Riksbanken valde idag att höja reporäntan för första gången på drygt 7 år. Beslutet är konsekvent sett till att Riksbanken sedan tidigare sagt att de troligen kommer att höja reporäntan i december eller februari. Men sett till att Riksbanken inte valde att höja reporäntan i oktober – eller ännu tidigare – och den för inflationen negativa statistik som inkommit sedan dess är beslutet förvånande.
Riksbanken höjde idag reporäntan med 0,25 procentenheter. Det är första gången som reporäntan höjs på drygt 7 år och ligger i linje med att Riksbanken tidigare i år kommunicerat att reporäntan troligen kommer att höjas i december eller februari.
- Beslutet är konsekvent sett till att Riksbanken tidigare kommunicerat att reporäntan troligen höjs i december eller februari. Vi har i vår prognos på SBAB bedömt att det varit 40 procents sannolikhet för en höjning i december, 50 procents sannolikhet för en höjning i februari och 10 procents sannolikhet för en ännu senare höjning. Men sett till att de inte valde att höja reporäntan i oktober – eller ännu tidigare – och till den statistik som inkommit sedan dess är beslutet ändå förvånande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
- Den underliggande inflationen mätt med KPIF rensat för volatila energipriser föll tillbaka i november och ligger långt under 2 procent. Det preliminära BNP-utfallet för det tredje kvartalet i år visar därtill att BNP-tillväxten föll vilket innebär att en nio kvartal lång svit av positiv tillväxt nu har brutits. Alldeles nya siffror från SCB visar dessutom att hushållens konsumtion minskade med 0,3 procent i oktober jämfört med samma månad förra året. Listan med en för både den reala ekonomin och inflationen negativ statistik är med andra ord lång, säger Robert Boije.
- Jag har tillhört en skara ekonomer som – tillsammans med en minoritet i Riksbankens direktion – tyckt att Riksbanken i onödan har jagat de allra sista tiondelarna i inflationen genom att försöka sänka kronkursen och på så sätt höja den importerade inflationen istället för att lägga större vikt vid den mycket goda realekonomiska utveckling vi har haft. Det går inte att finjustera inflationen på det sättet. Den goda realekonomiska utvecklingen borde ha föranlett en betydligt tidigare höjning av reporäntan. Nu ser jag en påfallande risk för att Riksbanken istället börjar höja reporäntan i ett läge när konjunkturen viker, vilket är stabiliseringspolitiskt olyckligt, säger Robert Boije.
För mer information, kontakta gärna:
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB, 070-269 45 91, robert.boije@sbab.se
Erik Wennergren, presskontakt, SBAB, 0724 51 79 37, erik.wennergren@sbab.se