Mer än varannan som köpt bostad under de senaste tre åren har inte klarat av att finansiera köpet på egen hand. Andelen som har fått ta hjälp av anhöriga har ökat markant de senaste tio åren och är nu högre än den var i efterdyningarna till 1990-talskrisen. Stramare lånevillkor och allt högre bostadspriser är huvudförklaringarna.

Det visar SBAB:s undersökning Bo & Låna 2014 som genomförts i maj för tredje året i följd. Enkäten har skickats ut av Snabba Svar och bygger på svar från 1 028 personer i åldern 20-80 år. Undersökningen presenteras i sin helhet på sbab.se.

Av de som köpte bostad under 2012-2014 behövde 36 procent hjälp i form av medlåntagare på bolånen. Andelen var ungefär lika stor bland de som köpte bostad under perioderna 2005-2011. Däremot var den lägre bland de som köpte under 2000-talets första fem år. Högst var andelen som behövde medlåntagare bland de som köpte bostad på 1990-talet, 41 procent.

Andelen som behöver hjälp med kontantinsatsen har ökat dramatiskt under 2000-talet. Under perioden 2000-2004 var det bara 6 procent som inte kunde klara kontantsinsatsen, en lägre andel än under 1970-1999. Under 2009-2011 hade denna andel stigit till 14 procent och under 2012-2014 har den nått hela 24 procent. Andelen som behövde både medlåntagare och hjälp med kontantinsats var 8 procent under 2012-2014, också det en ökning jämfört med tidigare perioder. Sammantaget har andelen som behövde hjälp med finansieringen vid bostadsköp ökat från 25 procent i början av 2000-talet till 52 procent under de senaste tre åren. Andelen är nu till och med högre än den var efter fastighetskrisen i början av 1990-talet.

- Bolånetak, amorteringskrav och andra åtgärder har haft en tydlig åtstramande effekt. Allt fler behöver finansiell hjälp av anhöriga vid bostadsköpet vilket i förlängningen hotar att utestänga stora grupper, framför allt förstagångsköpare, från bostadsmarknaden, säger Tor Borg, Chefsekonom SBAB.

Svårare få ihop till kontantinsatsen

Andelen som behöver medlåntagare är hög men inte särskilt mycket högre än tidigare, på 1990-talet var den till och med högre än vad den är i dag. Den stora förändringen är att andelen som behöver hjälp med kontantinsatsen har ökat markant de senaste åren. Bolånetaket, som begränsar bolånet till 85 procent av bostadens värde, är en förklaring till att det blivit tuffare att få ihop till kontantinsatsen. En annan förklaring är att villapriserna stigit med 50 procent och bostadsrättspriserna med nästan 100 procent sedan 2005, samtidigt som genomsnittsinkomsten per person bara ökat med 35 procent. Det ställer högre krav på kontantinsatsens storlek i förhållande till plånbokens storlek.

Andra faktorer bakom prisrekorden på bostadsmarknaden

Siffrorna antyder att det skett en betydande åtstramning av lånemöjligheterna under de senaste åren. Att hushållens skulder bara ökar med drygt 5 procent om året samtidigt som boräntorna är rekordlåga och bostadspriserna ökar snabbt är också ett tecken på detta.

- Mer än vartannat hushåll som köper bostad idag behöver hjälp med finansieringen. Detta borde hämma efterfrågan på bostadsmarknaden och minska trycket uppåt på bostadspriserna. Ändå sätts nya prisrekord i nästan hela landet. Det går bara att tolka det som att de underliggande faktorerna bakom prisuppgången för tillfället är mycket, mycket starka, säger Tor Borg.

För mer information, kontakta gärna:

Tor Borg, Chefsekonom SBAB,
telefon: 0766-18 09 02, tor.borg@sbab.se

Karin Hellgren, Presschef SBAB,
telefon: 0706-68 38 24, karin.hellgren@sbab.se

Andreas Leifsson, analytiker SBAB,
telefon: 070-788 99 45, andreas.leifsson@sbab.se