Nio av tio öppnar deklarationen direkt och kollar in det preliminära beloppet i återbäring/återbetalning. Majoriteten får ett besked som de förväntat sig, men om det skiljer sig från det förväntade täcks underskottet med banksparande medan överskottet i klart högre grad konsumeras.

Detta visar en undersökning om årets deklaration som SBAB genomfört i april med hjälp av Snabba Svar, som bygger på svar från 1 043 personer i åldern 18-80 år. Undersökningen presenteras i sin helhet på sbab.se.

Under perioden 17 mars till 15 april skickades inkomstdeklarationen ut 2014. När vi ställde frågan under perioden 17 till 22 april hade 91 procent öppnat sin deklaration och tagit del av det preliminära beloppet för skatteåterbäring eller skatteåterbetalning. De yngsta utmärker sig då ”endast” 81 procent gjort samma sak.

Majoriteten fick förväntat preliminärt besked i deklarationen

För majoriteten var det preliminära beloppet som förväntat vilket innebär att de inte behöver korrigera sin privatekonomi. En minoritet på 42 procent fick dock ett oväntat besked. Flest av dessa fick en positiv överraskning vilket innebär att man fick mer eller att man inte behöver betala tillbaka lika mycket som man trodde.

Eftersom andelen som är positivt överaskad är större än andelen som fick ett sämre utfall än väntat leder deklarationsbeskedet till att svenskens genomsnittliga privatekonomi måste revideras upp något som effekt av årets deklaration.

Skillnaderna är relativt stora mellan åldersgrupperna då yngre i betydligt högre grad blir positivt överraskade av det preliminära deklarationsutfallet än äldre. Hela 44 procent av 18-29-åringarna blev positivt överraskade i årets deklaration medan endast 14 procent av 56-80-åringarna upplevde samma sak. Konsekvensen blir att de ungas privatekonomi påverkas klart mest positivt av deklarationsbeskedet.

- Det verkar som om man med åldern blir allt bättre på att förutse utfallet på deklarationen. De yngre blir oftare överraskade, dock blir det då i regel en positiv överraskning vilket ger ett extra privatekonomiskt tillskott lagom till sommaren, säger Karin Hellgren, Presschef SBAB.

Underskott täcks med sparpengar, överskott konsumeras i högre grad

Om det preliminära beloppet i deklarationen avviker med 10 000 kr från det förväntade påverkas självfallet privatekonomin. Både för positiva och negativa avvikelser är bankkontot vanligast som källa. Emellertid är benägenheten att ta ut pengar från banken när det uppstår ett underskott klart större (54 procent) än benägenheten att sätta in ett lika stort överskott på bankkontot (31 procent).

Motsatt gäller för viss typ av konsumtion, semesterresor och renoveringar använder folk gärna ett oväntat tillskott till medan klart färre vill ställa in dessa för att stärka sin ekonomi. För kläder, skor, restaurang- och krogbesök gäller motsatt relation. Vilket betyder att man relativt ogärna lägger ett oväntat överskott på sådana varor/tjänster men hellre spar in på det som konsekvens av ett oväntat underskott i deklarationen.

- Bankkontot är den naturliga bufferten men det är uppenbart att det i högre grad här gäller i ena riktningen. Sannolikt beror det på att man inte vill offra det som man planerat att göra under sommaren, som semester och renoveringar, säger Karin Hellgren.

För mer information, kontakta gärna:

Karin Hellgren, Presschef SBAB,
telefon: 0706-68 38 24, karin.hellgren@sbab.se

Andreas Leifsson, analytiker SBAB,
telefon: 070-788 99 45, andreas.leifsson@sbab.se