Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Pressmeddelande | 2019-10-18

Bolånetagare har stort sparkapital och använder inte bostaden som bankomat

SBAB: Av drygt tusen hushåll med bostadslån uppger 15 procent att de har mer än 1 miljon kronor i sparkapital, låst pensionskapital exkluderat. Bolånetagare med högre lån tenderar att ha högre sparande än de med lägre lån. På frågan om bostaden de senaste fem åren belånats för konsumtion svarar 82 procent nej.

Sedan förmögenhetsstatistiken togs bort är det svårt att via officiell statistik bilda sig en uppfattning om hur stora ekonomiska buffertar hushåll med bostadslån har. Erfarenheter från Danmark, Storbritannien och USA från förra finanskrisen visar att konsumtionsnedgången i en lågkonjunktur kan bli kraftig om hushållen har ett lågt finansiellt sparande och dessutom belånat sina bostäder för konsumtion av sådant som bilar, båtar m.m.

Finansinspektionen har motiverat införandet av amorteringskraven med att de behövs för att motverka en kraftig konsumtionsnedgång i en lågkonjunktur och pekat på just erfarenheter från de ovan nämnda länderna. SBAB har mot denna bakgrund därför via Kantar Sifo frågat drygt tusen hushåll med bostadslån om hur stora bostadslån och vilket totalt sparande de har, låst pensionskapital exkluderat. Men också i vilken utsträckning de belånat bostaden för rena konsumtionsändamål de senaste fem åren.

39 procent av de med bostadslån svarar att de har bostadslån som är mindre än 1 miljon kronor. 87 procent att de har mindre bostadslån än 3 miljoner kronor. 11 procent av de svarande anger att de har bostadslån på över 3 miljoner kronor. 1 procent anger att de har bostadslån på över 6 miljoner kronor. Det finns givetvis regionala spridningar. Motsvarande siffror för exempelvis Stockholms län är 20, 75, 22 respektive 2 procent.

15 procent av alla med bolån anger att de har ett totalt sparande på över 1 miljon kronor. 30 procent svarar att de har ett sparande på över 500 000 kronor. 66 procent att de har mer än 100 000 kronor sparat. Samtidigt uppger 13 procent respektive 4 procent av bolånetagarna att de har ett sparande på maximalt 50 000 respektive 10 000 kronor. Även om det är väldigt få svarande för de med allra högst bostadslån – eftersom det är få som angett att de har så stora bostadslån – indikerar siffrorna att de med högst bostadslån också tenderar att ha högst sparande.

– Vi vet sedan tidigare från officiell statistik att sparandet på aggregerad nivå under många år har varit mycket högre i Sverige jämfört med hur det såg ut i länder som Danmark, Storbritannien och USA före finanskrisen och där konsumtionen sjönk kraftigt i samband med finanskrisen. Vår undersökning indikerar nu också att hushåll som har bostadslån har ett relativt stort sparande och dessutom att sparandet tenderar att vara högst för de med störst bostadslån, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

På frågan om bostaden belånats för ren konsumtion svarar en överväldigande majoritet om 82 procent nej. Det resultatet stöder officiella aggregerade data som visar att det inte finns tecken på att konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror har ökat som andel av hushållens inkomster de senaste åren trots det låga ränteläget. Det finns däremot en liten andel, som uppger att de har lånat förhållandevis mycket till konsumtion. Den konsumtionsnedgång denna grupp kan komma att stå för i en lågkonjunktur är dock försumbar och särskilt med hänsyn tagen till att det enbart är fem av nio hushåll som har bostadslån.

- Även om detta är en begränsad urvalsundersökning och bygger på vad hushållen själva angett indikerar vår undersökning att det inte verkar finnas något starkt stöd för det motiv Finansinspektionen angett för amorteringskravet. Inget i undersökningen ger stöd för de faktorer som forskningen visar förklarar den stora konsumtionsnedgången i Danmark, Storbritannien och USA i samband med förra finanskrisen, säger Robert Boije.

- Siffrorna indikerar samtidigt att det finns mindre hushållsgrupper som är utsatta. Men det är en konsumentskyddsfråga och ingen makrotillsynsfråga, säger Robert Boije.

- Jag är betydligt mer bekymrad över den del av hushållens samlade lån som inte är tagna med bostaden som säkerhet där betalningen av amorteringar och räntor enligt uppgifter från Finansinspektionen utgör hälften av de totala amorteringarna och räntebetalningarna. Dessa lån ökar dessutom kraftigt. Det borde vara en betydligt mer angelägen såväl konsumentskydds- som makrotillsynsfråga för Finansinspektionen än hushållens bostadslån, säger Robert Boije.

Anm. Undersökningen som gjordes första veckan i oktober bygger på Sifopanelen där frågorna ställs till en webbpanel konstruerad utifrån en nationellt representativ telefonundersökning. För detaljer se bifogat dokument.


För mer information, vänligen kontakta:

Robert Boije, Chefsekonom, 070-269 45 91, robert.boije@sbab.se

Erik Wennergren, Presschef, 072 - 451 79 37, erik.wennergren@sbab.se