Riksbanken meddelade idag som väntat att de lämnar reporäntan oförändrad på minus 0,25 procent. Höjningen i december var förvånande sett till att Riksbanken inte valde att höja reporäntan i oktober med motiveringen att man först ville säkerställa att den underliggande inflationen kom upp. Trots att detta inte skedde och det istället kom tydliga tecken på Sverige var på väg in i ett betydligt svagare konjunkturläge valde Riksbanken att höja reporäntan i december. Den ekonomiska information som inkommit sedan Riksbankens beslut i december fram till dagens besked om att lämna reporäntan oförändrad gör det än mer tydligt att vi nu är på väg in i en konjunkturavmattning.

- Vi har haft en extremt expansiv penningpolitik i Sverige i många år så att Riksbanken förr eller senare skulle påbörja en normalisering av ränteläget var ofrånkomligt. Det blir mer och mer tydligt att Riksbankens beslut i december att höja reporäntan för första gången på sju år inte var särskilt väl tajmat. Men det skulle ha krävts en väsentligt ändrad information om konjunkturförutsättningarna för att Riksbanken skulle ha valt att återgå till en reporänta på minus 0,5 procent. Riksbanken sitter nu i ett prekärt läge och har en svår balansgång framför sig, säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.

Mot bakgrund av de mer nedtonade konjunkturförutsättningarna skriver Riksbanken att de ser framför sig en måttlig och långsam höjning av reporäntan.

- Dagens besked från Riksbanken om en måttlig och långsam uppgång av reporäntan talar för att även bostadsräntorna går upp i mycket långsam takt framöver. Det ska mycket till om reporäntan ska höjas igen före senhösten i år. Om vi skulle få en mer dämpad konjunktur än vi nu bedömer kan det till och med bli så att det inte blir några fler reporäntehöjningar i år, säger Robert Boije.