Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Pressmeddelande | 2019-09-18

Finanspolitisk disciplin viktig även när statsskulden är låg

Den senaste tiden har olika debattörer argumenterat för att den låga statsskulden i Sverige och det låga ränteläget bör kunna utnyttjas för stora lånefinansierade satsningar och också undantas normal prövning i statsbudgeten. Det är dock helt centralt att ej öronmärka lånade medel till särskilda ändamål som dessutom står utanför en nödvändig finanspolitisk prioritering. Annars är vi snart ute på det sluttande planet, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en debattartikel som publiceras i Dagens Industri idag.

I debattartikeln pekar Robert Boije på att den låga svenska statsskulden i kombination med ett lågt ränteläge gör att röster nu höjs för att staten bör låna mer pengar till diverse åtgärder. Dessa investeringar skulle därigenom hamna utanför statsbudgeten.

- Vissa menar att höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg för 230 miljarder kronor ska finansieras med lån i Riksgälden istället för genom anslag i statsbudgeten. Andra vill låna för att rusta upp försvaret med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget. Det har också föreslagits att stora lån bör tas upp för att finansiera viktiga klimat- och miljöåtgärder, säger Robert Boije.

- Det många tycks glömma bort är att det offentlig-finansiella läget inte alls ser så bra ut på lång sikt, även om statsskulden i dag är historiskt låg och räntorna låga. I Riksrevisionens granskning av Budgetpropositionen för 2017 listades ett antal långsiktiga risker som kan leda till stora offentlig-finansiella problem inom 10–15 år, säger Robert Boije.

- Riskerna som identifierades handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor. Men det handlar också om stora kompetensförsörjningsproblem i kommun- och landstingssektorn, säger Robert Boije.

- Det ligger mot denna bakgrund således en fara i att invaggas i tron att allt ser lugnt ut just nu och därför exkludera nya stora utgifter från en normal prioritering i statsbudgeten. När den ekonomiska verkligheten ändras är det självklart rimligt att det förs en diskussion om det finns skäl att ändra i det finanspolitiska ramverket. Men en låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet, säger Robert Boije.


För mer information, vänligen kontakta:

Robert Boije, Chefsekonom, 070-269 45 91, robert.boije@sbab.se

Erik Wennergren, Presschef, 072-451 79 37, erik.wennergren@sbab.se