De negativa erfarenheterna från finanskrisen har lett till att stora insatser har gjorts för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. Bland annat har Finansinspektionen fått tydligare mandat att bedriva makrotillsyn med utvidgade möjligheter att rikta åtgärder mot kreditgivningen. Vidare har ett finansiellt stabilitetsråd inrättats, med företrädare från regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden.

Det är ännu för tidigt att fullt ut utvärdera de långsiktiga konsekvenserna av det delvis nya makroekonomiska ramverket. I debattartikeln uppmärksammas dock några effekter som väcker frågor om hur mixen av penningpolitiska-, finanspolitiska-, samt makrotillsynsåtgärder bäst utformas. Bland annat har blancolånen ökat kraftigt efter Finansinspektionens införande av bolånetaket och amorteringskravet, även om det inte går att utesluta att även andra faktorer har bidragit till detta.

- Vikten av att bedöma bieffekter av olika åtgärder är uppenbar och i synnerhet med bakgrund av att erfarenheterna av den här typen av åtgärder är begränsade. En central aspekt i en analys av vad som är en väl avvägd policymix bör således vara att bedöma bieffekter av olika åtgärder men också om vidtagna eller föreslagna åtgärder av olika myndigheter utifrån sina respektive mål och mandat tenderar att motverka varandra, säger Robert Boije, Chefsekonom, SBAB.

I debattartikeln konstaterar Robert Boije att det finns ett uppenbart behov av bättre analyser av potentiella effekter inklusive bieffekter av de åtgärder som vidtas inom penning- och finanspolitiken samt makrotillsynen.

- Det är viktigt att inte makrotillsynsåtgärder vidtas med stora negativa bieffekter om det istället är mer effektivt att lösa problemet med relevanta finanspolitiska åtgärder. Sådana bedömningar och analyser bör rimligtvis göras av ett organ som är oberoende av de myndigheter som idag fattar beslut om åtgärderna utifrån sina respektive mål och mandat, säger Robert Boije.

Läs hela debattartikeln här