan har höjts färdigt, bedöms den rörliga snitträntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år. I augusti 2025 väntas den vara nere i 3,5 procent.

- Även om det alltjämt råder osäkerhet om utvecklingen, är vår bedömning att de rörliga bolåneräntorna efter en uppgång till dryga 5 procent mot slutet av detta år sjunker tillbaka till runt 4 procent till slutet av nästa år och till 3,5 procent till augusti 2025, säger Robert Boije.

Ett års bindningstid det billigaste alternativet – givet prognosen

Utifrån SBAB:s prognos över bolåneräntor med olika bindningstid, förefaller det vara förknippat med en relativt stor premie (0,3–0,5 procentenheter) att välja bindningstider på 2–5 år för att bli av med ränterisken. Ett års bindningstid bedöms vara det billigaste räntebindningsalternativet. Även om skillnaden är liten i förhållande till rörlig ränta kan det vara ett bra alternativ för den som vill minska risken.

- Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt någorlunda likvärdiga alternativ, med marginell fördel för ettåringen. Det senare alternativet kan vara värt att beakta för framför allt räntekänsliga hushåll, säger Robert Boije.

Anm. SBAB:s prognos för styrräntan baseras i det korta perspektivet normalt på vad vi tror att Riksbanken kommer att göra med styrräntan. På lite längre sikt baseras den på vad vi ser att Riksbanken borde göra med styrräntan givet den bedömning vi själva gör av det ekonomiska läget och effekten av redan gjorda ränteförändringar som kan skilja sig från Riksbankens bedömning. Det är viktigt att komma ihåg även vid tolkningen av våra prognoser för bolåneräntorna. Denna prognosomgång bedömer vi sannolikheten till 50 procent att Riksbanken höjer styrräntan igen i november, men har i prognosen lagt in oförändrad ränta då vi i dagsläget inte ser några starka skäl att höja styrräntan mer.

Se diagram och statistikunderlag i länkad PDF-version av detta pressmeddelande här bredvid.
Rapporten Boräntenytt nr. 5, 2023 finns att ladda ner här