Förmögenheten som ligger i bostaden är ojämnt fördelad. En stor del av befolkningen har stått helt vid sidan av med sina hyresrätter och på motsatt sida finns de bostadsägare som varit med länge. Skillnaden mellan dessa grupper är som mest drygt 2 miljoner kronor – i genomsnitt!

Detta visar SBAB:s undersökning ”Bostaden & investeringen” del 2 som baseras på statistik från SCB, Mäklarstatistik och en undersökning SBAB låtit Snabba svar genomföra 4-10 september 2014. I undersökningen har 1 048 personer i åldern 20-80 år svarat. Rapporten finns tillgänglig på sbab.se den 26 september.

Tidigare har SBAB presenterat siffror över hur mycket svenska bostäder har ökat i värde sedan 1996. Nu presenteras storleken på det övervärde den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha sparat i sin bostad, dvs. bostadens värde minus befintliga bostadslån. Genomsnittet i landet är 1,3 miljoner kronor per bostad men skillnaderna är stora. De som bor i Stockholms län bedömer att de har ett övervärde på nästan det dubbla, och bostadsägarna i mellersta Norrland, där även prisökningarna varit svagast, endast har knappt en halv miljon i eget kapital i bostaden.

- 1,3 miljoner kronor är en ansenlig summa som genomsnittshushållet har sparat i sin bostad. Bostadsägande har väl i alla tider var vattendelare i förmögenhetssammanhang, men de senaste decenniernas massiva prislyft på bostadsmarknaden har gjort skillnaden mycket mer dramatisk, säger Karin Hellgren Presschef SBAB.

Förmögenheten växer kontinuerligt

En viktig och inte oväntad faktor bakom övervärdets storlek är hur länge man varit bostadsägare, oavsett om man bott i samma bostad hela tiden eller gjort en bostadskarriär. Som diagrammet nedan visar ökar det genomsnittliga egna kapitalet för varje årsintervall. De som varit bostadsägare längst bedömer att de har ett sparande i bostaden på 2,2 miljoner i genomsnitt – vilket betyder att det genomsnittliga övervärdet för de seniora bostadsägarna i landet ungefär motsvarar genomsnittet för bostadsägarna i Stockholms län.

De mest nyblivna bostadsägarna börjar på en ganska hög nivå vilket sannolikt kan förklaras av att de har inträtt på bostadsmarknaden efter bolånetaket (2010) vilket inneburit högre krav på kontantinsats.

- Eftersom det sparade kapitalet i bostaden ökar för varje åldersintervall finns det inget som tyder på att det sparade kapitalet börjar konsumeras upp på ålderns höst genom nytagna lån eller byte till billigare bostad. Därför är det en rimlig gissning att en stor del av bostadsvinsterna kommer att sippra ner till de yngre generationerna genom arv, säger Karin Hellgren.

För mer information, kontakta gärna:

Karin Hellgren, Presschef SBAB,
telefon: 0706-68 38 24, karin.hellgren@sbab.se

Andreas Leifsson, analytiker SBAB,
telefon: 070-788 99 45, andreas.leifsson@sbab.se